– Jag började jobba när jag var tretton år gammal, berättar han för Företagande.se.

Efter flera år som restaurangchef, hotelldirektör och ansvarig för olika verksamheter tog han steget till eget företagande. Först genom att köpa och utveckla ett mindre pensionat, därefter genom att 2019 ta över Stufvenäs Gästgifveri mellan Kalmar och Karlskrona. 

Sedan dess har hotellet byggts ut med 29 rum och omsättningen har enligt Thell ökat med omkring 120–130 procent.

Förra året utsågs verksamheten till DI Gasell och nyligen fick han ta emot utmärkelsen Årets företagare i Kalmar.

Kritisk till regeringens momssänkning

Den fråga som redan gått från förslag till verklighet är enligt Thell regeringens beslut att sänka matmomsen utan att inkludera restaurangnäringen.

”Tar vi de större mathandlarna, som Ica Maxi exempelvis, så omsätter de en halv miljard. Och för varje dag som går så blir det mer och mer av en restaurang än en affär.” – Marcus Thell, krögare och VD

Han menar att reformen skapar en snedvriden konkurrenssituation där livsmedelsbutiker gynnas samtidigt som restauranger lämnas utanför.

– Om man nu vill sänka matmomsen så exkluderar man hela restaurangnäringen som är den som har svårast att tjäna pengar, säger han.

Kan du ge några expemel på hur det är snedvridet?

– Tar vi de större mathandlarna, som Ica Maxi exempelvis, så omsätter de en halv miljard. Och för varje dag som går så blir det mer och mer av en restaurang än en affär. Thell går vidare:

– Titta på deras delidisk med färdiga luncher och färdigpaketerad mat. Många Ica Maxier säljer förmodligen fler dagens lunch än vad en normal mellanstor svensk stad gör i stadskärnan. Han utvecklar:

– Och då kan man ställa sig frågan – är det rättvist att de ska ha 6 procents moms när restaurangen som dessutom sysselsätter en massa människor ska betala 12 procent? Då kommer vi att driva folk från restaurang till affär. Vi borde åtminstone få samma momssats.

Thell pekar också på att restauranger och hotell ofta fungerar som en första väg in på arbetsmarknaden för unga.

”Man kan inte ta bort självrisken”

Ännu skarpare är kritiken mot Socialdemokraternas förslag om att avskaffa karensavdraget.

Thell liknar sjukförsäkringen vid andra försäkringssystem där en självrisk är en naturlig del av konstruktionen.

– Har du en försäkring så bygger det på en självrisk. Tar du bort självrisken så slutar systemet att fungera, säger han.

”Det är en risk som kan bli att man tar sig till jobbet fast man är sjuk. Men det finns en lika stor risk att folk inte tar sig till jobbet fast de är friska.” – Marcus Thell, krögare och VD

Han hänvisar bland annat till Norge, där han menar att sjukfrånvaron ökat kraftigt efter att karensavdrag saknas. Samtidigt understryker han att kostnaderna inte stannar vid själva sjuklönen.

I hotell- och restaurangbranschen måste frånvarande personal ofta ersättas omedelbart.

Om karensavdraget tas bort innebär det att företagen får ta en större del av kostnaden?

– Precis. Arbetsgivaren betalar 80 procent av lönen dag 2 till 14. Den första dagen får arbetstagaren betala själv. Det är liksom självrisken i försäkringen. Tar man bort självrisken så är det mycket lättare. VD:n beskriver vidare:

– Jag mår rätt bra om jag stannar hemma en dag. Nu har jag ingen karensdag så kan jag stanna en dag till. Jag säger inte att alla gör det. Men det finns bevis på att i andra länder och exempelvis i Oslo som har de 28 sjukdagar per år medan Sverige har 18. Han fortsätter:

– Man är inte generellt sett sjukare i Norge än i Sverige. Men ändå har du nästan en dubbelt så hög sjukfrånvaro. Detta kommer att landa rakt på företagen.

Det finns ju de kritiker som menar att det här med karensdagen betyder att människor tar sig till jobbet trots att de är sjuka. Vad säger du om den kritiken?

