– Skattesänkningar är positiva för småföretagare då det stärker konsumtionskraften, men de hade behövt göra ännu mer för att frigöra småföretagens fulla potential, säger Mikael Karlsson, grundare av Företagande.se.

Skattesänkningar på arbete och pension

Ett nytt jobbskatteavdrag införs, vilket ger en person med 35 000 kronor i månaden cirka 333 kronor mer i plånboken. För pensionärer blir effekten ungefär 156 kronor lägre skatt vid en pension på 24 700 kronor i månaden.

Samtidigt avskaffas den så kallade ”funkisskatten”, vilket innebär att personer med sjuk- eller aktivitetsersättning får mellan 1 500 och 6 000 kronor mindre i skatt per år.

Billigare mat och el

Matmomsen halveras från 12 till 6 procent under perioden april 2026 till december 2027. En särskild matkommission ska följa att prissänkningen når konsumenterna.

Elskatten sänks med omkring 10 öre per kWh, motsvarande ungefär 1 000 kronor per år för ett normalhushåll. Ett nytt högkostnadsskydd införs också vid stigande priser. Samtidigt konstateras att elskatten nu är tillbaka på 2022 års nivå – men grannländerna går längre, vilket enligt kritiker kan försvaga Sveriges konkurrenskraft.

Familjer och unga

För barnfamiljer sänks förskoleavgiften inom maxtaxan, vilket kan ge en tvåbarnsfamilj upp till 4 500 kronor i lägre kostnader per år. Dessutom höjs taket i bostadsbidraget, vilket kan ge upp till 1 000 kronor mer i månaden för vissa hushåll.

På arbetsmarknaden sänks arbetsgivaravgiften för unga mellan 19 och 23 år tillfälligt från april 2026 till september 2027.

Företag och företagare

För företag innebär budgeten flera riktade reformer. De så kallade 3:12-reglerna för fåmansbolag görs om, något som berör omkring 60 000 företag. Drygt en halv miljard satsas också på AI och digitalisering.

När det gäller lantbruket går 1 miljard kronor till satsningar, varav 600 miljoner för att bygga beredskapslager. Men Lantbrukarnas Riksförbund varnar för ökade kostnader.

– Svenskt jordbruk går före in i utsläppshandelssystemet ETS2, vilket inte ger tydlig klimatnytta men försämrar konkurrenskraften, säger Palle Borgström, LRF:s förbundsordförande.

Kritik och reaktioner

Reaktionerna från arbetsmarknadens parter är blandade. Almega välkomnar skattesänkningarna för hushåll och menar att de stärker drivkrafterna till arbete, men efterlyser fler långsiktiga reformer för företagen.

Trä- och Möbelföretagen (TMF) är kritiska till att byggsektorn inte får stöd.

– Regeringen hade behövt rikta insatserna dit de verkligen gör skillnad – att få i gång nyproduktion och renovering, säger TMF:s vd Erik Haara.

Även Byggnads är hårda i sin kritik och kallar regeringens linje ’ett svek’ mot en bransch i kris, bland annat på grund av att ROT-avdraget åter sänks.

LO vänder sig mot att karensavdraget lämnas orört och att barnfamiljer inte får mer direkt stöd.

– En barnskötare straffas med 1 800 kronor om hon blir sjuk två gånger en månad. Det här straffet på arbetare vägrar regeringen att släppa, säger LO:s ordförande Johan Lindholm.

Samlad bild

Budgeten för 2026 är den största sedan pandemin. Regeringen beskriver den som en satsning på hushållen, medan kritiker menar att åtgärderna är tillfälliga och otillräckliga för att möta de långsiktiga utmaningarna i ekonomin.