Med bakgrund från Bosnien beskriver hon sig som starkt principdriven och menar att svensk skola i allt större utsträckning präglas av ideologisering, likriktning och minskat fokus på faktiska kunskaper. Samtidigt driver hon frågor om alternativa utbildningsmodeller, större valfrihet och ett återupprättande av både familjens och lärarens auktoritet.

”Vad mer måste jag skriva som är fel för att få rätt?”

Frågan kom till Begovic redan i mellanstadiet efter ett musikprov där hon enligt egen utsago visste att lärarens facit var fel – men ändå förväntades skriva det ”rätta” svaret för att få poäng.

I dag ser hon händelsen som symbolisk för ett större problem i den svenska skolan.

– För att få poäng så måste jag skriva något som är fel. Då kommer den naturliga frågan till mig – vad mer måste jag skriva som är fel för att få rätt?

Tror du att det finns något typiskt svenskt över detta med konsensus, att man till exempel accepterar att något som är fel bedöms som rätt?

– Ja, det tror jag definitivt. Jag är ju från Bosnien och bosnier är ett väldigt principfast folk. När vi har diskussioner så kommer man inte överens om att inte vara överens. Vi kommer att gå i graven för det vi tror är rätt. Hon fortsätter:

– Svenskar är otroligt anpassningsbara. Det kan vara en fantastisk egenskap, men det kan också vara en dålig egenskap. Man kan köra över sina egna värderingar och ställa sig bakom saker man egentligen inte tror på.

”Jag sa att nu måste vi avsluta lektionen. Då blev eleven aggressiv. Till slut tog jag datorn för att skapa lugn i klassrummet. Sedan blev jag i praktiken avstängd från skolan i sex månader.” – Peter Nilsson, lärare

Kritiken mot den svenska skolan kommer numera från många håll samtidigt. Sjunkande kunskapsresultat, växande ordningsproblem, lärarbrist och ökande psykisk ohälsa bland unga har under senare år lett till en allt hårdare debatt om vad skolan egentligen blivit.

Företagande.se har även talat med två lärare som från olika håll beskriver samma utveckling – ett system där lärarens auktoritet urholkats och där allt fler upplever att skolan präglas mer av administration, konflikter och ideologi än av kunskap.

”Det var bara kaos”

Peter Nilsson har arbetat i både USA och Sverige. Efter nära 30 år i USA – bland annat med naturvetenskaplig utbildning och undervisning – återvände han till Sverige och började arbeta inom svensk skola i Skåneområdet, bland annat i Malmö och Lund.

Kontrasten blev brutal.

– Det var bara kaos, kaos, kaos överallt, berättar han för Företagande.se.

Han beskriver hur han försökte skapa struktur och ordning i klassrummet men snabbt hamnade i konflikt med både elever och skolledning.

I ett fall handlade det om en elev i femte klass som vägrade avsluta lektionen och stänga sin dator.

– Jag sa att nu måste vi avsluta lektionen. Då blev eleven aggressiv. Till slut tog jag datorn för att skapa lugn i klassrummet.

Dagen efter kallades han till möte med skolledningen.

– Sedan blev jag i praktiken avstängd från skolan i sex månader.

Han menar att problemen inte handlar om enstaka händelser.

– Lärarna hamnar under bussen direkt.

Peter Nilsson beskriver också hur konflikter kring identitet och etnicitet blivit vanligare i klassrummen.

– Så fort jag sa till vissa muslimska elever att skärpa sig kunde man få tillbaka: ”Är du islamofob?” eller ”Du är rasist”.

”Extremt stökiga barn har ökat explosionsartat”

Richard Dahlin arbetar som lågstadielärare och har tidigare arbetat som ordningsvakt och inom socialt arbete. Han beskriver en skola där problemen enligt honom blivit betydligt värre under de senaste åren.

– De här barnen som inte fungerar i ett klassrum, som är extremt stökiga, de har ökat explosionsartat de senaste åren.

”Lärarna får lägga enorm tid på konflikter, administration kring sociala frågor och kränkningsärenden i stället för undervisning.” – Richard Dahlin, lärare

Han betonar att utvecklingen inte enbart handlar om socialt utsatta områden.

– Många tror att det bara gäller vissa områden eller vissa grupper. Men det är brett. Det finns överallt nu.

Dahlin menar att lärarens auktoritet gradvis försvagats under lång tid.

– Ingen ska behöva lyssna, ingen ska behöva lyda, alla ska få göra som de vill. Det är alltid någon annans fel. Den mentaliteten breder ut sig i hela samhället.

Konsekvenserna blir enligt honom tydliga i klassrummen.

– Lärarna får lägga enorm tid på konflikter, administration kring sociala frågor och kränkningsärenden i stället för undervisning.

Han beskriver också hur föräldrar och skolledning allt oftare hamnar i konflikt med lärarna.

– Föräldrarna blir som kunder. Tappar man elever tappar man skolpeng. Då börjar rektorer fjäska istället för att backa lärarna.

Både Dahlin och Nilsson riktar kritik mot den svenska skolans starka fokus på inkludering och likriktning.

– Alla ska sitta i samma klassrum och göra samma sak samtidigt. Det fungerar inte, säger Dahlin.

”Skolan ska hålla sig till ren och skär utbildning. Matematik, skrivande och vetenskap. Den ska inte lägga sig i värderingar och sexualitet.” – Aida Reva Begovic, samhällsdebattör

Han menar att skillnaderna mellan elever blivit för stora för att dagens klassrumsmodell ska fungera.

– Spannet är enormt. Några elever fungerar som femåringar mentalt medan andra ligger långt före. Samtidigt ska en enda lärare individanpassa för 25 elever.

