Det kontroversiella är inte bara omfattningen, utan vad datan kan avslöja. Vissa tillägg kan indikera religiös tillhörighet, politiska åsikter, hälsa eller om en person aktivt söker nytt jobb – något som i kombination med LinkedIns riktiga identiteter gör uppgifterna särskilt känsliga.
Totalt kan upp till 405 miljoner användare ha påverkats.
Fenomenet med tveksamma metoder på LinkedIn är inte nytt. I en tidigare granskning har det visat sig att så kallade spökjobb är vanligt förekommande – där företag publicerar jobbannonser utan att faktiskt ha för avsikt att anställa. I vissa fall handlar det om att bygga kandidatbanker, signalera tillväxt eller stärka sitt varumärke, snarare än att fylla en konkret tjänst.
Kritiken mot LinkedIn handlar dessutom inte bara om integritet. Plattformen har länge fått utstå kritik för att vara en scen för självbild och tillrättalagda framgångshistorier. Elon Musk har till exempel kallat LinkedIn för en “cringe-fabrik” och menar att många inlägg är “so cringe it will make your toenails curl”. Samtidigt växer bilden av en plattform där det som syns mest inte alltid är det som faktiskt skapar värde.
LinkedIn själva slår ifrån sig anklagelserna. Företaget menar att tekniken används för att upptäcka otillåtna verktyg och skydda plattformen från dataskrapning, inte för att analysera användares personliga information.
Men kritiken växer – inte minst eftersom metoden enligt rapporten varken kräver samtycke eller nämns i LinkedIns integritetspolicy. Under EU:s dataskyddsregler (GDPR) krävs normalt uttryckligt godkännande för att hantera den här typen av uppgifter.
Om uppgifterna stämmer handlar det inte bara om integritet – utan om en av de största potentiella dataskandalerna i modern tid.
Bli medlem och hjälp oss försvara företagarnas villkor
Vi är en fri röst för företagare – utan presstöd eller särintressen. Med ditt stöd kan vi fortsätta granska
myndigheter, dela kunskap och driva debatt i frågor som påverkar dig som företagare.
Tillsammans gör vi skillnad för landets värdeskapare.