Skattesänkningar på arbete, pensioner och ersättningar

Ett nytt jobbskatteavdrag införs, vilket ger en person med 35 000 kronor i månaden cirka 333 kronor mer i plånboken. För pensionärer blir effekten ungefär 156 kronor lägre skatt vid en pension på 24 700 kronor i månaden.

Regeringen avskaffar också den så kallade ”funkisskatten” – skatteklyftan mellan löntagare och personer med sjuk- eller aktivitetsersättning. Det ger mellan 1 500 och 6 000 kronor lägre skatt per år beroende på ersättningsnivå.

Billigare mat och el

Matmomsen halveras från 12 till 6 procent under perioden april 2026 till december 2027. En särskild matkommission ska följa att prissänkningen når konsumenterna.

Samtidigt sänks elskatten med omkring 10 öre per kWh, vilket motsvarar 1 000 kronor per år för ett normalhushåll och 2 000 kronor för ett eluppvärmt hus. Ett nytt högkostnadsskydd införs också om elpriserna skulle stiga kraftigt. Elskatten hamnar därmed på samma nivå som 2022. Men samtidigt gör våra grannländer mer för att pressa elpriserna genom lägre skatter och högre stöd, vilket riskerar att driva upp de svenska priserna ytterligare.

Familjer och unga

Barnfamiljer får lättnader genom sänkta förskoleavgifter inom maxtaxan – en tvåbarnsfamilj kan spara upp till 4 500 kronor per år. Dessutom höjs taket i bostadsbidraget, vilket kan innebära upp till 1 000 kronor mer i månaden för vissa familjer.

På arbetsmarknaden sänks arbetsgivaravgiften för unga mellan 19 och 23 år tillfälligt, från april 2026 till september 2027. Syftet är att göra det billigare för företag att anställa unga.

Företag och företagare

För företag innebär budgeten även andra riktade reformer. De så kallade 3:12-reglerna för fåmansbolag görs om och bli mer förmånliga för vissa bolagsägare, men sämre för andra.

Dessutom satsar regeringen en miljard kronor på jordbruket och drygt en halv miljard på AI och digitalisering.

– Skattesänkningar är alltid positiva för svenska småföretagare. Det är lätt att glömma att företagare har två plånböcker – de är också privatpersoner. Lägre skatt stärker både konsumtionen och företagens möjligheter att växa och anställa. Men samtidigt kan man konstatera att reformerna inte räcker hela vägen; ännu mer sänkta skatter hade behövts för att verkligen frigöra småföretagens potential, säger Mikael Karlsson, grundare av Företagande.se.

Reaktioner: blandad respons från arbetsmarknadens parter

Näringslivsorganisationen Almega ger budgeten i stort godkänt och välkomnar satsningarna på hushållens köpkraft.

– Det är bra att köpkraften stimuleras så att Sverige kommer ur lågkonjunkturen, men om tillväxten ska öka på längre sikt behövs reformer som stärker företagen, säger Fredrik Östbom, näringspolitisk chef på Almega.

Från bygg- och möbelindustrin är kritiken skarpare. Trä- och Möbelföretagen (TMF) menar att regeringen missar chansen att stötta en krisande bostads- och byggsektor.

– Att hushållen får mer i plånboken är positivt, men regeringen hade behövt rikta insatserna dit de verkligen gör skillnad – att få i gång nyproduktion och renovering, säger TMF:s vd Erik Haara.

Även Byggnads riktar skarp kritik mot att satsningarna på byggande uteblir och att ROT-avdraget återigen sänks vid årsskiftet.

– Att år efter år bara se på när byggbranschen går igenom sin värsta kris på 30 år, det är inget annat än ett svek. Regeringen fortsätter att sitta på händerna och hoppas på att marknadskrafterna ska lösa allt. Vi som jobbar i branschen vet att det inte fungerar så, säger Kim Söderström, förbundsordförande för Byggnads.

LO är i sin tur kritiska till att regeringen inte rör karensavdraget och inte stärker barnfamiljernas ekonomi mer direkt.

– En barnskötare straffas med 1 800 kronor om hon blir sjuk två gånger en månad. Det här straffet på arbetare vägrar regeringen att släppa, säger LO:s ordförande Johan Lindholm, som också efterlyser större investeringar i infrastruktur, vård och skola.

Budgeten sammantaget

Budgeten för 2026 är den största sedan pandemin, och finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver den som ett svar på hushållens oro under en lång lågkonjunktur. Bedömare är dock eniga om att flera av skattesänkningarna är tillfälliga och att effekterna på lång sikt beror på om satsningarna följs av fler strukturella reformer.