Ett av de mest uppmärksammade exemplen är Australien, där delar av landet under 2010-talet drabbades av både omfattande strömavbrott och kraftigt stigande elpriser. I debatten kom tekniska lösningar i form av storskalig energilagring att spela en allt större roll.

Elon Musks batteripack – en teknisk lösning på ett politiskt problem

När Elon Musk lanserade sitt batteriprojekt i Australien handlade det om ett konkret tekniskt svar på en akut energikris. Delstaten South Australia hade blivit starkt beroende av vindkraft, samtidigt som flera kolkraftverk lagts ned. Elsystemet blev instabilt, och återkommande strömavbrott drabbade både hushåll och industri.

Musks batteripark, Hornsdale Power Reserve, visade att det tekniskt går att jämna ut variationer i produktion och efterfrågan, förbättra nätets stabilitet och samtidigt skapa ekonomisk lönsamhet genom stödtjänster till elmarknaden.

Sedan dess har Tesla byggt liknande batterianläggningar i USA, Storbritannien och flera europeiska länder. Batterierna används i dag inte bara som reservkraft, utan som aktiva komponenter i elnätet – så kallade ”virtuella kraftverk” som snabbt kan ta upp eller mata ut el beroende på behov. På hushållsnivå erbjuder Tesla Powerwall, ett batterisystem som gör det möjligt för privatpersoner att lagra el lokalt i den egna fastigheten.

Södra Sveriges elbrist trots landets export

Samtidigt har södra Sverige utvecklats till ett av de mest elutsatta områdena i norra Europa. I elområde 4, som omfattar Skåne, Blekinge och delar av Småland, har hushåll och företag under flera år haft bland de högsta elpriserna inom hela EU. Prisskillnaderna mot norra Sverige är ofta dramatiska, trots att landet som helhet är en stor nettoexportör av el.

Sveriges elmarknad är uppdelad i fyra prisområden, en konstruktion som infördes för att synliggöra flaskhalsar i elnätet och skapa marknadssignaler om var ny produktion och nya investeringar behövs. I praktiken har indelningen i stället lett till ett permanent regionalt prissystem, där södra Sverige blivit kroniskt dyrast.

Elområde 4 saknar större vattenkraft, har begränsad lokal produktion och är starkt sammankopplat med kontinenten genom elkablar till Danmark, Tyskland, Polen och Baltikum. När elpriserna stiger i Europa – på grund av gaspriser, geopolitik eller väder – smittar det därför direkt av sig på södra Sverige.

Ett elområde utan stabil produktion

Till detta kommer stängningen av flera kärnkraftsreaktorer under de senaste decennierna. Experten Jan Blomgren menar att detta haft en avgörande betydelse för situationen i elområde 4.

Jan Blomgren är kärnfysiker och professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet. Han har under flera år följt och kommenterat svensk energipolitik, särskilt frågor om kärnkraft, elnät och energisystemets tekniska förutsättningar. För Företagande.se berättar han:

– Elområde 4 var hårt beroende av Barsebäck. Det var den enda riktigt stora elproducerande anläggningen i området. När den stängdes försvann den stabila produktionen.

Efter Barsebäck förlorade Sverige dessutom ytterligare fyra reaktorer i elområde 3 mellan 2015 och 2020, vilket enligt Blomgren direkt påverkar även södra Sverige.

– Eftersom det är grannregionen spiller det över på fyran också. Samtidigt har elområde 4 Danmark som närmaste granne, och de har inte heller mycket planerbar produktion att bidra med. Sammantaget har vi byggt ett system där södra Sverige saknar stabil elproduktion men samtidigt är hårt kopplat till ett volatilt europeiskt elpris.

”Det finns två sätt att lösa ett problem. Antingen gör man rätt från början så att problemet inte uppstår. Eller så gör man fel från början och försöker korrigera det efteråt. Batterier tillhör det senare.” – Jan Blomgren, kärnfysiker och professor

Mot den bakgrunden har intresset för tekniska lösningar som batterilagring ökat kraftigt. Teslas Powerwall marknadsförs som ett sätt för hushåll att lagra billig el och använda den när priserna är höga. För energibolag erbjuder Tesla större system som Megapack, vilka används för att stabilisera nät, lagra vind- och solenergi och leverera stödtjänster till elmarknaden.

