För den som vill vara en aktiv samhällsaktör är debattartikeln en bra plattform för att etablera sig som den part eller expert som media kontaktar på eget initiativ nästa gång frågan aktualiseras.

Gör så här:

1. FÖLJ DEBATTEN

Håll er uppdaterade om vad som diskuteras genom att kontinuerligt läsa tidningarnas debattsidor. Använd en elektronisk mediebevakning av era viktiga frågor.

2. TA INITIATIVET

Se själva till att ert specialområde uppmärksammas genom att koppla ert budskap till ett ämne som är aktuellt men inte uttjatat. Valet begränsas naturligt av det huvudbudskap ni vill sända, men de möjliga infallsvinklarna är oftast fler än man anar.

3. UTNYTTJA DAGSAKTUALITET

En bra debattartikel börjar ofta med orden ”I dag…”. Artikeln kan knyta an till en utredning som presenteras, en riksdagsdebatt eller en årsdag. Genom att klippa och klistra från en ny rapport eller ett aktuellt remissvar har ni grunden till en debattartikel.

4. PRESENTERA EN NYHET

För avsändaren är den egna åsikten det viktigaste, men debattredaktören vill gärna ha nyheter som gör att tidningen nämns i andra media. Ett sätt kan vara att presentera en ny undersökning eller tidigare opublicerad statistik som belyser frågan.

5. BETONA ALLMÄNINTRESSET

Argumentera utifrån ett allmänintresse, utan att dölja egenintresset. Redogör för hur frågan berör många, gärna med konkreta exempel. Undvik egenreklam; sådan minskar sannolikheten för publicering.

6. SÖK ALLIANSER

Genom att underteckna debattartikeln tillsammans med andra kan allmänintresset framhävas. Lyckas ni dessutom hitta oväntade konstellationer är detta intressant i sig. Fördelarna ska dock vägas mot att er egen roll tunnas ut samt att ni kan tvingas till tidsödande kompromisser om innehållet.

7. BELYS MOTSÄTTNINGAR

Tydliggör olika ståndpunkter och ställ gärna någon till svars i debattartikeln. Debattredaktörer brukar uppskatta skarpa replikskiften och den person som inleder debatten får i normalfallet också erbjudande om en slutreplik.

8. RUBRICERA TYDLIGT

Ofta skriver redaktören en egen rubrik, men ett bra förslag skadar inte. Rubriken ska tydliggöra budskapet, vara kort och intresseväckande. Använd gärna fyndiga ordlekar, laddade ord eller en oväntad ståndpunkt.

9. FÖR RESONEMANGET FRAMÅT

Bygg dispositionen på en tankegång per stycke. Huvudbudskapet bör löpa som en röd tråd genom hela texten. Komplettera med stödjande delbudskap.

10. BÄDDA FÖR FORTSÄTTNING

Artikelns avslutning bör sammanfatta budskapet, uppmana till åtgärder eller ställa någon till svars. Det kan vara bra att avsluta med en konkret fråga till en namngiven person, till exempel en minister.

11. VÄLJ DEBATTREDAKTION

Valet av debattforum bör göras med tanke på avsändare, budskap och målgrupp. Genom att följa debatten vet man var olika frågor brukar diskuteras.

12. RING PÅ FÖRHAND

Ring debattredaktören och berätta om er artikel. Understryk eventuellt nyhetsvärde. Be om snabb respons på överskickad artikel, i synnerhet om den har ett ”bäst-före-datum”.

13. FÖLJ UPP MED PRESSMEDDELANDE

Öka genomslaget genom att följa upp artikeln med ett pressmeddelande, som sänds ut så snart artikeln publicerats.

Missa inte: Så skriver du en debattartikel: 10 tips och 3 fallgropar

14. VINKLA REGIONALT/LOKALT

Omforma om möjligt artikeln till flera olika med regional eller lokal anknytning. Med länets eller kommunens namn i rubriken ökar chansen till publicering.

15. VAR BEREDDA ATT SVARA

Förbered ett ”frågor & svar-dokument” att ha till hands om journalister ringer. Svara snabbt på repliker. De är en inbjudan till att förtydliga budskapet och föra debatten vidare. Vill ni replikera, kontakta redaktören inom ett dygn.

Några vanliga misstag:

16. FÖR LÅNG TEXT

Om texten är för lång minskar dess läsvärde och chans till publicering. Det är en konst att fånga krångliga sammanhang i en kortfattad text. Överskrid inte det antal tecken debattredaktören anger. Skriv gärna artikeln i både en lång och en kort version.

17. BAKGRUNDEN I BÖRJAN

En artikel som börjar med bakgrunden riskerar att tappa läsare på vägen. En bra inledning innehåller huvudbudskapet och sammanfattar artikeln i några meningar. Debattredaktören skriver ofta en egen ingress.

18. KRÅNGLIGT FACKSPRÅK

En artikel med fackspråk och utfyllnadsord blir tungläst. Språket ska vara lätt att förstå, med korta meningar och tydliga resonemang. Bildspråk och praktiska exempel är användbara verktyg.

19. FÖR MÅNGA BUDSKAP

Om artikeln tar upp många frågor försvagas huvudbudskapet och läsbarheten försämras. Då ökar också risken för att artikeln refuseras. Budskapet ska vara enbart ett och tydligt formulerat.

20. FEL TONLÄGE

Använd inte en nedlåtande ton när ni bemöter motståndares argument eller skriver repliker. Det minskar er trovärdighet. Ironi missuppfattas ofta och personangrepp tyder på att argumenten tryter.