Arbetsgivaravgifter

Flera partier vill sänka arbetsgivaravgifterna, generellt eller för utvalda grupper. Andra håller frågan öppen eller prioriterar riktade lättnader.

Så här mycket handlar det om. En anställd med 35 000 kronor i månadslön som omfattas av full arbetsgivaravgift kostar i dag cirka 11 000 kronor extra i månaden i arbetsgivaravgifter, alltså runt 132 000 kronor om året. Har du tre sådana anställda betalar du cirka 396 000 kronor per år bara i avgifter. Full arbetsgivaravgift är 31,42 procent under 2026.

Centerpartiet har det mest preciserade förslaget. Partiet vill slopa arbetsgivaravgiften för de första tio anställda i växande småföretag. Enligt SVT:s rapportering den 10 augusti är förslaget att befrielsen ska gälla under två år. C vill också sänka kostnaden för att anställa unga, personer med ingångslöner och långtidsarbetslösa. I den budgetmotion som låg till grund för partiets svar till Småföretagarnas Riksförbund uppgick sänkningen av arbetsgivaravgifterna till 13,3 miljarder kronor 2026 och sammanlagt 57 miljarder kronor till och med 2030.

Moderaterna vill sänka arbetsgivaravgifterna men har inte angett någon ny generell nivå eller exakt tidpunkt, och har pekat på att en bred sänkning är kostsam och måste vägas mot andra prioriteringar. Sverigedemokraterna är öppna för sänkta arbetsgivaravgifter men har lämnat nivån och genomförandet som en förhandlingsfråga.

Kristdemokraterna och Liberalerna prioriterar riktade sänkningar. KD vill utveckla växa-stödet så att det blir billigare för småföretag att anställa, medan Liberalerna vill göra den sänkta avgiften för unga permanent och utöka växa-stödet till minst tio anställda. Liberalerna utesluter inte heller en generell sänkning.

Socialdemokraterna ser enligt sitt svar till Småföretagarnas Riksförbund inget behov av en generell sänkning i nuläget, men öppnar för riktade insatser vid en kraftigt försämrad konjunktur. Vänsterpartiet vill varken generellt höja eller sänka avgifterna och motsätter sig regeringens nedsättning för unga, men öppnar för riktade sänkningar för exempelvis långtidsarbetslösa. Miljöpartiet vill i huvudsak behålla nivån men bredda växa-stödet.

Driver du enskild firma? Då betalar du normalt egenavgifter på ditt eget överskott, inte arbetsgivaravgifter på din egen inkomst. Förslagen ovan är därför framför allt relevanta för företagare som har eller funderar på att anställa.

Sjuklöneansvaret

Här går skiljelinjerna tvärs igenom blocken. Alla åtta partier vill eller är öppna för någon form av förändring, men ambitionsnivån skiljer sig kraftigt. Miljöpartiets valmanifest från augusti säger exempelvis uttryckligen att partiet vill sänka sjuklöneansvaret.

Liberalerna går längst och vill slopa sjuklöneansvaret för småföretagare, med den andra sjuklöneveckan som första prioritet. Vänsterpartiet har föreslagit att företag med få anställda helt ska kunna slippa sjuklönen och vill utreda en sådan modell vidare.

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har bland annat lyft skyddet mot höga sjuklönekostnader. S vill ha ett högkostnadsskydd för små och medelstora företag. C vill återinföra det skydd som avskaffats och MP vill återställa ersättningen för höga sjuklönekostnader.

Sverigedemokraterna vill att staten ska ta över kostnaden tidigare än i dag, särskilt för de minsta företagen. Moderaterna vill bland annat begränsa arbetsgivarens ansvar för skador som uppkommit på fritiden och beskriver sjuklöneansvaret som en betydande tröskel för små företag som vill anställa.

Kristdemokraterna tycker att dagens regler i stort är väl avvägda, men vill utreda slopat sjuklöneansvar för företag som rekryterar någon som varit långtidssjukskriven.

ISK och kapitalskatt

Över 4,2 miljoner svenskar har ett investeringssparkonto. Sedan den skattefria grundnivån höjdes till 300 000 kronor betalar en majoritet av spararna ingen ISK-skatt alls. Efter valet kan skillnaderna mellan partiernas modeller bli betydande.

Moderaterna och Liberalerna vill höja den skattefria grundnivån till 500 000 kronor. Det är också uttryckliga vallöften från båda partierna. Centerpartiet vill enligt den aktuella jämförelsen höja nivån till 400 000 kronor och samtidigt sänka schablonräntan, vilket skulle ge en effektiv skattesats på omkring 0,99 procent.

Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna vill enligt den senaste jämförbara sammanställningen i huvudsak behålla dagens ISK-regler. Socialdemokraterna vill behålla den skattefria nivån på 300 000 kronor, men minska skatterabatten för personer med mer än tre miljoner kronor på ISK.

Miljöpartiet vill behålla den skattefria grundnivån för småsparare men samtidigt göra ISK-beskattningen progressiv för större innehav. Partiets ekonomisk-politiska talesperson har pekat på sparande på miljonbelopp, men någon tillräckligt detaljerad modell för att räkna fram en jämförbar skatt finns inte presenterad.