Tekniskt sett kan batterier spela flera roller i ett modernt elsystem. De kan ta upp överskottsel när produktionen är hög, mata tillbaka el när efterfrågan ökar och bidra till att hålla frekvensen stabil i nätet. I länder med stora inslag av väderberoende produktion används batterier redan som en integrerad del av energiinfrastrukturen.

”Batterier löser symptom – inte orsaken”

Men enligt Blomgren handlar detta i första hand om att hantera konsekvenserna av ett redan ansträngt system.

– Det du beskriver är ett symptomagerande. Man försöker inte lösa problemet bakifrån, alltså varför situationen har uppstått, utan man försöker rätta till effekterna i efterhand.

Han formulerar det i mer allmänna termer:

– Det finns två sätt att lösa ett problem. Antingen gör man rätt från början så att problemet inte uppstår. Eller så gör man fel från början och försöker korrigera det efteråt. Batterier tillhör det senare.

Det är en vanlig föreställning att hushållsbatterier kan ge vinster genom att köpa el billigt och använda den när priserna är höga. I praktiken krävs dock prisskillnader som sällan förekommer i Sverige. De fall där batterier ändå varit lönsamma har i stället handlat om ersättning för stödtjänster.

– Batterierna används då för att hålla elnätet stabilt och förhindra störningar, säger Blomgren.

”Den gröna omställningen är troligen den största förmögenhetsomflyttningen från låginkomsttagare till höginkomsttagare i modern tid.”

I områden med begränsad lokal elproduktion, som förorter kring större städer, har nätbolagen haft svårt att hålla balansen i elnätet. För att hantera detta har de i vissa fall erbjudit ersättning till privatpersoner som installerar batterier, vilka nätbolagen sedan kan styra på distans som en del av sin nätbalansering.

– I flera fall har dessa avtal gjort att investeringen kunnat betala sig på bara några år. Men i dag har många kommunala nätbolag själva byggt större batterianläggningar, vilket minskat behovet av att använda privata hushållsbatterier.

Energilagring och den nya fördelningsfrågan

Blomgren menar också att energilagring och den bredare energiomställningen har tydliga fördelningseffekter.

Handlar det om vem som har råd att skaffa batterier hemma och därmed kapa kostnaderna?

– Först och främst, den gröna omställningen är troligen den största förmögenhetsomflyttningen från låginkomsttagare till höginkomsttagare i modern tid, säger han. Han fortsätter:

– Alla betalar skatt, och sedan får du bonus för att köpa en elbil för 700 000 kronor eller en miljon. Det är inte ensamstående undersköterskor som köper de bilarna.

”Batterier kan vara användbara för lokal nätstabilitet och frekvensreglering. Men de skapar ingen ny el och de ersätter inte planerbar produktion.”

Samma logik, menar han, riskerar att gälla även för energilagring.

– Det är de som äger villa och har kapital som kan installera solceller och batterier och därmed minska sin exponering mot elpriserna. De som bor i hyresrätt eller saknar ekonomiska marginaler blir kvar i det vanliga systemet.

Blomgren pekar också på ett mer grundläggande problem i hur elsystemet styrs. När vindkraft producerar mycket el sjunker priserna kraftigt, ibland till och med till negativa nivåer.

– Då säger politikerna att det är jättebra att konsumenterna använder mycket el, laddar bilar och fyller batterier.

Samtidigt inför nätbolagen effekttariffer som gör det dyrare att använda mycket el vid samma tidpunkt, eftersom nätet blir hårt belastat.

– Det blir två incitament som går i motsatt riktning. Konsumenten får signaler som inte går att förena ekonomiskt.

”Elbolagen är inte dumma. De vet exakt vilka ord de ska använda. De slänger in ”grön omställning”, ”hållbarhet” och ”förnybart”, och så överdriver man alla kostnader. Myndigheten går med på det och ger dem alldeles för stora uttag. I praktiken får nätbolagen en garanterad vinst.”

När det gäller batteriernas roll i det svenska elsystemet är Blomgrens slutsats tydlig. De har en funktion, men inom mycket begränsade ramar.

