Officiell arbetslöshet bara halva sanningen
Enligt regeringens statistik var 500 000 svenskar arbetslösa under andra kvartalet 2025, motsvarande 8,6 procent av arbetskraften. Men den siffran visar bara toppen av isberget.
När EU:s statistikmyndighet Eurostat mäter så kallat labour market slack – ett bredare mått som inkluderar fler grupper utanför arbetsmarknaden – blir bilden betydligt mörkare. Då når den svenska arbetslösheten 18,8 procent.
Sverige i europeisk topp
Måttet omfattar fyra grupper:
- Arbetslösa som aktivt söker jobb
- Deltidsanställda som vill arbeta mer
- Tillgängliga för arbete men som inte söker aktivt
- Personer som söker jobb men inte kan börja omedelbart
Med detta bredare synsätt placerar sig Sverige bland de tre högsta i Europa. Endast Finland (19,5 %) och Spanien (18,6 %) ligger på liknande nivåer. Polen däremot redovisar det lägsta glappet – bara 5,1 %.
Varför hamnar Sverige så högt?
Sverige sticker särskilt ut genom att 4,4 procent av arbetskraften uppger att de är tillgängliga för arbete men inte söker jobb aktivt.
Enligt Dorothea Schmidt-Klau, chef för ILO:s arbetsmarknads- och ungdomssektion i Genève, handlar det ofta om människor som tappat hoppet:
”Decennier av hög arbetslöshet har skapat en känsla av att sökandet är meningslöst. När människor upplever att chanserna är små slutar de ofta leta, även om de både vill och kan arbeta,” säger hon enligt Euronews.
Arbetsförmedlingen har samtidigt fått hård kritik för att inte lyckas matcha arbetslösa med lediga jobb. Enligt rapporter tackar många arbetssökande nej när de får ett erbjudande, vilket lyfts fram som ett tecken på bristande incitament i systemet.
Samtidigt finns det andra problem som spär på statistiken. Universiteten utbildar ofta på intresse snarare än på arbetsmarknadens behov, vilket leder till att akademiker fastnar i arbetslöshet medan företagen desperat söker kompetens. Vissa utbildningar, som jägmästare och civilingenjör, ger nästan 100 procents chans till jobb, medan konstutbildningar lämnar många utan arbete flera år efter examen.
Utöver detta visar statistiken att invandring från länder med lägre utbildningsnivå har påverkat arbetslösheten. Bland personer utan gymnasieutbildning är arbetslösheten särskilt hög, vilket gör integration och utbildningspolitik till centrala frågor i diskussionen.
Konsekvenser för Sverige
För arbetsgivare innebär siffrorna att det finns en dold arbetskraftsreserv – människor som både kan och vill arbeta mer men som inte syns i den officiella statistiken. För samhället innebär det samtidigt att viktig kompetens, tillväxt och skatteintäkter går förlorade.
Det leder också till höga kostnader för arbetsmarknadsåtgärder och bidrag – en börda för statsfinanserna som allt oftare ifrågasätts.