Vänsterpartiet vill sänka den skattefria nivån till 50 000 kronor. Det innebär att sparare som i dag inte betalar någon ISK-skatt skulle börja göra det redan vid betydligt mindre sparkapital. Partiet vill dessutom ha ett tak vid två miljoner kronor, där kapital därutöver får placeras utanför ISK.

Beräknad årlig ISK-skatt utifrån 2026 års schablonränta. Beräkningarna är förenklade och partiernas förslag är inte beslutade förändringar.

Beräknad årlig ISK-skatt utifrån 2026 års schablonränta och de jämförbara förslag som presenterats. Miljöpartiet saknas i tabellen eftersom partiets modell inte är tillräckligt preciserad för att räknas om till kronor. Schablonintäkten för inkomståret 2026 är 3,55 procent och beskattas med 30 procent, vilket motsvarar 1,065 procent av det beskattningsbara kapitalunderlaget. Beräkningarna är förenklade och partiernas förslag är inte beslutade förändringar.

Förmögenhetsskatt och arvsskatt

Sverige har i dag varken förmögenhetsskatt, arvsskatt eller gåvoskatt. Inget av riksdagspartierna går till val på att återinföra den gamla förmögenhetsskatten.

Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna säger nej till fastighetsskatt, arvs- och gåvoskatt samt förmögenhetsskatt. SD säger dessutom nej till en särskild beredskapsskatt.

Socialdemokraterna säger också nej till fastighetsskatt, förmögenhetsskatt och arvs- och gåvoskatt. Däremot vill partiet införa en beredskapsskatt för personer med höga inkomster och stora tillgångar och vill på sikt jämna ut beskattningen mellan arbete och kapital.

Centerpartiet säger nej till förmögenhetsskatt. Något lika tydligt besked om arvs- och gåvoskatt framgår inte av de källor vi använt.

Vänsterpartiet säger nej till att återinföra den gamla förmögenhetsskatten med motiveringen att den drog in för lite pengar, men vill i stället införa en miljardärsskatt. Partiet har också velat utreda en fastighetsskatt på de dyraste villorna. Miljöpartiet går i sitt valmanifest till val på att beskatta de superrika och använda intäkterna till bland annat välfärden, med en gräns vid en miljard kronor. Någon färdig och fullt jämförbar modell finns inte presenterad från något av partierna.

Regelbördan

Alla åtta partier säger att regelkrånglet för företag ska minska. Metoderna skiljer sig däremot åt.

Centerpartiet vill inrätta en ny regelförenklingsmyndighet med uppgift att minska företagens administrativa bördor. I valmanifestet finns förslaget med som en del av partiets företagspolitik. C vill också använda regulatoriska sandlådor där innovationer kan testas inom förenklade regelverk.

Moderaterna och Kristdemokraterna vill båda använda principen en regel in, två ut. M har satt upp ett mål om att minska regelbördan för småföretag med 35 procent och vill skapa en gemensam digital ingång till myndigheterna. KD vill bland annat höja gränsen för revisionsplikt, förenkla bokföringsregler och kräva bättre konsekvensanalyser ur småföretagens perspektiv.

Sverigedemokraterna och Liberalerna fokuserar bland annat på EU-regler. Båda vill motverka svensk överimplementering av EU-direktiv. SD pekar särskilt på hållbarhetsrapportering, medan L vill att företag i större utsträckning ska kunna lämna samma uppgifter till myndigheterna bara en gång.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet lyfter bland annat digitalisering och minskad uppgiftslämnarbörda. S vill ha snabbare återkoppling från myndigheter i frågor om exempelvis skatter och tillstånd. MP vill stärka Regelrådets resurser och förbättra samverkan mellan myndigheter.

Vänsterpartiet lägger större vikt vid trygghetssystemen för företagare. Partiet vill bland annat göra det enklare för ensamföretagare att vara föräldralediga och förlänga möjligheten till tjänstledighet för den som vill starta eller ta över ett företag.

Så har vi gjort

Uppgifterna bygger på Småföretagarnas Riksförbunds valenkät, partiernas egna valmanifest och utspel, PwC:s intervjuserie med riksdagspartiernas skattepolitiska företrädare, Börskollens ISK-sammanställning uppdaterad den 11 augusti 2026 samt Tidningen Näringslivets intervjuer med partiernas företrädare. Nuvarande skatteregler och schablonränta är kontrollerade mot Skatteverket.

Tidningen Näringslivets intervjuer genomfördes mellan den 21 april och den 11 juni 2026. Där ett parti senare har lämnat ett tydligare besked i valmanifest eller annat officiellt utspel har det senare beskedet fått företräde.

Uppgifterna om Centerpartiets förslag om slopad arbetsgivaravgift för de första tio anställda bygger på partiets valmanifest och senare rapportering från SVT den 10 augusti.

Vi har utelämnat bolagsskatten eftersom partiernas publicerade besked inte är tillräckligt preciserade och jämförbara för att ge en rättvisande sammanställning. Av samma skäl saknas 3:12-reglerna, som styr beskattningen av utdelning och kapitalvinst för ägare i fåmansföretag. Vi återkommer i en separat artikel när partiernas besked går att jämföra på ett meningsfullt sätt.

Samtliga uppgifter avser läget i augusti 2026. Partiernas förslag och besked är inte beslutade förändringar och kan ändras under valrörelsen och i kommande regeringsförhandlingar.