Afrikas företagare driver ekonomisk tillväxt
Enligt StartupBlink's senaste Global Startup Ecosystem Index har flera afrikanska länder klättrat på rankingen, och vissa sticker ut som snabbt växande startup-hubbar. Namibia utsågs exempelvis nyligen till "Best Startup Community Africa" tack vare en blomstrande entreprenörskultur. Likaså har länder som Kenya, Nigeria och Ghana positionerat sig som ledande innovationscenter, framförallt inom fintech, e-handel och agroteknik.
Afrikas BNP-tillväxt har under de senaste åren varit stark, med länder som Etiopien och Rwanda som rapporterat årliga tillväxtsiffror på över 6 %. Detta drivs till stor del av ökad digitalisering och företagande inom nya sektorer.
Teknik och digitalisering ger möjligheter
Den tekniska utvecklingen i Afrika har accelererat i en rasande takt. Mobilbetalningar, drivet av företag som M-Pesa i Kenya, har revolutionerat den finansiella sektorn och gett miljontals människor tillgång till banktjänster för första gången.
Afrika har också sett en explosion av tech-inkubatorer och accelerationsprogram som hjälper startups att få finansiering och affärsstöd. Lagos, Nairobi och Kapstaden har vuxit till att bli viktiga innovationsnav där globala investerare börjar se potentialen i de afrikanska marknaderna. Under 2022 attraherade Afrikas startups rekordhöga 5,2 miljarder dollar i riskkapital, en ökning med 55 % jämfört med föregående år.
Bistånd riskerar hämma utvecklingen
Flera studier har pekat på att långvarigt bistånd snarare kan förhindra än främja ekonomisk självständighet. Nobelpristagaren Angus Deaton menar att bistånd kan underminera lokala institutioner och minska incitamenten för egen ekonomisk utveckling. Enligt Deaton kan bistånd skapa en beroendekultur där mottagarländer förlitar sig på externa medel istället för att utveckla egna, hållbara ekonomiska strukturer.
Istället är det entreprenörskap och företagsamhet som skapar hållbara jobb och långsiktig ekonomisk stabilitet. En rapport från Frivärld visar att handel och marknadsdriven utveckling är nyckeln till att lyfta Afrika ur fattigdom, snarare än fortsatt bistånd. Rapporten argumenterar för att fokus bör ligga på att stärka lokala marknader och entreprenörer för att främja ekonomisk tillväxt.
Erik Lidström, teknologie doktor och författare, skriver i Bulletin om varför bistånd inte fungerar utan oftare gör skada. Enligt Lidström skapar biståndet som regel växande och alltmer korrumperade byråkratier samt stöttar odemokratiska regimer, vilket inte underlättar utan tvärtom, hämmar företagsandan. Han ställer höga krav och föreslår att Sverige bör avveckla Sida och införa ett nollprocentsmål för bistånd.
Patrik Nilsson har tidigare skrivit om nedläggning av Sida här på Företagande där han pekade på korruptionen och hur stor del av pengarna som ingen vet var de tar vägen.
En stor del av bistånden hamnar alltså i fel fickor och det som kommer fram skapar ofta mer problem än det hjälper.
Lokal innovation för lokala behov
Vad som skiljer den afrikanska startup-scenen från andra regioner är att innovationen ofta är direkt kopplad till lokala problem och behov. Företag inom agritech utvecklar smarta lösningar för att exempelvis hantera lokala miljöproblem och matsäkerhet. Hälsoteknik-företag använder AI och mobilteknologi för att leverera läkarvård till avlägsna områden. Dessa innovationer adresserar specifika utmaningar och bidrar till att förbättra livskvaliteten för många människor.
Fler företagare – inte mer bistånd
Trots den positiva utvecklingen står afrikanska entreprenörer fortfarande inför betydande hinder. Finansiering är en av de största utmaningarna, då många startups har svårt att få tillgång till riskkapital och traditionella banklån. Dessutom gör politisk osäkerhet och byråkratiska hinder det svårt att driva affärer i vissa länder. Infrastrukturproblem som brist på el och internetuppkoppling försenar även digitaliseringen.
Trots utmaningarna är optimismen stor. Afrika är inte bara en kontinent som tar emot bistånd – det är en kontinent av skapare, innovatörer och visionärer. Den pågående entreprenörsexplosionen visar att världens fattigaste region har börjat resa sig och skapa en ny ekonomisk framtid.
Trots allt bistånd som östs över dem i decennier.
