Tips nr 1. Se till att du hörs!
Kan tyckas fånigt att skriva det som ett tips. Ett vanligt problem när jag håller workshops är att deltagare har svårt att höja rösten. Det är nödvändigt att alla lyssnare hör allt du säger. Hela meningen, ända till punkt! Öva på att artikulera, tala på ett sätt som till en början känns överdrivet ljudligt och tydligt. Se bara till att du inte fastnar i ett röstläge och blir entonigt sövande. Variera!
Tips nr 2. Definiera dig själv i förhållande till lyssnarna.
Vet de vem du är? Är du en kändis, en auktoritet, som de förväntar sig mycket av, eller okänd? Som kan göra att de intar attityden; ”Vem är det här, vad det här ska bli…” Om de inte har förtroende för dig från början bör du fundera på hur du ska skapa både det och intresse från start.
Tips nr 3. Var extra säker på inledning och avslutning!
Om du ska göra ett längre anförande kan det vara svårt att komma ihåg och få med allt. Du kan gärna skriva dig igenom det du ska säga, men ta inte med dig ett fullständigt manus när du ska fram. Du ska göra ett muntligt framförande, inte stå och läsa innantill. (Och därigenom tappa kontakten med dem du talar till, eller med.) Om du vet hur du vill få till det hela, och har övat seriöst den första inledande minuten - och den sista, så räcker det långt. Avslutningen är lika viktig. Ta gärna med en ”Send off”. Något starkt och effektivt som sista ord. Det minns man.
Och allt det där andra, innehållet, kan du punkta upp i rubriker och ta med på en mindre lapp.
Tips nr 4. Ta det lugnt!
Det är lätt att skynda iväg för att bli färdig så fort som möjligt. Men det du har klart för dig uppe i skallen och säger, för fort, behöver lyssnarna tid att bearbeta för mening och sammanhang. Gör pauser. Var uppmärksam på publiken så du ser när de är mogna för fortsättning. När du i inledningen säger hej och vad du heter: Kör inte över möjligheten till det första verkliga mötet med åhörarna. Ge dem en chans att tydligt uppfatta ditt namn och tid nog att svara på din hälsning. Och en överenskommelse om vad ni ska tala om.
Sen ska du förstås variera ditt tempo.
Tips nr 5. Gör dig aldrig beroende av tekniska hjälpmedel.
De kommer förr eller senare inte att fungera! En projektorlampa pajar, det finns ingen i reserv. Du har köpt en ny dator som du inte behärskar, osv. Shit happens, faktiskt… Om du klarar att leverera i alla fall, kan framföra ditt budskap med spritpenna/whiteboard eller bara genom att berätta dina bilder och projicera dessa direkt in bakom pannbenet på lyssnarna, så får du respekt. I stället för att stå och ursäkta dig med att du hade förberett bra saker men att tekniken snöpligt nog inte ställer upp idag.
Tips nr 6. Brinn!
Brinn för ditt budskap, för det du vill förmedla, erbjuda. Var engagerad. Entusiastisk. Talarsituationen tillåter en del överdrifter. Hellre vara intresserad - än att försöka verka intressant! Det proffsiga ligger i att skapa intresse, först hos sig själv, även för sånt som man ser som tråkigt eller som man tror att lyssnarna tycker är trist.
Talarutmaningen är som en balansgång på spänd lina över en avgrund. Linan är den ”röda tråden” förberedelsen och avgrunden är möjligheten att tråka ut lyssnarna. Man får balansera - inte motsatser, utan komplement. På ett konstfullt, levande, icke mekaniskt sätt. Balans mellan driv/vila, förnuft/känsla, förberedelse/närvaro, humor/allvar, monolog/dialog.
Att inge förtroende men också att bjuda på överraskningar, vara oförutsägbar…
Den tid man lägger på förberedelse är aldrig förgäves. Sen gäller det att veta: Det blir aldrig blir som man tänkt! Och ta det också med gott humör.
Bonustips: Sök dialog.
Lyssna, var uppmärksam på mottagarna. Det blir lättare att skapa intresse om du får med åhörarna i samtal och att ni kan lösa problem tillsammans. Det blir lättare för dig om du tar chansen att svara på frågor eller t.o.m. ifrågasättande. Du får då göra mer än att agera, (göra hela jobbet själv), du får reagera, vilket gör dig mer avspänd och naturlig!
