Trots att medelhastigheten sjunkit de senaste åren och fler följer hastighetsgränserna, ligger dödstalen fortfarande över målen. Det tyder på att hastigheten inte längre är hela förklaringen.

Experter pekar på flera andra problem: ökad distraktion i trafiken, fler oskyddade trafikanter som cyklister och elsparkcyklar samt bristande vägunderhåll.

En annan faktor som lyfts i forskning är förändrad befolkningssammansättning. Studier från VTI visar att utlandsfödda män i snitt har omkring 50 procent högre risk för allvarliga trafikolyckor än svenskfödda. För vissa grupper från Mellanöstern och Nordafrika är risken ännu högre – i vissa analyser två till tre gånger högre eller mer.

Möjliga orsaker som diskuteras är skillnader i trafikkultur, utbildning och körvana, samt att nyanlända kan sakna erfarenhet av svenska regler och förhållanden, som vinterkörning. Personer med körkort från länder utanför EES får dessutom köra i Sverige i upp till ett år efter folkbokföring innan svenskt körkort krävs.

Kritiker menar att sänkta hastigheter ibland används som en genväg. I stället för att bygga säkrare vägar, stärka förarutbildningen eller skärpa kraven på utländska körkort anpassas reglerna till bristerna i systemet.

Politiken kan rädda liv – men riskerar att få begränsad effekt om man inte adresserar grundproblemen parallellt.

Frågan är om diskussionen borde börja där – innan ännu fler hastighetsskyltar sätts upp.