– Det är en risk som kan bli att man tar sig till jobbet fast man är sjuk. Men det finns en lika stor risk att folk inte tar sig till jobbet fast de är friska. Krögaren går vidare:

– Jag belyser inte det här utifrån det perspektivet utan utifrån det affärsmässiga företagandet. Ska vi ha lönsamma företag i Sverige så kan du inte vara hemma och vara frisk och få lön. Den lönen hade du behövt i att bedriva din verksamhet lönsamt. Han utvecklar:

– Det är två olika frågor. Den ena frågan handlar om hur ska vi lösa det orättvisa? Hur ska vi lösa att folk inte går till jobbet och är sjuka? Det är en helt annan fråga än att lägga en ny börda på företaget som redan är en ganska tung börda. Vi betalar redan de första 14 dagarna.

Till skillnad från många kontorsarbetsplatser går det enligt Thell inte att bara fördela om arbetsuppgifterna när någon blir sjuk. Ett tomt pass i köket måste fyllas, vilket innebär att företaget både får stå för sjuklönen och kostnaden för en ersättare.

Varnar för arbetstidsförkortning

Den tredje frågan gäller förslagen om kortare arbetstid.

Enligt Thell fungerar resonemanget möjligen i vissa delar av tjänstesektorn, men inte i verksamheter där människor måste finnas på plats för att arbetet över huvud taget ska kunna utföras.

– Vi kan inte be vår servitris, städare eller receptionist att göra 14 timmars jobb på tio timmar, säger han.

Om arbetstiden förkortas ser han i praktiken bara två alternativ: minska öppettiderna eller anställa fler medarbetare.

– Då ökar våra kostnader och då måste gästerna betala för det, säger han.

På längre sikt tror han att utvecklingen riskerar att försämra svenska företags konkurrenskraft i en allt mer global ekonomi.

– Vi kanske borde diskutera hur vi ska överleva som land i den globala konkurrens- och utvecklingshastigheten som vi har i dag. Det är där vi borde lägga energin.

”De flesta politiker har goda intentioner”

Trots sin kritik vill Thell inte göra frågan partipolitisk.

I sitt uppmärksammade Facebook-inlägg riktade han sig till tre socialdemokratiska kommunpolitiker i sydöstra Sverige. Förklaringen är enkel: det är personer han känner, arbetar nära och anser har möjlighet att påverka.

– Jag tycker att de är jätteduktiga, säger han.

”Tar du vänstersidans ideologi så kanske den inte riktigt rimmar fullt ut med företagande. De förstår ändå vikten av företagande. Tittar vi var skatteintäkterna kommer från så kommer de därifrån.” – Marcus Thell, krögare och VD

Han avvisar också bilden av att politiker generellt saknar vilja att förstå företagare.

– Jag tror nog att de flesta har goda intentioner.

Samtidigt efterlyser han större lyhördhet för de företag som faktiskt påverkas av besluten.

– Man kanske ska lyssna på folk som faktiskt kan i större utsträckning än att jaga den där sista rösten.

Företagande.se intervjuade nyligen Centerpartiets ledare. Hon pratade då mycket om företagande. Nu har partiet deklarerat att man vill stödja vänsterblocket. Hur går det ihop med bilden av Centerpartiet som ett företagarvänligt parti, enligt dig?

– Jag tror nog att alla står på företagarnas sida på ett eller annat sätt för att de förstår hur viktigt det är. Sen tror inte jag kanske att de förstår vad deras beslut och planer faktiskt skapar för konsekvenser. Han utvecklar:

– Tar du vänstersidans ideologi så kanske den inte riktigt rimmar fullt ut med företagande. De förstår ändå vikten av företagande. Tittar vi var skatteintäkterna kommer från så kommer de därifrån.

Fortsätter investera trots osäkerheten

Trots farhågorna kring utvecklingen har Thell inga planer på att dra ned på satsningarna.

Sedan övertagandet av Stufvenäs Gästgifveri har omkring 50 miljoner kronor investerats i verksamheten. Nu planeras ytterligare investeringar – nästan lika mycket – under de kommande åren, bland annat i ett nytt spa och en ny restaurang.

När han får frågan om han hade gjort samma satsning i dag kommer svaret utan tvekan:

– Jag hade gjort samma sak idag och imorgon och dagen efter det. Han avslutar:

– Vi står rustade för framtiden.

Marcus Thell beskriver sig inte som företrädare för något politiskt parti. Han ser sig främst som företagare. Men efter många år i hotell- och restaurangbranschen har han också blivit allt mer engagerad i de politiska beslut som påverkar villkoren för näringslivet. 

För honom handlar frågan ytterst om vilka förutsättningar som krävs för att företag ska fortsätta investera, anställa och växa. Om politiken missar den balansen riskerar konsekvenserna enligt honom att bli betydligt större än en enskild reform – de kan påverka hela den näring som många kommuner är beroende av.