”I 70 procent av fallen får vi inte ens en första kontakt”, säger Lena Nordin, HR-chef på städföretaget HomeMaid till TN. Företaget får in över 1 000 ansökningar varje månad, men nästan ingen leder till anställning, utan skapar istället mer jobb. Många hoppar av innan intervjun – eller på första arbetsdagen.

Enligt Nordin skickas ansökningar in mest för att uppfylla bidragskrav: ”De flesta svarar inte ens när vi försöker kontakta dem.”

TN rapporterade nyligen om liknande problem inom restaurangbranschen.

Krögaren Jeanette Bohman ställer sig frågan: "Är de bekväma? Är de lata? Har de för bra a-kassa?"

Även Emma Unevik på Stockholms Städsystem vittnar om att kandidater försvinner så fort ett jobberbjudande ges. Hon efterlyser skärpta incitament: ”Vi kan inte ha bidrag, oavsett form, som gör det mer lönsamt att gå hemma.”

Arbetskraften som uteblev

I Dagens Nyheter kan vi läsa om det förändrade Sverige. Invandringen skulle bidra med kompetens och lösa pensionsutmaningen – men nu tyder allt på att så inte blir fallet.

Sverige är idag det EU-land med den högsta andelen invånare som är födda utanför EU, 14% jämfört med EU-genomsnittet på 7-8%. Sverige är också det land i västvärlden med den högsta andelen invånare som är flyktinginvandrare.

"På Arbetsförmedlingens kontor möter handläggarna i dag en helt annan grupp än för 20 år sedan," skriver DN.

Arbetslösheten bland svenskarna ligger idag på runt 3%. Motsvarande siffra för utrikesfödda var 16,2% under 2024.

Samtidigt ligger Sverige i topp i sysselsättningsgrad inom EU. Det betyder att män och kvinnor överlag arbetar, skickar sina barn på dagis och skola, samtidigt som vi har en stor andel både hemmafruar och "hemmamän" som lever på bidrag.

I Sverige räknas dessutom en person som sysselsatt om denne arbetat en timme under en vecka, vilket gör att det är lätt att frisera statistiken för den som vill dölja arbetslösheten.

Det kan alltså vara ännu värre än vad siffrorna visar.

Ett systemfel

Sverige har den lägsta andelen anställda i lågutbildade jobb inom EU – bara 4 procent, jämfört med 8 procent i Tyskland och 10 procent i Danmark.

Det är ingen slump att det ser ut så, menar skribenterna i DN.

"Sverige har strikta arbetsrättsliga regler, låg lönespridning och höga ingångslöner."

Anders Forslund, professor emeritus på IFAU, bekräftar problemen och säger till TN att Sverige är sämst i Norden på att matcha arbetslösa: ”Det hänger samman med en större andel arbetslösa med svag ställning på arbetsmarknaden.”

Krav och hårda nypor

Dessa problem tär inte bara på svensk ekonomi där resurser går upp i rök, det skapar också misstro till politiken och en minskad vilja att bidra.

Ska verkligen vissa sitta hemma och leva på det andra jobbar ihop?

Ett rimligt grundläggande krav borde vara: Får man bidrag, ska man också tvingas hjälpa till med något som samhället har nytta av.

Jag själv kan skapa 100 000 jobb idag för de som lever på bidrag. Det kan du med.

Det är att visa respekt för de som arbetar och betalar skatt, men att ställa krav visar också respekt för individen som är arbetslös.

Den kravlöse bryr sig inte om andra, trots att han eller hon vill ge sken av det.

För att lösa dessa problem krävs hårda nypor och samtidigt se sanningen i vitögat. Kravlösheten har nått sin vägs ände - nu behöver politikerna agera - på allvar.


Missa inga nyheter! Anmäl dig till ett förbaskat bra nyhetsbrev.