K1, K2 och K3 – vad betyder de egentligen?

Vad K:na är

Bokföringsnämnden är den myndighet som bestämmer hur bokslut ska göras i Sverige. Deras regler är samlade i olika K-regelverk, framför allt K1, K2 och K3. Därutöver används ibland benämningen K4 för IFRS, det internationella regelverk som bland annat används i noterade koncerners redovisning.

Siffran säger inget om kvalitet, bara hur omfattande regelverket är. En viktig regel: du väljer ett regelverk och följer det fullt ut. Du kan inte plocka de enkla reglerna från K2 och de förmånliga från K3.

Först: årsbokslut eller årsredovisning?

Den här skillnaden förvirrar fler än K:na själva.

Ett årsbokslut avslutar företagets bokföring men skickas normalt inte in till Bolagsverket. Det blir därför inte en offentlig handling på samma sätt som en årsredovisning, även om en bank eller en kreditgivare förstås kan be att få se det. Enskilda firmor och mindre handelsbolag med bara fysiska personer som delägare upprättar normalt årsbokslut.

En årsredovisning är en offentlig handling. Aktiebolag måste upprätta en och skicka in den till Bolagsverket, där vem som helst kan beställa fram den. Det är därför ett aktiebolags siffror går att googla fram men inte en enskild firmas. Handelsbolag med en juridisk person som delägare måste också upprätta årsredovisning.

K1 – för dig med enskild firma

K1 ger dig ett förenklat årsbokslut. Det får användas av enskilda näringsidkare med en omsättning på normalt högst tre miljoner kronor om året.

Förenklingen är verklig. K1 innehåller enklare regler för bland annat värdering och periodisering, och bokslutet kan göras på Skatteverkets blankett för förenklat årsbokslut. Många som får använda K1 kan dessutom använda kontantmetoden i den löpande bokföringen. Det är två olika saker som ofta blandas ihop: K1 styr bokslutet, kontantmetoden styr den löpande bokföringen. Obetalda fordringar och skulder måste tas upp i bokslutet oavsett vilket.

Reglerna kan bli enklare framöver – läs mer om enklare K1-bokslut för enskilda firmor.

K2 – det vanliga valet för mindre aktiebolag

K2 är mallen. Regelverket är byggt för att vara enkelt att följa och innehåller många färdiga förenklingsregler i stället för egna bedömningar. Maskiner och inventarier kan till exempel skrivas av på fem år, belopp under 7 000 kronor behöver normalt inte periodiseras och uppskjuten skatt redovisas inte.

Priset för enkelheten är att du inte får göra egna bedömningar när de skulle gynna dig. Du får till exempel inte ta upp värdet av något du själv har utvecklat, som ett varumärke eller ett system, som en tillgång i balansräkningen.

För många mindre aktiebolag är K2 det enklaste och vanligaste alternativet.

K3 – huvudregelverket

K3 är det som gäller om inget annat väljs. Större företag måste använda det. Mindre företag får välja K2 i stället, men det är alltså ett aktivt val bort från K3.

K3 kräver mer arbete men ger större utrymme för företagsspecifika bedömningar och en mer detaljerad redovisning. Skillnaderna mot K2 märks tydligast på tre punkter. Du delar upp en byggnad i komponenter som skrivs av olika snabbt, du redovisar uppskjuten skatt och du får ta upp egenutvecklade tillgångar.

Växer bolaget, tar in externt kapital eller planerar en försäljning kan K3 vara mer lämpligt, eftersom redovisningen blir mer detaljerad och bättre kan spegla komplexa tillgångar och transaktioner.

Var går gränsen för större företag?

Ditt bolag räknas som större företag om det uppfyller mer än ett av tre villkor, två år i rad: fler än 50 anställda i medeltal, en balansomslutning över 40 miljoner kronor, eller en omsättning över 80 miljoner kronor.

Observera att det räcker med två av tre, och att det måste gälla båda åren. Ett enstaka bra år flyttar dig alltså inte över gränsen.

Det här ändras 2026

Bokföringsnämnden har gjort om både K2 och K3. De nya reglerna gäller för räkenskapsår som börjar efter den 31 december 2025.

Två saker är särskilt värda att känna till. Gränsen för periodisering höjs från 5 000 till 7 000 kronor i K2, vilket kan förenkla bokslutet.

Samtidigt får fler företag inte längre använda K2. Det gäller bland annat bostadsrättsföreningar och bostadsföreningar samt företag med utländsk filial, direkta kryptotillgångar, vissa aktierelaterade ersättningar eller vissa sammansatta skuldebrev. För vissa fastighetsföretag och företag med en väsentlig uppskjuten skatteskuld finns också krav på K3, men där gäller en lättnadsregel för de allra minsta företagen.

Vilket gäller för mig?

Har du enskild firma under tre miljoner kan du använda K1. Har du ett mindre aktiebolag är K2 normalfallet. Är bolaget större, eller hamnar i någon av undantagsgrupperna ovan, är det K3 som gäller.

Är du osäker, fråga din redovisningskonsult vilket regelverk bolaget tillämpar i dag och om något ändras 2026. Det är en kort fråga med ett kort svar, och den är värd att ställa innan bokslutet börjar.