Elprisernas alternativkostnad – det vi inte ser

Alternativkostnad betyder det värde vi förlorar genom att inte välja ett annat alternativ.

Redan på 1800-talet formulerade den österrikiske ekonomen Friedrich von Wieser en enkel men avgörande insikt: varje beslut har en alternativkostnad. Det du väljer innebär samtidigt att du väljer bort något annat. Bastiat uttryckte samma tanke på sitt sätt: det är inte bara det vi ser – utan också det vi inte ser – som räknas. Milton Friedman sa det senare i mer vardagliga ordalag: “There’s no such thing as a free lunch.”

Det här låter nästan självklart, men glöms ofta bort. När elräkningen skenar är det inte bara siffrorna längst ner på fakturan som spelar roll – utan allt det där vi tvingas välja bort.

Alternativkostnader.

Hushållen – när vardagsekonomin krymper

Tusentals kronor i höjda elpriser betyder färre resor, mindre sparande, färre köp och inställda fritidsaktiviteter för barnen.

Alternativkostnaden är framtidsplaner och minnen som aldrig blir av.

Småföretagen – när kunderna försvinner

När hushållen håller hårdare i plånboken är det pizzerian, frisören och den lokala butiken som märker det först.

Alternativkostnaden blir färre jobb, utebliven tillväxt och ibland hela företag som tvingas lägga ner.

När räntan tappar sin kraft

Riksbanken kan sänka räntan för att stimulera efterfrågan. Men när elräkningarna redan slukar hushållens marginaler dämpas effekten. Risken är att skulderna växer – utan att konsumtionen ökar i samma takt.

Industrin som flyttar

Energikrävande företag ser konkurrensen försvinna när elen är billigare och stabilare i andra länder.

Alternativkostnaden? Investeringar och jobb hotas och människors hopp om en bättre framtid grusas.

Politiken: det man talar om - och det man inte talar om

Politiker talar gärna om elstöd och subventioner – men sällan om vad de kostar i längden. Varje krona till kortsiktiga stöd är en krona mindre till skola, vård eller långsiktig energiförsörjning.

Nedlagd kärnkraft kan på kort sikt ge lägre driftkostnader. Man kan också argumentera för att kommande generationer slipper att ta hand om miljöfarligt avfall. Men man ska då också komma ihåg att den verkliga kostnaden är förlorad stabilitet, dyrare el och minskad konkurrenskraft - något som gör alla fattigare idag, och i framtiden.

Elräkningen är bara toppen av isberget.

Att förstå alternativkostnaden är att fatta beslut med öppna ögon, utan ideologiska skygglappar. Och då blir elpriset och skattehöjningar inte bara en siffra i kilowattimmar och kronor – utan en påminnelse om framtiden vi riskerar att gå miste om.