Tidigare hade Sverige ett elsystem som skapade goda förutsättningar för näringslivets utveckling, men numera är det betydligt sämre. Idag har storföretagen trots alla brister relativt förmånliga elpriser, och för dem går en tredjedel av kostnaden till skatter och nätavgifter.

Småföretagen har inte samma förmånliga priser, skillnaden i vad mindre och större företag betalar för elen är större i Sverige än i övriga Europa. Det beror särskilt på att nära två tredjedelar av småföretagens kostnader är skatter och nätavgifter. Elskatterna behöver minimeras för alla företag, det är dags att småföretagen slutar diskrimineras.

Elförsörjningen fungerar numera sämre än tidigare grund av att väderberoende el devis ersatt kärnkraften. Medan det betydligt större Tyskland är ett elområde, är Sverige numera indelad i fyra elområden med stora prisvariationer som missgynnar särskilt södra delarna av landet.

Storföretag betalar nära 0,7 kronor per kWh för den el som de konsumerar i Sverige, enligt senast tillgängliga data.. I det genomsnittliga europeiska landet är storföretagens elpriser 124 procent högre jämfört med i Sverige. Bland mindre verksamheter (mellan 20 och 499 MWh årlig energikonsumtion) är elpriset 1,1 kronor per kWh. Småföretag som har minst nivå av energikonsumtion (mindre än 20 MWh årligen i energikonsumtion) har högst elpriser på 2,0 kronor per kWh i Sverige. I det genomsnittliga europeiska landet är småföretagens elpriser 41 procent högre jämfört med i Sverige.

När mindre verksamheter betalar för elen är det bara 44 procent av kostnaden som är för el, 35 procent utgörs av nätverksavgifter och 21 procent av skatter som inte återbetalas. För storföretagen som konsumerar mycket el gäller andra villkor. För dem går 67 procent av kostnaden till själva elen, medan 12 procent är nätverksavgifter och 21 procent skatt.

Sämst är det för småföretagen med minst nivå av konsumtion. De betalar nämligen bara 39 procent av kostnaden för el, 33 procent är nätavgifter och 28 procent skatter. Totalt utgör således skatter och nätavgifter 61 procent av elkostnaderna för småföretag med minst förbrukning, 56 procent av kostnaden för medelstora verksamheter som till exempel pizzerior, och 33 procent bland storföretagen med mest elkonsumtion.

Det är en helt orimlig situation att skatter och avgifter utgör en så skild andel, de borde utgöra samma andel av elpriserna. Marknadspriset för el skiljer sig något då stora inköpare kan få rabatter, men det är inte vad som utgör den stora skillnaden i Sverige, i stället beror det på att mindre företag har betydligt högre börda av skatter och avgifter. Detta är inte i linje med ett konkurrensneutralt näringslivsklimat och behöver normaliseras.

En mera rimlig situation vore att skatter och nätavgifter utgjorde en tredjedel av kostnaden för alla företag. Elskatterna behöver sänkas till minimalt möjlig nivå, en del storföretag har redan denna fördel som hela näringslivet borde ta del av. Vid sidan av det som politiken bör göra i form av konstruktiva reformer, finns också två saker som politiken bör avstå ifrån. Det första är att effekttariffen som gradvis börjat införas bör avskaffas. Det andra är att politiken bör sluta särgynna enskilda företag med förmånliga elskatter och elpriser, näringspolitiken behöver bli konkurrensneutral.

Serverhallar för utländska företag är exempel på verksamheter som fått förmånliga elpriser, samtidigt som deras verksamhet har mycket begränsad spridningseffekt i lokala ekonomiska värdekedjor samt närmast obefintlig påverkan på arbetsmarknaden. Den generella elskattefriheten för serverhallar upphörde 2023 men har delvis ersatts av regionalt stöd. Det hade blivit betydligt fler inhemska jobb och värdeskapande om samma el hade förbrukats av inhemska tillverkande industrier. Konkurrensneutral näringslivspolicy förutsätter att staten inte snedvrider marknaden, och är en förutsättning för att små och medelstora företag ska kunna bidra till fullo i ekonomin utan att trängas undan av extra förmånliga regler som politiken de facto skapar för enskilda aktörer.

Nima Sanandaji, utredare

Sten Lindgren, Styrelseledamot och Förbundssekreterare Småföretagarnas Riksförbund