Vattenkraften bestämmer grundnivån

Vattenkraften står för omkring 40 procent av svensk elproduktion och fungerar som elsystemets lager. Är magasinen välfyllda kan producenterna köra fritt och pressa priset. Är de låga måste de hushålla, och dyrare produktion får sätta priset i stället. Utgångsläget är svagt.

Enligt Energiföretagens veckorapport låg fyllnadsgraden i månadsskiftet juli–augusti på knappt 70 procent, mot ett historiskt medelvärde runt 80 procent för samma tidpunkt. Vårfloden blev svag och sommaren fyllde inte på.

Höstregnet blir därför avgörande. En blöt september och oktober kan hämta igen mycket. En torr höst gör motsatsen.

Flera reaktorer står stilla inför hösten

Revisionerna förläggs normalt till perioder när elbehovet är lägre, men i år sammanfaller flera långa stopp med höstens början. I mitten av augusti stod hela Ringhals stilla. Ringhals 3 är avställd för förlängt underhåll och väntas enligt Vattenfall inte vara tillbaka förrän den 31 oktober. Ringhals 4 är enligt Vattenfall ur drift på grund av underhåll, och därefter väntar den planerade revisionen från den 2 september till den 15 oktober.

Dessutom ska Forsmark 1 tas ur drift mellan den 6 september och 17 november. Bara bortfallet från Ringhals innebär att drygt 2 000 megawatt saknas i elområde 3. När Forsmark 1 dessutom tas ur drift i september växer bortfallet ytterligare, samtidigt som uppvärmningssäsongen närmar sig.

Gaspriset i Europa spiller över på Sverige

Sverige producerar väldigt lite el med gas. Ändå påverkas svenska elpriser av gaspriset i Europa. När dyr gaskraft behövs för att täcka efterfrågan i exempelvis Tyskland och Danmark stiger elpriset där, eftersom det dyraste kraftslag som behövs för att möta efterfrågan påverkar prisnivån. Då ökar också efterfrågan på svensk el för export, vilket drar upp priserna här så länge det finns ledig överföringskapacitet mellan länderna och elområdena.

Utgångsläget i Europa är pressat. Gaslagren var i början av augusti fyllda till omkring 57 procent, den lägsta nivån för årstiden sedan mätserien inleddes 2011 och drygt 16 procentenheter under femårssnittet på 73,5 procent. Den fortsatta konflikten kring Hormuzsundet bidrar samtidigt till att hålla gaspriserna uppe.

Jan Blomgren, tidigare professor i tillämpad kärnfysik, beskriver kopplingen som att svensk el blir mer lönsam att exportera när priset stiger i Tyskland och Danmark, vilket lyfter prisnivån även i Sverige.

Vädret avgör utfallet

De tre första faktorerna sätter ramarna. Vädret bestämmer var inom ramen priset hamnar. Kyla höjer förbrukningen samtidigt som vindkraften kan producera lite under vindstilla högtryck, och det är då pristopparna uppstår.

En blåsig och mild vinter kan hålla nivån nere trots låga vattenmagasin. Kombinationen kallt och vindstilla är den som slår hårdast, särskilt i södra Sverige där överföringen norrifrån är begränsad.

Vad det betyder för företag och hushåll

Prisnivån de första sju månaderna låg i elområde 3 på 77 öre per kilowattimme, enligt Fortum. Året innan var siffran 47 öre. Enligt Fortum pekar terminsmarknaden mot ett elpris runt en krona per kilowattimme i vinter. Det avser då själva elpriset, inte vad kunden betalar inklusive nätavgift, energiskatt och moms. För den med rörligt avtal innebär vintern hög prisrisk snarare än en garanterad hög nivå. Fortums elprisexpert Patrik Södersten rekommenderar att avsätta motsvarande förra vinterns elkostnad och pekar på att intresset för prislåsningar ökat bland kunderna.

/Peter Karlsson