- Räkenskapsår (3 kap.)
- Bokföringsskyldighetens innebörd (4 kap.)
- Löpande bokföring och verifikationer / fakturor (5 kap.)
- Hur den löpande bokföringen avslutas (6 kap.)
- Arkivering av räkenskapsinformation m.m. (7 kap.)
- Utvecklandet av god redovisningssed (8 kap.)
- Överklagande (9 kap.).
Bokföringsskyldighet
Bokföringsskyldigheten innebär att man löpande ska bokföra alla affärshändelser som påverkar företagets resultat eller ställning. Den omfattar alla aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar, liksom vissa stiftelser och ideella föreningar. Alla enskilda personer och dödsbon som bedriver någon form av näringsverksamhet är även de bokföringsskyldiga med undantag av de som hyr ut privatbostadsfastigheter.
Räkenskapsår
Ett räkenskapsår ska omfatta 12 månader men om ett företag startar eller läggs om så får räkenskapsåret vara kortare eller längre (max 18 månader). När verksamheten upphör får dock räkenskapsåret minskas ner men inte förlängas.
Ett vanligt räkenskapsår är som kalenderåret dvs. mellan den 1 januari till den 31 december. Detta måste följande använda sig av:
- Enskilda näringsidkare.
- Handelsbolag där en fysisk person ska beskattas för hela eller delar av bolagets inkomst.
- Samfällighetsförvaltande juridiska personer.
Andra får dock välja att ha ett brutet räkenskapsår dvs. ett räkenskapsår som inte följer kalenderåret. Detta ska börja första dagen i en månad och avslutas den sista dagen i månaden samt omfatta 12 hela månader.
Är en person bokföringsskyldig för flera verksamheter så måste denne dock ha samma räkenskapsår för samtliga verksamheter.
Grundbokföring och huvudbokföring
Till alla affärshändelser ska det finnas en verifikation som visar vad det är som skett. De olika affärshändelserna ska sedan bokföras så att de kan ses i rätt ordning samt i en systematisk ordning.
- I grundbokföringen bokför du dag för dag alla affärshändelser så att de enkelt kan följas i den ordning de registrerats.
- I huvudbokföringen delar man sedan upp redovisningen på olika konton som ger en systematisk överblick över företagets ställning och resultat.
Verifikationer
För alla affärshändelser ska det finnas en verifikation i form av en faktura, ett kvitto, ett skuldebrev, ett kontoutdrag eller annat underlag som innehåller information. En verifikation ska innehålla följande uppgifter:
- när verifikationen har upprättats
- när affärshändelsen har ägt rum
- vad affärshändelsen avser
- vilket belopp det gäller
- vilka köpare och säljare som är inblandade
- vilka dokument som har legat till grund för affärshändelsen och var originalhandlingarna förvaras
- verifikationsnummer
God redovisningssed
Bokföringslagen reglerar inte i detalj hur bokföringen ska göras och därför finns det olika regler och principer som styr dessa delar. En av dessa principer är God redovisningssed som definieras: en faktiskt förekommande praxis hos en kvalitativt representativ krets av bokföringsskyldiga. Men vad innebär då detta?
Jo det innebär att bokföringen inte enbart ska följa de lagar som gäller, utan även skötas enligt vedertagen praxis i branschen. Här finns det flera olika organisationer som man kan kontakta beroende på bransch som kan tillhandahålla rekommendationer och anvisningar i olika ärenden. En vanligt förekommande definition av vedertagen praxis är även: en faktiskt förekommande praxis hos en kvalitativt representativ krets bokföringsskyldiga. Man brukar säga att god redovisningssed finns som ett komplement till lagstiftningen och vägleder oss i redovisningsarbetet.
