Bolagsverkets statistik över nyföretagandet för februari 2014 visar att antal nystartade bolag minskat jämfört med februari 2013. Statistiken avser de fyra vanligaste företagsformerna; 3 748 aktiebolag, 1601 enskild näringsidkare, 392 handelsbolag och 58 kommanditbolag bildades i februari 2014. Aktiebolagen minskar med 3,4 procent medan antalet enskilda näringsidkare minskat med hela 10,8 procent. Att antalet enskilda näringsidkare minskat så kraftigt är oroväckande och beror nog delvis på att reglerna för att bilda aktiebolag har ändrats. Slopad revisorsplikt och sänkt aktiekapital gör att många nyföretagare direkt startar med ett aktiebolag. Det är troligt att många nystartade företagare inte förstått fördelarna med enskild näringsverksamhet.

Det finns olika anledningar att välja den ena eller andra bolagsformen. Ett skäl som sällan belyses är konsekvenserna vid sjukdom. Den som startar ett aktiebolag räknas som anställd. Det är den verkliga lönen som företagaren lyfter som avgör hur stor sjukpenningen blir. Verkligheten för många nystartade företagare är att utrymmet för eget löneuttag är noll eller mycket begränsat de första åren.

Om man däremot startar enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag får man under de första 24 månaderna tillgodoräkna sig en sjukpenninggrundande inkomst. Inkomsten beräknas på genomsnittet av vad anställda med samma arbetsuppgifter, utbildning och erfarenhet har. Skillnaden i sjukersättning kan vara flera 100 000 kr mellan den som driver aktiebolag och den som driver enskild näringsverksamhet. Börja därför gärna med enskild firma och växla sedan över till aktiebolag när du vet att din affärsidé håller och genererar en hygglig lön.

Missa inte tips för skatteplanering: Sjukpenning och sjukpenninggrundande inkomst enskild firma

Och hur du beräknar SGI och föräldrapenning som företagare