Ägarupplägget är 60 procent staten, 20 procent Vattenfall och 20 procent Industrikraft. Staten betalar högst 1,8 miljarder kronor för aktierna. Därutöver finns ett ramverk för kapitaltillskott på upp till 34,3 miljarder under byggtiden, plus statliga lån och en modell för risk- och vinstdelning. Den formella överlåtelsen väntas först andra halvåret 2027. Därefter ska EU-kommissionen pröva statsstödet. Ett beslut väntas tidigast hösten 2027. 

– Det är faktiskt ett helt historiskt beslut, sade statsminister Ulf Kristersson (M) när beskedet kom i Almedalen.

– I alla seriösa länder tar staten ett stort ansvar. Alternativet, att inte säkra stöd för kärnkraft, skulle vara mycket, mycket farligare och mycket, mycket dyrare. 

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) var ännu mer rakt på sak:

– Nu står det helt klart – Sverige bygger ny kärnkraft.

Planen är tre Rolls-Royce SMR på 470 megawatt vardera, totalt 1 410 megawatt. Det kan ge omkring 12 terawattimmar fossilfri el per år – ett tillskott som främst behövs i södra Sverige, där elpriserna länge varit mer svängiga än i norr. Första reaktorn siktas mot mitten av 2030-talet. 

Industrin har redan satt sig vid bordet. I Industrikraft ingår bland andra ABB, Alfa Laval, Boliden, Hitachi Energy, Höganäs, Saab, Stora Enso, SSAB och Volvokoncernen. Styrelseordförande Karl-Henrik Sundström var tydlig med varför staten måste vara med:– Ny kärnkraft kräver mycket stora investeringar och exceptionellt långa återbetalningstider. Statligt ägande är därför avgörande. Det ger både finansiell stabilitet och ett tydligt långsiktigt åtagande.

Vattenfalls vd Anna Borg kallade avtalet ett nytt steg mot ny kärnkraft. Videberg Krafts tillförordnade vd Desirée Comstedt sade att majoritetsägandet ger “alla förutsättningar” att bygga på Väröhalvön. Alfa Lavals vd Tom Erixon, som sitter i styrelsen, pekade på samarbetet mellan industri och energibransch som det som gör projektet möjligt.

För mindre företagare är budskapet dubbelt. På kort sikt ändras inget i elräkningen. På längre sikt är det ett försök att säkra baskraft till elektrifiering, produktion och nya etableringar. Samtidigt är tidplanen lång, EU-prövningen osäker och andra projekt – bland annat Blykalla, Studsvik och Nordic Baseload Powers – står i kö för liknande stöd.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) sammanfattade avvägningen: att bygga ny kärnkraft är dyrt och komplicerat, men viktigt för ett bättre fungerande energisystem. För företag som planerar investeringar i elintensiv verksamhet är det just den typen av besked de väntat på – även om elen inte kommer i morgon.

Källor: Regeringen (pressmeddelande 25 juni 2026), Vattenfall, Videberg Kraft, Industrikraft, Rolls-Royce SMR.