Toppresultat på nästan varje lista

Tax Foundations index över skattesystemen i OECD:s 38 länder har haft samma etta sedan 2014. Estland vinner på fyra saker. Bolagsskatten är 22 procent men tas bara ut på utdelad vinst, så vinst som stannar i bolaget beskattas inte alls. Inkomstskatten är platt 22 procent, och ägaren betalar ingen ytterligare skatt på utdelningen, alltså ingen dubbelbeskattning som i Sverige. Fastighetsskatten beräknas bara på markvärdet, inte på byggnaderna, så byggnaderna på tomten ingår inte i skatteunderlaget. Och vinster som bolaget tjänat utomlands beskattas i normalfallet inte en gång till i Estland.

Skolresultaten pekar åt samma håll. I Pisa 2025, som publicerades den 8 september, fick estniska 15-åringar 527 poäng i naturvetenskap, 508 i matematik och 499 i läsförståelse. Bland OECD-länderna var det bara Japan som hade högre poäng i naturvetenskap, Japan och Sydkorea i matematik, och Japan, Sydkorea och Irland i läsförståelse. Svenska elever fick 485, 464 och 466. Både matematiken och läsförståelsen är de lägsta svenska resultaten hittills.

Lägg till att i princip samtliga statliga tjänster går att sköta online och att landet fostrat tio enhörningar på 1,36 miljoner invånare, från Skype, vars programvara utvecklades i Tallinn av estniska programmerare, till Bolt och Wise.

Relocation-indexet som spreds i somras bör läsas med försiktighet. Estland fick 72,8 poäng mot Singapores 72,6. Marginalen är alltså 0,2 poäng. Avsändaren är Rumavi, en Singaporebaserad rådgivningsfirma som säljer bolagsbildning och relocation-tjänster, och det här är indexets första upplaga, så det finns ingen tidsserie att jämföra med. Sverige hamnade på plats 42, Finland på 27.

Ekonomin följer inte med

Här skiljer sig bilden. Från slutet av 2021 till slutet av 2024 föll Estlands BNP med 5,5 procent, den längsta och djupaste nedgången i OECD. Ekonomin växer nu igen, med 2,4 procent under första kvartalet 2026 och 1,8 procent under det andra. Men OECD konstaterar att inkomstgapet mot rikare OECD-länder inte längre krymper, och att produktiviteten underpresterar. IT går bra, traditionella sektorer klart sämre.

Statsfinanserna är ansträngda. Underskottet väntas nå omkring 4,5 procent av BNP i år. Försvarsutgifterna ligger runt 5 procent av BNP, men har hög importandel, vilket enligt OECD begränsar hur mycket de stimulerar den inhemska ekonomin. Befolkningen minskade med 9 250 personer under 2025, och risken för relativ fattigdom är hög, särskilt bland äldre, även om inkomstskillnaderna i stort ligger nära OECD-genomsnittet.

Lönerna säger något om varför. Genomsnittlig månadslön i Estland var 2 243 euro andra kvartalet 2026, omkring 60 procent av svensk nivå. Men arbetsgivarens påslag är 33,8 procent mot svenska 31,42 procent i ordinarie arbetsgivaravgift. Kostnadsfördelen för arbetsgivaren ligger alltså främst i lönenivån, inte i lägre arbetsgivaravgifter, och den krymper. Både IMF och OECD pekar på att enhetsarbetskostnaderna stigit och konkurrenskraften försämrats, eftersom lönerna vuxit snabbare än produktiviteten. Det pressar priskänsliga verksamheter.

Delar av det här kan vara en fråga om tid. Skattesystemet är från 2000, den digitala staten byggdes under två decennier, och AI-satsningen i skolan startade så sent som hösten 2025.

Läs också: Startup-framgångar och skattefördelar: Hemligheten bakom Litauens tillväxt

Systemdesign räcker inte

Skattekod, e-förvaltning och skolresultat mäter hur ett land är byggt. De mäter inte hur det går. Estland har visat att ett litet land kan konstruera institutioner i världsklass. Det landet inte kan konstruera är efterfrågan i Norden, låga energipriser eller ett lugnare grannskap.

Slutsatsen är inte att Estland gör fel. Landet gör mycket rätt, och reformer tar tid innan de syns i siffrorna. Men bilden av Estland som ett renodlat framgångsland behöver nyanseras. Institutionerna finns på plats, ambitionen finns, och nu återstår att se om det räcker för att sluta gapet mot de rikare grannarna.

Källor som inte länkas i texten: IMF Article IV Consultation, Estland, september 2026. Skatteverket för svensk arbetsgivaravgift 2026. e-Estonia för andelen digitaliserade myndighetstjänster.