Inte en enda gång under alla mina år i den svenska skolan hade jag en lektion om hur marknadsekonomin fungerar. Inte ens på gymnasiet, där jag läste samhällsvetenskapligt program, undervisades jag i grundläggande nationalekonomi, eller hur ett företag fungerar. Samhällsvetenskapen fokuserade på det politiska systemet, och i den mån som det talades om ekonomi var ingången alltid hur resurserna i samhället skulle fördelas. Hur välstånd skapas var tydligen mindre prioriterat att lära ut.

Kunskap om hur marknadsekonomin fungerar och hur företagande bedrivs fick jag och mina klasskamrater inhämta på egen hand.

Kunskap om hur marknadsekonomin fungerar och hur företagande bedrivs fick jag och mina klasskamrater inhämta på egen hand. Alla tyckte förmodligen inte att det var mödan värt. Det var först när jag läste ekonomisk historia på universitetet som jag vederfors organiserad undervisning i dessa frågor.

I debatterna om bildning är det oftast humanvetenskaperna och kulturhistorien som hamnar i centrum. De som kommer från hem där kunskap om den kulturella kanon är en självklarhet har ett bildningsförsprång gentemot de som kommer från hem utan klassiker i bokhyllan. Debatten om en statlig kulturkanon för skolan i form av en lista över särskilt viktiga verk ur kulturhistorien som alla förväntas känna till, handlar om att överbrygga detta bildningsglapp. Det handlar inte om att alla måste lära sig att älska Strindberg, men en vuxen person som inte känner till Strindberg är svår att ta på allvar.

betydande del av Europas 15-åringar saknar grundläggande kunskaper i matematik och naturvetenskap

Understrykandet av humanvetenskapernas och den kulturella bildningens betydelse för att fungera som samhällsvarelser är angeläget, men jag menar att motsvarande kunskapsglapp finns också på andra områden. En färsk rapport från EU-kommissionens nätverk Eurydike visar att en betydande del av Europas 15-åringar saknar grundläggande kunskaper i matematik och naturvetenskap. För svensk del räknas en fjärdedel av 15-åringarna som underpresterare. Det säger sig självt att grundläggande kunskaper i matematik och naturvetenskap är en absolut förutsättning för att förstå sin omvärld.

bara var femte ung person i Sverige tillräckliga kunskaper för att kunna klara sin egen privatekonomi

Ännu värre ställt verkar det vara med de ekonomiska kunskaperna. Enligt en undersökning som Kantar Sifo gjorde 2019 hade bara var femte ung person i Sverige tillräckliga kunskaper för att kunna klara sin egen privatekonomi. Nästan varannan person i åldern 22–24 år anser att skolan misslyckats med att lära ut kunskaper i privatekonomi så att de klarar sig som vuxna. Förmodligen finns ett samband mellan den låga kunskapsnivån och den drastiskt ökade skuldsättningen bland unga som skett på senare år, med allt fler ungdomar som hamnar hos Kronofogden.

Om kunskapsnivån är så låg när det gäller privatekonomi så vågar man knappt tänka på hur det är ställt med kunskaper om hur marknadsekonomin fungerar i stort. Om en lika liten andel förstår marknadsekonomi och företagande som förstår privatekonomi talar vi om ett samhällsproblem av enorma dimensioner. Om bara en femtedel av väljarkåren har tillräckliga kunskaper för att fatta underbyggda beslut i ekonomiska frågor, finns en överhängande risk att den ekonomiska politiken grundar sig på vanföreställningar och slagord, snarare än verkliga förhållanden.

många tycks leva i föreställningen att välståndet är en naturlag och att resurserna bara finns där för politiker att fördela efter eget gottfinnande.

Dessvärre tycks ekonomiska frågor inte vara särskilt prioriterade i den svenska skolundervisningen. I läroplanen för grundskolan förekommer ordet ”demokrati” 46 gånger, medan “marknadsekonomi” helt lyser med sin frånvaro. I de fall ”ekonomi” förekommer handlar det antingen om privatekonomi inom ramen för ämnet hemkunskap, eller om hur ekonomin påverkar andra områden, till exempel miljön.

Det är med andra ord inte särskilt underligt att så många tycks leva i föreställningen att välståndet är en naturlag och att resurserna bara finns där för politiker att fördela efter eget gottfinnande. För den som saknar kunskaper om hur resurser skapas och välstånd uppstår är det naturligt att betrakta samhällsekonomin som ett nollsummespel och varje skillnad i ekonomiskt utfall som en orättvisa som måste rättas till på politisk väg.

borde vara en självklarhet att man först får lära sig hur välstånd skapas, innan man kommer in på hur välståndet ska fördelas

Här har skolan ett stort ansvar. Det borde vara en självklarhet att man först får lära sig hur välstånd skapas, innan man kommer in på hur välståndet ska fördelas, på samma sätt som man i sin privatekonomi först måste ha en inkomst innan man kan dra på sig utgifter. Kunskap är det bästa vaccinet mot populistiska agendor.

Lars Anders Johansson är författare, journalist och musiker och gästkrönikör på Företagande.se


1 kommentarer
2022-09-28 09:15
Bra! Kloka reflektioner, väl formulerade! 🙂
0
Du måste logga in för att skriva en kommentar. för att registrera dig som medlem.