Bakgrunden till reformen är den ökande medellivslängden. Eftersom pensionerna då ska räcka under fler år, har riksdagen beslutat att införa en så kallad riktålder – en norm för när det är tänkt att man ska börja ta ut pension.

– Vi lever längre, och om pensionerna ska behålla dagens nivåer behöver fler också arbeta längre. Riktåldern blir ett verktyg för att anpassa pensionssystemet till den utvecklingen, säger Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.

Vad innebär riktåldern?

Riktåldern beslutas varje år men börjar gälla sex år senare. Den påverkar när man tidigast kan ta ut olika typer av pension:

• Inkomst- och premiepension: Tidigast tre år före riktåldern.
• Garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg: Tidigast vid riktåldern.

Exempelvis innebär en riktålder på 67 år att man tidigast kan ta ut inkomst- och premiepension från 64 års ålder.

Åldrarna höjs gradvis

För personer födda 1960–1966 gäller riktåldern 67 år, medan den för yngre generationer fortsätter att stiga. De som är födda 1997–2014 har i dagsläget en prognostiserad riktålder på 70 år.

– När du loggar in på pensionsmyndigheten.se eller tittar i ditt orange kuvert ser du vilken riktålder som troligen gäller för dig, förklarar Monica Zettervall.

Riktåldern kan ändras med högst ett år åt gången, och bara om det inte skett någon förändring de tre föregående åren.

Fakta – Riktålder per årskull

• 66 år – födda 1958–1959
• 67 år – födda 1960–1966
• 68 år – födda 1967–1980
• 69 år – födda 1981–1996
• 70 år – födda 1997–2014

Lästips: Så pensionssparar du som egenföretagare – experttrion tipsar