I debatten har hon profilerat sig som en kritiker av dagens utbildningssystem och förespråkar större pedagogisk mångfald, ökad valfrihet för familjer och ett skolsystem som i högre grad förbereder barn för framtidens arbetsliv.

När Strandevall beskriver den svenska skolans problem börjar hon inte med betyg eller läroplaner. Hon börjar med familjen.

Hon menar att allt fler föräldrar lever under hård tidspress där heltidsarbete, karriär och vardagsliv lämnar mindre tid för barnen. En konsekvens blir att skolan i allt högre grad förväntas ta över delar av uppfostran.

Samtidigt pekar hon på en utveckling där den psykiska ohälsan bland unga ökar, brottslighet och gängkriminalitet kryper ned i åldrarna och våldet och drogerna i skolmiljön har blivit ett växande problem. Enligt henne är det svårt att förstå skolans utveckling utan att också förstå samhällsutvecklingen i stort.

– Jag tror egentligen att det är samhällsklimatet som är trasigt, säger hon och fortsätter:

– Enligt BRÅ [Brottsförebyggande rådet, red. anm.], pekar mycket på att rent statistiskt så är skolan den farligaste platsen att vara på.

Fenomenet med rån mot ungdomar, där offren också filmas och förnedras, har fått mycket uppmärksamhet. Hur ser du på det?

– Ja, det är ett hårdare klimat. 

Strandevall hänvisar också till en undersökning från Friends som enligt henne visar hur utbredd otryggheten blivit i den svenska skolan. Sex av tio elever uppger att de utsatts för kränkningar, hot, trakasserier eller våld, samtidigt som fyra av tio säger att de inte trivs i skolan.

”Vi kvinnor är ju mer mjuka i vårt sätt att vara – och i det tenderar vi ju också att bli lite mer överkörda. Vi har inte riktigt den pondusen som männen har, om jag generaliserar.” – Cecilia Strandevall, samhälls- och skoldebattör

Dessutom anser en av tre elever att lärare inte ingriper när någon behandlas illa. För Strandevall är siffrorna ett tecken på att skolan inte längre förmår upprätthålla den trygghet som borde vara en självklar grund för lärande.

– Och tittar vi på lärarnas situation är det minst lika otäckt. En av fem lärare överväger idag att lämna yrket. Någonting har hänt. Och det säger ju sig självt, om inte lärarna trivs i skolan, hur ska barnen då trivas?

Strandevall återkommer också flera gånger till den växande administrationen, där dokumentation och rapportering tar tid från både undervisning och relationen till eleverna.

– Ibland undrar man vem som ens läser allt som dokumenteras, säger hon och återger vad lärare berättat för henne.

Konsekvensen blir enligt henne att många lärare tappar energi, engagemang och till slut även lusten att stanna kvar i yrket.

Läs också: ”Kaos överallt” – lärare och debattör slår larm om svensk skola

Skolan saknar trygga ledare

Idag är det väldigt få män som är lärare och för 20 – 30 år sedan började man ta bort det som kallades katederundervisning och lyfta bort auktoritetsbegreppet, hur vill du kommentera det?

– Vi kvinnor är ju mer mjuka i vårt sätt att vara – och i det tenderar vi ju också att bli lite mer överkörda. Vi har inte riktigt den pondusen som männen har, om jag generaliserar. Men för mig är det stor skillnad på att vara auktoritär och att vara en ledare. Strandevall fortsätter:

– Jag vill inte tillbaka till 1800-talets skola där vi agade barnen och slog dem med linjal. Och de fick ha dumstrut och stå i något hörn. Absolut inte. Men det vi behöver är ju trygga lärare, trygga ledare, som också kan sätta ner foten och vara mer bestämda.

Hon efterlyser fler vuxna som kombinerar tydlighet med omtanke och berättar om lärare från sin egen skoltid som kunde vara stränga och ställa höga krav, men som samtidigt visade eleverna att de brydde sig om dem.

Det är den typen av ledarskap hon menar att många elever saknar idag.

Strandevall nöjer sig inte med att kritisera enskilda reformer eller arbetsmiljön i klassrummen. Hon ifrågasätter själva grundidén bakom dagens skolsystem.

”Jag tror att alla barn far illa av systemet på olika sätt.” – Cecilia Strandevall, samhälls- och skoldebattör

Enligt henne bygger skolan fortfarande på ett föråldrat upplägg där elever förväntas sitta stilla, memorera information och anpassa sig till en modell som skapades för en annan tid. Hon säger att hon personligen inte tror på skolan ”som koncept” och menar att lärande skulle kunna organiseras på betydligt mer kreativa, praktiska och individanpassade sätt. 

I en framtid där artificiell intelligens kan hantera stora mängder information ser hon dessutom faktainlärning som allt mindre central jämfört med problemlösning, kreativitet och självständigt tänkande.

Läs också: Våra barn går från kreativa genier till kuggar i ett maskineri

En politiserad skola som lutar åt vänster

Ett av intervjuns mest kontroversiella resonemang handlar om pojkarnas situation i skolan.

