I den sjunde delen av gröna näringar kommer vi att titta närmre på en spännande odlingsmöjlighet, nämligen odlingen av industrihampa. Detta är en odlingsverksamhet som varit obefintlig under decennier i vårt land, men som nu sakteliga ha kommit tillbaka.
Allmänt om industrihampa
Hampa är ett samlingsnamn på olika varianter av den beryktade växten Cannabis Sativa. I denna artikel avser vi industrihampa när vi talar om hampa. Industrihampa används till en mängd med ändamål och har på grund av sitt ytterst låga innehåll av psykoaktiva substanser föga lite att göra med den typ av hampa som används i drogsammanhang.
Förutom att hampa, vilken är en ettårig ört, har mycket starka växtfiber är den oerhört lättodlad och snabbväxande. Som nyttig kulturväxt har hampan odlats i tusentals år och återfinns i de flesta klimatzoner världen över. På våra breddgrader växer sig hampa upp till emot två meter på bara några månader.
Vad används då hampan till i industriella sammanhang? Historisk har växten till största delen använts som råmaterial vid tillverkning av bland annat rep och säckar på grund av dess mycket starka växtfibrer som tillhör några av naturens allra starkaste. I Sverige odlades hampan i förindustriell tid under hundratals år just på grund av dess starka växtfiber. På senare tid har hampans starka växtfiber också kommit till nytta inom textilindustrin för att skapa slitstarka tyger.
Ända sedan den framväxande industrialismen har hampans växtfiber allt mer fått ge vika för olika former av syntetiskt framställda fibrer. Med en växande miljömedvetenhet har hampans växtfiber dock kommit att åter igen bli intressant som ett alternativ till de mindre miljövänliga syntetiskt framställda fibrerna.
Det är dock inte bara hampans växtfiber som är högintressanta för industrin. Även hampans frön kommer till nytta i form av att man där kan utvinna så kallad hampolja. Hampolja används inom en mängd med områden, bland annat som matolja, smörjmedel, inom skönhets- och hårvårdsprodukter, ja, till och med som naturligt framställt bränsle.
Men vad säger lagen?
Så fort många hör ordet hampa tänker de narkotika. Mellan åren 1971 och 2005 var det faktiskt förbjudet att odla även industrihampa, och många svenskar verkar ha uppfattningen att detta även gäller i dag. Efter 2005 har dock odlingen av industrihampa kommit i gång igen i vårt land, även om det hittills varit i blygsam skala.
För att få odla industrihampa krävs särskilt tillstånd, så det är med andra ord inte bara att börja odla. Reglerna att ha koll kring detta är dock enkla för den som vill sätta igång. Låt oss gå igenom vad som krävs för att inte bryta mot narkotikalagen:
För det första får man bara odla någon av de hampasorter som finns med i en särskild lista över godkända hampor. Denna lista är framtagen av Jordbruksverket.
För det andra måste den som avser odla industrihampa varje år ansöka om gårdsstöd för hampodling.
För det tredje måste odlingen ske i större skala. Större skala i detta sammanhang innebär minst 4 hektar.
Går det att få lönsamhet?
Vad gäller lönsamhet i ett sådant företag som att starta hampodling måste man som alltid annars så klart försöka se på det hela realistiskt. Inte minst viktigt att komma ihåg är att konkurrensen från andra typer av fibrer är stor. I dag finns en mängd med både naturliga och syntetiska fibrer som hampan har att konkurrera med. Detta bör man ha med sig lika mycket som det faktum att det finns ett återfunnet intresse för hampans fiberstarka egenskaper.
Som naturligt odlat fiber promotar många odlare och intressenter av industrihampa dess miljövänliga egenskaper. Det är just som hållbart alternativ man som odlare av hampa har sin stora konkurrensfördel och där man bör lägga krutet.
I dag finns det så kallade Hampanätet (hampa.net) att tillgå och bli medlem i för de som är eller är intresserade av att bli odlare av industrihampa. Hampanätet bildades redan 1999 och har som syfte att vara en ideell intresseförening för spridningen av industrihampa i Sverige. Hampanätet samordnar flera intressanta aktiviteter på området såsom föreläsningar, seminarier och studiebesök.
Hampanätet samarbetar också med olika forskningsinstitutioner, bland annat Sverige Lantbruksuniversitet i Alnarp, och är på detta sätt en stor källa till både gammal och nyvunnen kunskap inom området industrihampa. Man har dessutom ett nära samarbete med en mängd med egenföretagare som på ett eller annat sätt har med industrihampa att göra i sin verksamhet.
Utmaningar och tips
Avslutningsvis, vilka utmaningar kan man som hampodlare behöva vara medveten om? Givetvis är det svårt att gå igenom alla tänkbara utmaningar som kan tänkas dyka upp på vägen, men låt oss gå igenom något av det som allmänt kan vara nyttigt att ha i bakhuvudet.
- Läs på om odling. Hampa är förhållandevis lättodlat och mycket snabbväxande, men med detta sagt så bör man givetvis ändå läsa på om vad som krävs odlingsmässigt för att få ut största möjliga potential av sin odling.
- Har du gröna fingrar? Ja, det är ett stort åtagande att bli jordbrukare, speciellt för de som aldrig varit det tidigare. Kunskapen kan finnas där, men utan vilja och känsla för odlandet kommer man inte långt.
- Ha koll på lagar och regler. Vi gick igenom grundläggande tidigare i texten vad man ska ha koll på juridiskt, men se här ändå till att läs på ordentligt om du väljer att sätta igång. Att bryta mot någon narkotikalag är givetvis inget kul vare sig personligt eller för det egna företaget.
- Vet vad du konkurrerar mot. Pratar man med de som i dag odlar eller säljer produkter som framställts med industrihampa hör man mest om guld och gröna skogar, men dessa produkter står också inför en mängd med konkurrerande alternativ som styr marknaden.
- Vet vad du konkurrerar med. Ja, ha också koll på vad du faktiskt kan erbjuda marknaden och samhället där ute i egenskap av att erbjuda den fantastiska råvaran industrihampa.
- Ensam är inte alltid stark. Dra nytta av att vara en del av det kollektiv som finns där ute som vill främja användandet av industrihampa. I dag odlas industrihampa i en blygsam skala (ca 130 hektar), men gå samman med andra odlare för att jobba mot ett gemensamt mål.
