Har du hört talas om studien om kreativitet som NASA genomförde för några år sedan?
Forskningens fokus handlade om att utvärdera "divergent tänkande" - förmågan att generera flera lösningar på ett problem, förmågan att tänka "utanför boxen" och förmågan att koppla ihop till synes orelaterade saker.
Testet utfördes på 1600 fyra- och femåringar. Av de 1600 hamnade 98 % på nivån "kreativt geni".
Fem år senare gjordes testet igen på samma grupp barn. Den här gången hamnade bara 30 % på samma nivå.
Fem år senare, när de nu var i mitten av tonåren, gjordes testet igen. Då fick endast 12 % så höga poäng att de hamnade på nivån "kreativt geni".
Oj.
Vad hände?
Och vilka blir konsekvenserna av det här?
Viss förlust av kreativitet kan förväntas som en naturlig del av att växa upp, men denna dramatiska nedgång är chockerande. Vad hände med dessa barn under de tio åren?
Den första tanken, och nog för de flesta mest uppenbara, är att barn mellan fem och femton år sitter i klassrummen åtta timmar om dagen och lär sig färdigheter som förmodligen kan hjälpa dem ute i livet.
Förmodligen.
Skolor är inrättade likt fabriker. De bearbetar barn i en pedagogisk mall som alla är tänkt att passa i, och i den finns det knappt utrymme för tankar som skiljer sig. Fokus ligger på konvergent tänkande: Här är lite information, memorera det så kommer vi sen testa dig för att se om det fastnat.
Det finns inte mycket utrymme för att ifrågasätta, för att drömma eller för att skapa. Visst, yngre barn får en del av det på bildlektionen eller under kreativa skrivuppgifter. Men det är definitivt inte fokus under någon del av obligatorisk utbildning att lära barn att tänka kreativt och att agera utifrån sina unika tankar och perspektiv.
Bara för att vara tydlig, lärarna är inte det huvudsakliga problemet här; de sitter ofta fast i samma situation som barnen. Systemet designades för att fungera precis som det är – att kväva kreativitet och kritiskt tänkande och ersätta det med memorering och lydnad mot auktoriteter.
Det kommer att krävas ett seismiskt skifte i hur vi ser på utbildning och hur den bör levereras. Det finns så många spännande nya utbildningsalternativ och det är lättare än någonsin för familjer att välja bort löpande band-undervisningen för sina barn. (Notera: Detta stämmer inte i Sverige då vi fortfarande är ett av få länder som har skolplikt, det vill säga att föräldrar inte anses lämpliga att bestämma över sitt eget barns utbildning. Läroplikt som till exempel Finland har, skulle öppna upp för mer frihet där hemskolning är en möjlighet. Varför får vi inte bestämma över våra egna barn?)
Här är några saker hur bra lärare ser på utbildning:
- Släpp modellen där fakta dikteras och tester är standardiserade och byt ut det mot en upplevelsebaserad inlärningsmiljö där barn kan smutsa ner händerna – bokstavligen eller metaforiskt – och tillämpa det de lär sig i verkliga scenarier.
- Flervalstest återspeglar inte livets val som ofta kan innefatta oändligt många svar. Barn bör uppmuntras att se saker från olika vinklar, att hitta nya lösningar på gamla problem och att skapa något originellt från individens sätt att se på det.
- Faktanötande håller inte. Vi måste uppmuntra kreativa sinnen där innovation och problemlösning möter den snabbt föränderliga omvärlden.
- Istället för korvstoppning bör barn bemästra en mångfald av färdigheter – kommunikation, kritiskt tänkande, kreativitet och samarbete – färdigheter som de faktiskt kommer att ha nytta av i livet.
En generation av entreprenöriella tänkare. Visst låter det spännande!
Texten är översatt från ett mailutskick av Tuttletwins, ett företag som tar fram böcker till barn vars föräldrar värnar principerna som ligger till grund för ett fritt och öppet samhälle.
Sverige deltog inte i kreativt tänkande i Pisa 2022
I PISA 2022 introducerades kreativt tänkande som ett moment, utöver matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Sverige valde dock att inte delta och vi ställde frågan till Skolverket om varför. Vi fick följande svar från Maria Axelsson, National Project Manager in PISA 2022.
“Sverige, tillsammans med flera andra länder, valde att inte delta i den innovativa delen i PISA 2022 av olika skäl. Mestadels hade vi farhågor om testets validitet och tillförlitlighet samt bedömningsförfarandet. Eftersom vi behöver få bra data från de tre kärnområdena (läsning, matematik och vetenskap) bestämde vi oss för att fokusera på dem i PISA 2022. Vi kommer dock att delta i den kommande innovativa delen i PISA 2025, Lärande i den digitala världen.”
Hur skolan dödar kreativiteten
Det mest sedda filmklippet någonsin på TED.com är när Sir Ken Robinson beskriver problemen med skolsystemet. Han menar att barn är naturligt kreativa, men så fort de börjar "utbildas" så släcks deras nyfikenhet och spontana skapande.
Hur man flyr utbildningens dödsdal
Sir Ken Robinson höll några år senare ett nytt föredrag. Här beskriver han tre principer som är avgörande för att det mänskliga sinnet ska blomstra - och hur det nuvarande utbildningsväsendet motverkar detta.
"Fantasi är viktigare än kunskap." - Albert Einstein
Varför gör vi så här med våra barn? Finns det inga bättre alternativ?
Dela, sprid och kommentera nedan och ge din syn på saken.
Vad då göra med de kreativa barnen under tiden de var omhändertagna av barnomsorgen, grundskolan, gymnasiet och högskolan? Självklart primärt fostra dem till goda skattebetalare, dvs ingen fantasi, kreativitet, inget kritiskt tänkande, komma i tid, uppföra sig (värdegrunden ni vet) och orka stå ut minst 8 timmar varje vardag.
Jag tycker nog skolan lyckats gott med statsmakternas uppdrag. Kanske något sämre i Sverige än i andra länder där korvstoppningen är ännu värre än här.
Gott Nytt Taxeringsår
önskar Lars i Jönköping Se mer...
Vi behöver göra något åt företagsklimaten annars finns det ändå inte utrymme och än mindre uppskattning för entreprenörer. Se mer...
Ja företagsklimatet och synen på entreprenörskap måste förändras. Företagare är hjältar! Se mer...