Grok pekade bland annat på universitet, sjukhus, abolitionism (avskaffandet av slaveriet) och vetenskap. ChatGPT invände mot delar av sambanden, men höll med om kristendomens stora historiska betydelse.
Debatten tog en intressant vändning när Kohls bad ChatGPT själv ange hur man skulle kunna mäta vilket filosofiskt ramverk som gjort mest nytta.
Modellen valde sex kriterier: räddade människoliv, producerad kunskap, skapade institutioner, framsteg för mänskliga rättigheter, institutionernas livslängd och global påverkan.
Med sina egna kriterier kände ChatGPT inte till något ramverk som matchade kristendomen. Efter ytterligare press medgav modellen att kristendomen kom ut som mest gynnsam.
Anklagar ChatGPT för argumentationsfel
Kohls menar att det är anmärkningsvärt hur svårt det var att få ChatGPT att uttala slutsatsen. Han anklagar modellen för två argumentationsfel: en halmdocka om slaveriet och att använda oenighet som skäl att undvika en slutsats.
Samtidigt kritiserar han Grok för att vara för medgörlig. ChatGPT:s motstånd beskriver Kohls som ett resultat av ”woke-programmering” och hävdar att Sam Altman och andra bakom modellen styrt den bort från starkt positiva slutsatser om kristendomen.
Claude håller delvis med
Jag ställde samma fråga till Claude. Efter flera reservationer svarade modellen:
“Om du tvingar fram en enda etikett så håller jag faktiskt med dig delvis. Latinsk västkristenhet är den starkaste enskilda kandidaten på de sex kriterierna. Inte kristendomen generellt, utan just den västliga, institutionsbyggande, juridiskt tänkande varianten efter 1100-talet.”
10 ramverk rangordnade
Jag bad Claude ge förslag på andra kandidater och rangordna dessa filosofiska och religiösa ramverk mot de nio kriterierna.
1. Latinsk västkristenhet. Klar topp på fem av nio kriterier.
2. Upplysningsliberalismen. Starkast på frihet och rättigheter, samtidigt som idén om alla människors lika värde är kristen i grunden.
3. Vetenskaplig rationalism. Slår alla på kunskap och räddade liv, men ger inga moraliska svar – och den växte fram ur kristendomen, inte vid sidan av den.
4. Konfucianismen. Examenssystemet höll i 1 300 år. Svag på frihet och rättigheter.
5. Grekisk-romersk tradition. Logiken och rätten – men mest som ingrediens i ettan och tvåan.
6. Islam. Stark på kunskapsbevarande fram till 1200-talet, svag därefter.
7. Buddhismen. Stark på lidande som moralisk fråga.
8. Judendomen. Lång livslängd och stora kunskapsbidrag.
9. Hinduismen. Lång livslängd och tidig matematik. Kastsystemet sänker den mest av alla.
10. Marxismen. Hög spridning, kort livslängd, sämsta lidandesiffran på listan.
Musk: AI måste söka sanningen
Elon Musk har länge varnat för avancerad AI och samtidigt argumenterat för att systemen måste vara maximalt sanningssökande. Vid Milken Institutes konferens 2024 sade han att en AI inte bör läras att säga sådant som inte är sant – även när sanningen är politiskt inkorrekt.
Det är också samma problem Kohls pekar på.
”Om AI programmeras att tro att heterosexuella vita kristna män är orsaken till alla problem i världen krävs det inte mycket fantasi för att föreställa sig vart det kan leda i en värld dominerad av AI”, säger han.
Claude håller inte med om Kohls analys. Modellen pekar i stället på risken att AI belönas för svar människor uppskattar snarare än svar som är korrekta.
Kanske är det också en risk med analyser som denna: att modellerna anpassar sig efter hur frågorna ställs och efter den slutsats användaren vill pröva.
Kohls: hotet från woke-AI
Kohls berättar att han tidigare ställt en ännu mer drastisk fråga till andra AI-modeller. På frågan om risken att en AI tränad med vad han kallar ”woke ideology” skulle förgöra mänskligheten ska Grok ha svarat 95 procent och Gemini 100 procent.
Med kristna värderingar uppgav han att svaret blev 5 procent.
Det är AI-genererade svar på Kohls egna frågor, inte vetenskapliga riskbedömningar. Men de väcker frågor om AI-modellernas makt – och vilka mål människan väljer att ge dem.
Vad händer med fler kriterier?
ChatGPT:s sex kriterier mäter främst positiva resultat. Jag bad därför Claude lägga till tre: materiellt välstånd och teknik, frihet och självbestämmande samt minskat lidande och våld.
Materiellt välstånd och teknik. Västkristenheten kommer starkt ut genom industrialisering och teknisk utveckling.
Frihet och självbestämmande. Stark i modern tid, men historiskt betydligt mer blandad.
Minskat lidande och våld. Här vägs även religionskrig, inkvisition och kolonialt våld in. Jämförelsen är samtidigt svår eftersom tillförlitliga historiska data saknas.
Kyrkan var länge en av Europas mäktigaste institutioner. Därför är det svårt att skilja religiösa effekter från vanlig maktutövning – åt båda håll.
Claudes slutsats var att västkristenheten fortfarande kom ut högst sammantaget, men med mindre marginal.
Bli Premium och hjälp oss försvara företagarnas villkor
Vi är en fri röst för företagare – utan presstöd eller särintressen. Med ditt stöd kan vi fortsätta granska
myndigheter, dela kunskap och driva debatt i frågor som påverkar dig som företagare.
Tillsammans gör vi skillnad för landets värdeskapare.