Men innan jag kommer in på ämnet vill jag ge en kortfattad redogörelse över det immaterialrättsliga området.
Vad betyder immaterialrätt?
Immaterialrätten är benämningen på det rättsområde som behandlar rättsskyddet för intellektuella prestationer och kännetecken. Immaterialrätten ger företag och enskilda möjlighet att få ensamrätt till uppfinningar, varumärken, mönster och övriga delar inom immaterialrätten. Immaterialrätten kan uppdelas i två grenar, nämligen i upphovsrätt och industriellt rättskydd.
En ny produkt kan skyddas idémässigt genom patent. Designmässigt genom mönsterregistrering och försäljningsmässigt genom varumärkesregistrering.
Patenträttens syfte är att främja samhällets intresse av industriell utveckling. Utan ett väl fungerande immaterialrättsligt skydd skulle inte satsningar på forskning, teknisk utveckling och produktförnyelse komma fram. Det sker genom att den som med en kvalificerad uppfinning bidragit till denna utveckling tillerkänns en ensamrätt, patent, avseende sin tekniska prestation. Ensamrätten innebär att uppfinnaren viss tid (20 år) kan hindra andra att utnyttja uppfinningen. I gengäld är han skyldig att låta offentliggöra en korrekt och fullständig beskrivning av uppfinningen. Andra företag och uppfinnare ges därigenom möjlighet att föra den tekniska utvecklingen vidare utifrån denna.
Varje uppfinning berättigar inte till patent. Framför allt fordras för patenterbarhet att uppfinningen är absolut ny, dvs. tidigare inte känd någonstans i världen, har teknisk effekt, dvs. utgör lösningen på ett angivet tekniskt problem, samt besitter uppfinningshöjd, dvs. uppfinningen har höjd om den inte för en fackman är närliggande i förhållande till redan känd teknik. För uppfinningar som bygger på kombinationer av tidigare kända delar kan uppfinningshöjden bestå av att den gjorda kombinationen innebär en överraskande effekt.
I patentlagstiftningen finns det ytterligare angivna begränsningar då man inte erhåller patentskydd, såsom för upptäckter, matematiska metoder eller datorprogram.
Nu är vi inne på själva kärnan för dagens ämne. Går det trots de begränsade skrivningarna i patentlagen rörande datorprogram att ändå få patent?
Patent och datorprogram
För 15 år sedan var det i princip omöjligt att få patent på programvarurelaterade uppfinningar. Företag har till stor del varit hänvisade till det upphovsrättsliga skyddet för sina programvarurelaterade uppfinningar. Principen om upphovsrätt till datorprogram är gällande i större delen av västvärlden. I svenska upphovsrättslig lagstiftning sägs att den som skapart ett litterärt verk, t ex ett datorprogram, erhåller upphovsrätten till detta verk. Dock gäller en speciell lagregel för datorprogram som skapas i ett anställningsförhållande. Denna lagregel säger att datorprogram som skapas av den anställde som en del av hans arbetsuppgifter eller på uppdrag av arbetsgivaren så skall rätten till datorprogrammet vara arbetsgivarens. Lagen innehåller ingen definition av begreppet datorprogram utan rättspraxis och marknaden får själv definiera begreppet. Alla program är dock inte upphovsrättligt skyddade utan för att de skall anses vara skyddsvärda krävs att de skall uppfylla det s.k. verkshöjdskravet. För att detta krav skall anses vara uppfyllt krävs att programvaran i fråga uppvisar viss självständighet och originalitet till andra program av liknande slag. Kravet på originalitet ställs inte alltför högt. Om två personer oberoende av varandra skulle ta fram ett datorprogram med samma funktionalitet, men det sätt som de kommit fram till denna samma funktionalitet inte är densamma så får man anse att originalitetskravet är uppfyllt. Det upphovsrättsliga skyddet innebär inget skydd av idéer utan endast ger ett skydd av verket i dess konkreta utformning. Upphovsrätten kan inte registreras utan bygger på antagandet att det finns ett sådant skydd.
Operativsystem arbetar ofta på likartade sätt, dvs. de grundläggande idéerna är desamma. Att de för en ytlig betaraktare kan förefalla likartade innebär inte att de inte var för sig kan vara skyddsvärda och att de därigenom inte heller inskränker på varandras skyddsvärda område.
Skulle en intrångssituation uppkomma så får man titta igenom den konkreta situationen och göra en bedömning av om intrång föreligger eller inte. Gränsdragningen är svår att göra men situationer där inte intrång föreligger kan vara att man från ett verk utnyttjar delar av tankar från detta verk men omformar dessa på ett sådant sätt att det nya verket kan anses vara ett nytt och självständigt verk.
I USA finns det rättsfall inom upphovsrättsområdet som ligger några år tillbaka där man vid intrångsbedömningen fäste stor vikt vid principen om väsentlig likhet. Denna princip säger att det måste föreligga väsentlig likhet i två avseende för att intrång skall anses föreligga: 1) väsentlig likhet rörande verkets generella idéer, 2) väsentlig likhet i uttrycken av dessa idéer. Nuvarande rättspraxis i USA har gått från en mer generaliserande helhetsbedömning mot mer preciserande bedömningsmatriser (uppdelning av företeelser).
