Intresset har ökat och många är nyfikna på att få uppleva ett riktigt naturhus med eget kretsloppssystem. Det ingår i ett koncept som arkitekten Bengt Warne utvecklade på 1970-talet. 1976 lät han bygga det första naturhuset i Nacka utanför Stockholm, där han ritade en villa i samspel med ett omgivande växthus och kretsloppssystem. Hans mål var att bo i symbios med naturen och det konceptet känns högaktuellt i tider med klimatförändringar.

Bengt Warne var en stor inspirationskälla för Anders Solvarm som började intressera sig för hållbarhetsfrågor. Han bestämde sig för att lära sig allt om kretslopp och idag är han en av fyra medgrundare till Greenhouse Living som utvecklar projekt i linje med Warnes naturhus. De övriga är Fredrik Olson arkitekt, Dan-Eric Archer civilingenjör och Niklas Dahlström ingenjör och arkitekt.

Anders Solvarm driver också Naturvillan AB - en husleverantör som säljer naturhus med egna kretsloppssystem. Företaget har byggt ett visningshus vid Vänern, Atri, som hyrs ut till besökare från AirBNB och konceptet är populärt.

Visningshuset Atri är även till försäljning och tillsammans med ett kretsloppssystem kostar det drygt sju miljoner kronor. Den triangulära formen är optimalt energibesparande genom att volymen reduceras så drastiskt.Det är en unik design. Delar av fasaderna har klätts med solcellspaneler som även har en skuggande funktion - något som är viktigt i växthus när det är mycket sol; temperaturen inomhus ska helst inte överstiga 27 grader celsius.Det är ett vackert och behagligt hus med golv, tak och väggar i furupanel och det omgivande växthuset är luftigt och ljust med ett flertal odlingsytor.

Genomgående kretsloppstänk

Anders Solvarm har bott i ett naturhus de senaste 16 åren och han har utvecklat kretsloppssystemet som gör huset självförsörjande under sommarhalvåret. Själva bostaden består av ett timrat kärnhus, som omsluts av ett större växthus med en mångfald av odlingar och växter. Det är precis som att bo i en trädgård.

Ett automatiskt bevattningssystem utgör en övergripande del av kretsloppssystemet med rör som placerats ut ett par decimeter under jord i växtbäddar. Rören är sammankopplade med en stor tank under bostadshuset som processar innehållet från både avlopp och gråvatten varifrån det pumpas ut till växtbäddarna med mikroorganismer som bryter och distribuerar näringen till rötterna.

-Det växer som bara den och vi är självförsörjande på frukt och grönt under sommarsäsongen. Tomaterna tittar fram och jordgubbarna har börjat mogna. Det finns mängder med sallad och vi ser små paprikor och vindruvor. Man kan säga att vi bor i en trädgård.

Kretsloppssystem kan vara olika utformade och anpassas till utformningen av ett naturhus och platsens förutsättningar. Är växthuset mindre kan det räcka med att använda gråvatten för bevattning. Grundtanken med kretslopp är att allt i en näringskedja ska tas om hand, från det man stoppar i sig till det som blir över och återanvänds för att uppnå cirkularitet - i jämförelse med ”av jord har du kommit, jord skall du åter bli.”

-Egentligen finns inget avfall - naturen och djuren är perfekt anpassade till varandra. Kortfattat fungerar det som en liten bondgård.

De flesta växthus i Sverige är i gång nio månader om året och vilar de tre kallaste månaderna. I ett naturhus samverkar bostadshuset med växthuset i en växelverkan. Bostadshusets värmeläckage kommer växthuset till gagn samtidigt som värme från starkt solljus kan komma bostadshuset till gagn under höst och vår.

Grönska och växthusmiljöer är en outsinlig källa till socialt utbyte

Anders Solvarm, som bott i en trädgård under många år och delat erfarenhet och gemenskap kring odling med familj och vänner, har också varit involverad i projekt som förknippas med grönska och odling i urbana sammanhang. Han tror på generationsbyggande projekt där förskolor och äldreboenden kan samverka och människor ha glädje av varandra över generationsgränserna.

-Trädgården blir en plats som man kan njuta av samtidigt som man kan lära sig mycket, eftersom den är en outsinlig källa till samtal och studier. Det är fascinerande att det kan finnas så många olika funktioner i en trädgård och hur den förändras över årstiderna, säger Anders Solvarm

-Om grönska används i arkitektoniska och urbana sammanhang och som en del av projekten, uppstår ständiga förändringar enligt årstidsväxlingarna.

2019 vann Anders Solvarm med teamet från Greenhouse Living en innovationstävling, Urban Food from Residual Heat, som lanserades av fyra kommuner i södra Sverige. Uppgiften var att ta tillvara stadens restvärme och skapa förutsättningar för odlingsbara ytor.

Gruppen utformade ett system för använda restvärmen till växthusen, där fisk- och grönsaksodling ingick. De designade infrastrukturen för att projektet skulle fungera med flöden för energi och vatten. Det ingick också en ekonomiskt studie över affärsmodeller för fiskodlare och stadsbönder. Växthuset skulle också ha en lärande funktion för närliggande skolor.

Greenhouse Living hade många intressanta idéer i sitt tävlingsförslag. Ett förslag var att bygga växthus på tak och platser som glömts bort eller att odla på urban mark i väntan på exploatering.

Anders Solvarm och hans team har genom åren varit involverade i många intressanta projekt där de haft olika roller, bland annat ekobyar. Röstånga Recoby i Skåne är ett exempel där det handlar om att skapa en social mötesplats mellan två radhuslängor - ett stråk som ska glasas över och som blir ett gemensamt uterum där grannar kan umgås oberoende av väder och vind.

En tråkig sanning när det kommer till satsning på hållbarhetsprojekt, är att det kostar pengar. Naturen är, om den inte skyddas, en ändlig källa, men det har visat sig vara svårt att få kommuner att våga fatta beslut och satsa pengar på projekt som inte har en snabb ekonomisk bäring. Förhoppningsvis kommer satsningar av de slag som nämnts i den här artikeln att få större möjlighet att förverkligas i framtiden.