Föredömet blir nu varningen

Danmark har i decennier lyfts fram som vindkraftens internationella föredöme. Nu har systemoperatören Energinet stoppat nya större nätanslutningar tills vidare. Nätet är fullt. Företag som vill elektrifiera kan i vissa fall tvingas vänta fem till tio år på anslutning.

Konsekvenserna syns redan. Fiskindustriföretaget FF Skagen har bedömt att det inte ens är lönt att ansöka – och tvingas fortsätta med fossila lösningar. En planerad norsk fiskodling utanför Hjørring, med 40–50 nya jobb, står och väger av samma skäl.

– Det är inte en teknisk detalj. Det är ett energipolitiskt misslyckande, säger energispecialisten Morten Springborg, tidigare rådgivare till danska regeringen, till TN.

"En energipolitisk monokultur"

Enligt Springborg har subventioner och regelverk ensidigt riktats mot vind och sol, medan stabil baskraft stängts ute. Resultatet: några av världens högsta elpriser och ett nät som aldrig byggdes för strukturen. Samtidigt växer elbehovet snabbt – från dagens cirka 38 terawattimmar till uppemot 94 till 2030, enligt Green Power Denmark.

Paul-Frederik Bach, tidigare vice direktör hos Eltra, pekar på att väderberoende produktion kräver betydligt större nät än många inser. Danmark är dessutom beroende av norsk vattenkraft och tysk gaskraft när det inte blåser.

– Man har exporterat energipolitisk suveränitet och kallat det grön omställning, säger Springborg.

Tyskland tvingas backa

I Europas största ekonomi fördjupas krisen. Förbundskansler Friedrich Merz öppnar för att hålla upp till 8,8 gigawatt kolkraft i drift när gaspriserna pressar industrin. Dyr el i Tyskland slår direkt mot svensk exportindustri genom minskade investeringar och svagare efterfrågan, varnar Stefan Kvarfordt på Svenskt Näringsliv.

Det svenska misstaget

Kärnkraften var länge den stabila baskraft som gav Sverige låga elpriser och hög leveranssäkerhet. Men under 2000-talet höjdes effektskatten så kraftigt att lönsamheten försvann. Marknadsaktörerna valde att stänga reaktorer i förtid – trots att teknisk livslängd återstod. Skatten avskaffades senare, men då var nedläggningarna redan beslutade. Ett politiskt misstag som enligt bedömare kostat svenska folket hundratals miljarder – och som minskade den planerbara elen precis när elektrifieringen tog fart.

Frågan handlar inte längre om vilken el vi vill ha. Den handlar om vilken industri Europa har råd att förlora.