Från disken till drömmar
Han föds i Taiwan 1963. Familjen flyttar senare via Thailand till USA för bättre möjligheter. 1973 är Jensen nio år och skickas till en tuff internatskola i Kentucky. Som tonåring jobbar han extra på Denny’s med att diska tallrikar.
Han kämpar på, pluggar elektroteknik på Oregon State och träffar sin framtida fru Lori i labbet.
År 1992 tar han en masterexamen från Stanford och arbetar på AMD samt LSI Logic – han designar kretsar och lär känna branschen. Men Jensen vill mer. Han är inte nöjd med att bara följa.
Servetten som startade revolutionen
En historia som blivit mytomspunnen: de skissar upp idén om Nvidia på en servett.
År 1993 är Jensen 30 och han sitter på en Denny's i San Jose med vännerna Chris Malachowsky och Curtis Priem. De skrapar ihop 40 000 dollar, skissar upp idén om Nvidia på en servett – en vision om snabbare datorer i en värld med sega processorer. Inget flashigt kontor, bara en liten lokal.
Uppstarten är jobbig: pengarna tar slut, tekniken strular.
De skiftar till 3D-grafik för spel och får in riskkapital från Sequoia och det blir vändningen. 1999 lanserar de det som kom att kallas den första grafikprocessorn (GPU). Nvidias börsintroduktion drar in 100 miljoner dollar.
Nvidia börjar sätta nya standarder för grafik och prestanda.
AI-satsningen som vann stort
På 2000-talet kommer krisen – dotcom-kraschen knäcker nästan hela bolaget. Jensen säger upp halva personalstyrkan, sover i fabriken, satsar allt på GPU:er. Det lönar sig: Nvidia kör på och driver spelutvecklingen framåt, utvecklar proffsverktyg och superdatorer.
Men han ser längre – AI.
Nvidia utvecklar CUDA och gör GPU:er effektiva för maskininlärning. Det blir bakslag – bland annat chipproblem 2008 – men Jensen uppmanar att dela misstag öppet och lära snabbt. På 2010-talet är Nvidia i bilar, robotar och djupinlärning.
Nvidia passerar 1000-miljardersgränsen 2023. Två år senare, i augusti 2025, värderas bolaget till 4400 miljarder dollar – världens största halvledarbolag med 36 000 anställda och 130,5 miljarder dollar i intäkter.
Som han själv uttrycker det: ‘Leadership is about setting the stage for others to shine.’ Och det är precis så han leder Nvidia – utan byråkrati, med öppenhet för misstag och en detaljnivå som få andra toppchefer.
Det sammanfattar hans filosofi – och kanske också nyckeln till varför Nvidia lyckats där andra misslyckats.
Så är han som ledare
Hans ledarskapsstil är rak och utan onödig byråkrati – han har ett ovanligt stort antal medarbetare som rapporterar direkt till honom och han är känd för att själv vara djupt insatt i detaljer. Han är öppen med misslyckanden – och växer snabbare tack vare det.
Från att ha balanserat på konkursens rand har Nvidia blivit en världsledare inom AI, spel och självkörande fordon. Jensen Huang har dessutom gjort stora donationer till universitet som Stanford. Vid 62 leder han fortfarande företaget han grundade för mer än tre decennier sedan.
Huangs resa visar att långsiktighet, mod och viljan att lära av misstag kan vara avgörande för att bygga något stort.
Jensen Huang i siffror
- Starten: Nvidia, 1993, med 40 000 dollar och en servettidé.
- Börsrus: 100 miljoner dollar 1999 – från Denny’s-bås till börsen.
- Värdet: 4400 miljarder dollar augusti 2025 – med 36 000 anställda och 130,5 miljarder dollar i intäkter 2025.
- Marknadsandelar: Nvidias marknadsandel för grafikprocessorer är 92 % (2025). Det innebär att nästan varje spel-PC, AI-dator och superdator använder Nvidias teknik.