– Batterier kan vara användbara för lokal nätstabilitet och frekvensreglering. Men de skapar ingen ny el och de ersätter inte planerbar produktion.

På frågan om batterier skulle kunna ersätta kärnkraft som grund för ett stabilt elsystem är hans svar kort:

– Nej. De kan komplettera ett system som redan har tillräcklig produktion. Men de kan inte bära ett system som saknar stabil grund.

”Grava kompetensproblem”

En central del av Blomgrens analys rör hur elnäten styrs institutionellt. Elnäten är naturliga monopol och regleras i Sverige genom Energimarknadsinspektionen, som fastställer hur mycket nätbolagen får ta ut i avgifter under en fyraårsperiod. Nätbolagen lämnar in sina kostnadsberäkningar, och myndigheten ska bedöma om de är rimliga innan de fastställer en så kallad intäktsram.

”Svenska Kraftnät är 1800 personer och ingen av dem jobbar ju egentligen, utan de tar in konsulter för att göra jobben. Och du skulle få magsår om du visste hur upphandlandet av konsulter går till”

Enligt Blomgren fungerar detta system i praktiken mycket dåligt.

– Energimarknadsinspektionen är inkompetent. De klarar inte av att bedöma de verkliga kostnaderna. Nätbolagen överdriver systematiskt sina utgifter, och myndigheten saknar kompetens att genomskåda det.

Han beskriver hur nätbolagen i praktiken själva sätter agendan genom att formulera sina ansökningar i termer som politiskt är svåra att säga nej till.

– Elbolagen är inte dumma. De vet exakt vilka ord de ska använda. De slänger in ”grön omställning”, ”hållbarhet” och ”förnybart”, och så överdriver man alla kostnader. Myndigheten går med på det och ger dem alldeles för stora uttag.

Resultatet, menar Blomgren, är att nätavgifterna tillåts växa långt snabbare än vad som kan motiveras av faktiska investeringar, underhåll eller tekniska behov.

– I praktiken får nätbolagen en garanterad vinst. De summerar sina påstådda kostnader, lägger på åtta procents avkastning, och får sedan rätt att ta ut detta från kunderna. Och eftersom det saknas verklig konkurrens finns det inget tryck nedåt på priserna.

Professorn kopplar detta till ett bredare problem inom svensk förvaltning.

Har vi politiker, tjänstemän och myndighetsutövare som inte klarar av att bedöma det som händer i samhället?

– I det område där jag har expertkompetens så kan jag se grava kompetensproblem i samtliga myndigheter. Svenska Kraftnät är 1800 personer och ingen av dem jobbar ju egentligen, utan de tar in konsulter för att göra jobben. Och du skulle få magsår om du visste hur upphandlandet av konsulter går till. Han fortsätter:

– En stor andel av Svenska Kraftnäts personal springer omkring och positionerar sig och uttrycker värdeord, men de kan inte sitt jobb.

Blomgren berättar också att situationen på Strålsäkerhetsmyndigheten är långt ifrån bra, om än lite bättre. De har haft svårt att rekrytera kompetent personal. Det är ganska ofta som det kommer märkliga bedömningar från den myndigheten. Han tillägger:

– Men nu har man åtminstone fått en ny generaldirektör, Michael Knochenhauer, som begriper jobbet – det har man inte haft på ganska många år.

Blomgrens slutsats är att lösningar som Teslas Powerwall främst gynnar en begränsad grupp hushåll: fastighetsägare med kapital i områden där elnäten är hårt belastade, främst i södra Sverige. För de flesta elkonsumenter förändrar tekniken inte de grundläggande villkoren.

Samtidigt fortsätter södra Sverige att vara ett av Europas mest elutsatta områden, trots att landet som helhet producerar mer el än det förbrukar. Skillnaderna mellan norr och söder består, och prisbilden i elområde 4 påverkas i hög grad av beslut som fattats långt bortom både villaområden och teknikföretag.

I den meningen blir batterilösningar som Powerwall inte främst ett svar på den svenska elkrisen, utan snarare ett sätt att anpassa sig till den – i ett system där de avgörande frågorna fortfarande handlar om produktion, effekt och hur det nationella elsystemet i grunden är konstruerat.