I många IT-företag idag råder fortfarande missförstånd att det inte går att patentera programvarurelaterade uppfinningar. Möjligheterna att få patent idag är betydligt större än de var bara för några år sedan. Idag är det möjligt att för ett Europapatent få skydd på programvara som bearbetar vissa data eller som styr en teknisk process. Dock är det fortfarande inte möjligt att få patent på källkod men genom att Europapatentverkets Board of Appeal tillbakavisat två mål för förnyad handläggning inom Europapatentverket har möjligheterna öppnats för att få patent på programvara. Dessa två fall är nästan identiska. Målen har nummer T 935/97 och T1173/97.
T 935/97 innehöll följande icke godkända krav.
7. "A computer program product comprising a computer readable medium, having thereon; computer program code means, when said program is loaded, to make the computer execute procedure to ….."
8. "A computer program element comprising, computer program code means to make the computer execute procedure to …."
9. "A computer program element as claimed in Claim 8 embodied on a computer readable medium"
10. "A computer readable medium, having a program recorded theron, wherein the program is to make the computer execute procedure to …..
T 1173/97 innehöll följande icke godkända krav
• "A computer program product directly loadable into the internal memory of a digital computer, comprising software code portions for performing the steps of …. When said product is run on a computer".
• "A computer program product stored on a computer usable medium ….."
Board of Appeal sade i sitt beslut att samtliga ovanstående krav egentligen inte var uteslutna från patenterbarhet och tillbakavisade båda ärendena till Europapatentverket för förnyad handläggning. Ännu har inte Europapatentverket avgjort ärendena.
Följande resonemang innehöll Board of Appeals beslut:
Till att börja med slår Board of Appeal fast att det visst finns datorprogram som kan vara patenterbara. I båda dessa avgöranden är en av de viktigaste ståndpunkterna följande uttalande: "Programs for computers must be considered as patentable inventions when they have a technical character".
Vidare uttalar sig Board of Appeal att om datorprogrammet löser ett tekniskt problem eller medför en vidare effekt som är av teknisk karaktär så kan programvaran vara patenteterbar. Inte heller behöver den tekniska effekten i sig vara ny. Patenterbarhet kan således föreligga "in every case where a program for a computer is the only means, or one of the necessary means, of obtaining a technical effect …. For instance achieved by the internal functioning of a computer itself under the influence of said program".
Board of Appeal framhåller vidare att " on condition that they are able to produce a technical effect in the above sense (dvs "further technical effect"), all computer programs must be considered as inventions … ".
En slutsats som sägs är " a claim directed to the use of a computer program for the solution of a technical problem can not be regarded as seeking protection for the program as such".
Om ett datorprogram som körs på en dator ger upphov till en teknisk effekt ser Board of Appeal ingen större skillnad mellan en ”direkt teknisk effekt” och en ”indirekt teknisk effekt” om denna indirekta tekniska effekten kan leda fram till en teknisk effekt.
Sammanfattningsvis kan sägas att dessa två beslut innebär att programvara anses vara patenterbar om den har teknisk karaktär och löser ett tekniskt problem.
Idag kan man inte i Europa få patent på affärsmetoder, medan det i USA idag är möjligt att få detta skydd om man kombinerar affärsmetoden med datorrelaterad programvara.
Till detta skall också läggas de fördelar ur konkurrenssynpunkt som ett angivande av att företagets programprodukter är föremål för patentansökan.
STRATEGIPLAN
Att utforma en strategiplan för företaget rörande immaterialrättsområdet är en första början på att skapa värden inom detta område för företaget.
En sådan plan kan innehålla följande olika moment:
1. Information till de anställda inom immaterialrättsområdet. En sådan information kan innehålla svaren på följande frågor
• Vad är möjligt att skydda och hur skall det ske
• Vilka fördelar ger immaterialrättsskyddet
• Vilka steg är nödvändiga att ta för att uppnå företagets mål att kunna skydda sina idéer
2. Att utreda hur företagets nuvarande situation inom immaterialrättsområdet ser ut. Vilket skydd har man idag.
3. Med hjälp av utredningen arbeta fram en immaterialrättsstrategi för företaget som kan innehålla följande delmoment
• På vilka marknader och inom vilka områden skall företaget uppnå skydd
• Upprätta rapporteringsvägar för de anställda rörande framkomna skyddsvärda idéer
• Hur skall den anställde uppmuntras att ta fram skyddsvärda idéer
• Implementera immaterialrättsstrategin och informera de anställda om vikten att den följs
Sammanfattningsvis kan sägas om immaterialrätt
• Ett råd är att glömma copyrightskyddet för programvara. Det är alltför lätt att kringgå det skyddet.
• Ta fram en egen immaterialrättsstrategi.
• Är du tveksam att söka patent på datorrelaterad programvara, sök ändå. Möjligheterna ökar för varje år. Den dag din ansökan granskas kanske praxis ändrats till din fördel
• Titta på utveckling i USA för att bilda dig en uppfattning om hur praxis i Europa kommer att se ut inom ett par år.