Strandevall menar att dagens utbildningsmodell i hög grad premierar egenskaper som traditionellt förknippas med flickor: stillasittande arbete, ordning, koncentration och förmågan att hantera långa perioder av teoretiska studier.

Samtalet kommer in på att pojkar idag får lägre betyg än flickor i samtliga ämnen och att skillnaderna mellan könen fortsätter att växa. Samtidigt domineras skolväsendet nästan helt av kvinnor.

– Jag tror att alla barn far illa av systemet på olika sätt. Men allra minst får våra pojkar möjlighet att frodas, säger hon. Pojkar har ett större behov av rörelse och praktiskt lärande, vilket passar sämre in i nuvarande system.

Många kritiker menar ju idag att skolan allt mer har blivit en politiserad plats för ideologisk fostran för så kallad Wokeideologi och intersektionell teori, hur vill du kommentera det?

– Exakt, jag förstår att många föräldrar inte vill ta sina barn till en skola där de blir politiskt indoktrinerade. Jag upplever ju också att skolan är ganska vänster, den är politiserad och den formar barnens världsbild. Hon fortsätter:

– I nästan allting finns det olika sidor av myntet. Skolan ska lära våra barn grundkunskaper, särskilt matematik, engelska och svenska språket. Den ska inte tuta i våra barn att deras mänskliga koldioxidavtryck kommer att leda till klimatförändringar som leder till att isarna smälter och att vi därför måste ha vindkraftverk över hela landet…

Eller att män kan föda bebisar?

– Exakt, det där med att du kan vara född i fel kropp. Det är en livsfarlig diskussion att ta upp bland barn som i just den åldern är så känsliga och tar in allt de hör – och ganska ofta är lite vilsna. Det har vi ju alla varit.

Strandevall varnar särskilt för de hormonpreparat som används vid könsbekräftande behandlingar av unga. Hon menar att preparaten kan få långtgående konsekvenser för växande kroppar, bland annat genom att påverka fertiliteten, och framhåller att vissa av förändringarna kan vara permanenta. Hon sammanfattar:

– Det är inte detta skolan ska pyssla med. 

”Jag får enormt mycket skit för sådana saker som jag tycker är ganska självklara. Men vi är så lost som samhälle. Alla dessa människor som inte ens kan definiera vad en kvinna är. Det har blivit så absurt.” – Cecilia Strandevall, samhälls- och skoldebattör

Hon menar att skolan formar elevernas världsbild i frågor som klimat, identitet, kön, genus och samhällssyn, när uppdraget i stället borde vara att förmedla kunskap och ge elever verktyg att tänka själva.

Enligt henne ska elever möta olika perspektiv och själva kunna dra slutsatser snarare än att serveras färdiga svar.

Strandevall menar att dagens samhällsutveckling har skadat det hon beskriver som den rena och naturliga maskuliniteten hos pojkar och män. För att illustrera resonemanget hänvisar hon till Sveriges historia och frågar hur landet kunnat gå från ”vikingar” till dagens mansideal.

– Hur gick vi från vikingar till Ulf Kristersson och dragqueens som ”Elektra” på SVT? 

Enligt henne är utvecklingen inte minst kopplad till ett skolsystem som missgynnar många pojkar och premierar egenskaper som inte alltid ligger i linje med deras naturliga drivkrafter och behov.

Är det en strävan efter att få pojkar att uppföra sig som flickor?

– Ja, precis. Allt är männens fel…

AI kan göra dagens skola föråldrad

För läsare inom näringslivet är kanske Strandevalls mest intressanta resonemang hennes syn på framtidens kompetensbehov.

Hon menar att skolan fortfarande är organiserad kring en modell där elever tränas i att memorera information – en förmåga som snabbt tappar värde i en värld där artificiell intelligens kan lagra, analysera och återge kunskap på sekunder.

I stället tror hon att framtidens arbetsmarknad kommer att efterfråga kreativitet, problemlösningsförmåga, initiativkraft och förmågan att tänka självständigt.

Hon lyfter fram alternativa utbildningsmodeller där elever får arbeta med verkliga problem, utveckla lösningar och träna entreprenöriellt tänkande snarare än att enbart reproducera fakta.

För svenska företag handlar frågan därför inte bara om skolpolitik utan om vilken typ av arbetskraft landet kommer att ha om tio eller tjugo år.

– Jag tror att vi måste bygga om och bygga nytt. Skolan är ganska utdaterad som den är idag, säger hon.

En del tycker ju att dina åsikter är kontroversiella, får du mycket påhopp för det du säger öppet?

– Ja, absolut. Jag får enormt mycket skit för sådana saker som jag tycker är ganska självklara. Men vi är så lost som samhälle. Alla dessa människor som inte ens kan definiera vad en kvinna är. Det har blivit så absurt. Jag förstår mig inte på vänsterns kvinnor som tycker att det är fullt rimligt att män kan tävla mot kvinnor inom kvinnoidrotten. Jag kan bara inte fatta det.

Debatt: Tillåt hemundervisning - vi har rätt att skydda våra barn