Peter Nilsson jämför med amerikanska skolor där han menar att man arbetar betydligt mer med struktur och disciplin.

– Efter sommarlovet kunde vi ha flera dagar där eleverna tränades i hur man beter sig i skolan. Respekt, ordning och ansvar. Här bara fortsätter allt som vanligt.

”Föräldrarna har tappat makten”

Aida Reva Begovic beskriver sig som djupt kritisk till vad hon ser som en ökande ideologisering av svensk skola. För henne började ifrågasättandet redan som barn. I dag menar hon att utvecklingen gått långt bortom enstaka skolfrågor.

Många menar att skolan blivit alltmer politiserad, med starkt fokus på identitet, värdegrund och ideologiska perspektiv – ofta vänsterideologiska. Har du sett den utvecklingen?

– Ja, jag har sett den och det där har jag varit inne på länge. Det var när min dotter skulle börja skolan och jag blev medveten om att jag inte hade förstått hur illa det var. Begovic går vidare:

– Jag såg läxorna barnen skulle göra och märkte återigen att man stoppar in saker som inte är sanna – och tvingar det till att vara sant. Speciellt när det gäller ideologiskt innehåll som går emot biologiska fakta, inte minst i sexualundervisning och så kallat ”värdegrundsarbete”. Hon fortsätter:

– Och det hänger absolut ihop med att det är mest kvinnor i skolan och det är mest kvinnor som driver de här frågorna.

Begovic syftar främst på är frågor som rör biologiskt kön, trans- och genusfrågor. Här tar hon också upp föräldrarnas dåliga insyn i detta.

– Föräldrarna har tappat makten över sina egna barn, säger hon.

Hon menar att skolans roll successivt förändrats från kunskapsförmedling till något annat.

– Skolan ska hålla sig till ren och skär utbildning. Matematik, skrivande och vetenskap. Den ska inte lägga sig i värderingar och sexualitet.

I intervjun lyfter Aida Reva Begovic också fram boken Sluta skolan av den tidigare läraren Lennart Moberg, som hon menar ger en viktig bild av hur problemen i svensk skola vuxit fram över lång tid.

Moberg arbetade själv som lärare i flera decennier innan han enligt Begovic började ifrågasätta utvecklingen inom skolsystemet.

Hon beskriver boken som central för den som vill förstå varför dagens debatt om skolplikt, disciplin, lärarauktoritet och ideologisering inte handlar om nya problem – utan om en utveckling som enligt henne pågått under mycket lång tid.

Kritik mot skolplikten

Samtidigt riktar hon inte huvudkritiken mot lärarna.

– När jag kritiserar skolplikten så kritiserar jag inte lärare. Lärare borde ha mycket högre status än de har i dag.

Hon menar att både familjer och lärare förlorat inflytande medan administration, politiska styrdokument och skolledning fått allt större makt.

– Lärarna har förlorat sin auktoritet.

Hon beskriver också hur många föräldrar enligt henne i praktiken överlåtit stora delar av barnuppfostran till staten.

– Föräldrarna hinner knappt träffa sina barn längre. Då tänker många att skolan får lära dem värderingar och respekt också.

Alla tre intervjuade är kritiska till dagens hårda svenska skolplikt, även om de kommer från olika perspektiv.

Richard Dahlin beskriver sig som libertarian och säger att han generellt är skeptisk till statligt tvång.

– Jag hade hellre sett mycket mer flexibla lösningar.

Peter Nilsson pekar på att hemundervisning är betydligt vanligare i delar av USA.

– Resultaten visar att det inte behöver vara någon dramatisk skillnad jämfört med vanlig skolgång.

Aida Reva Begovic menar att familjer måste få större inflytande över barnens utbildning.

– Jag ska bestämma vad mina barn ska lära sig utöver det som är viktigt.

Hon berättar att hon redan nu tagit fram en egen parallell läroplan för sina barn.

– Jag lär dem sådant som jag tycker att alla barn borde kunna.

Se även: Våra barn går från kreativa genier till kuggar i ett maskineri

En ideologisk skola

En återkommande kritik från alla tre handlar om att skolan enligt dem blivit allt mer ideologisk och mindre fokuserad på kunskap.

Dahlin beskriver hur han under sin lärarutbildning mötte teorier kring intersektionalitet, identitet och normkritik som enligt honom presenterades som absoluta sanningar.

Aida Reva Begovic menar att pojkar särskilt drabbas av dagens skolsystem.

– Pojkar och flickor är fruktansvärt olika. Små pojkar mår inte bra av att sitta stilla så länge som de gör.

Hon menar att skolan i praktiken blivit anpassad efter ett sätt att fungera som passar flickor bättre än pojkar.

– Det är därför många pojkar tappar intresset och hamnar efter.

Trots den hårda kritiken beskriver de intervjuade också olika idéer för hur skolan skulle kunna förändras.

Aida Reva Begovic lyfter bland annat Montessori och Elon Musks experimentella skola Ad Astra som inspirationskällor.

– Barn utvecklas olika snabbt. Man borde arbeta mycket mer efter förmåga, intresse och utvecklingsnivå i stället för att alla ska pressas in i exakt samma modell.

Richard Dahlin efterlyser tydligare ledarskap, större fokus på kunskap och mindre administrativt arbete.

Peter Nilsson menar att läraryrket måste återfå auktoritet och status om utvecklingen ska kunna vändas.

Men framför allt beskriver alla tre samma känsla – att allt fler människor börjat tvivla på att dagens skolsystem verkligen fungerar.

– Jag tror inte folk förstår hur ”fucked up” skolan är, avslutar Peter Nilsson.

Debatt: Skolplikten handlar inte längre om kunskap – utan om kontroll