Friskolor presterar bättre än kommunala enligt Skolverket

Skolverkets nya siffror: Friskolor presterar klart bättre – forskning ger stöd

av Patrik Nilsson

13 jan 2026 Uppdaterad 13 jan 2026

Trots friskolereformen 1992 menar kritiker att den svenska skolan är starkt reglerad, med skollag och skolplikt som begränsar graden av valfrihet.

Friskolor dominerar bland toppresultaten i Skolverkets nationella prov, trots att endast en mindre andel av eleverna går där. Samtidigt visar internationell forskning att skolsystem med skolval och konkurrens i genomsnitt presterar bättre, i en tid av politisk debatt om hårdare regler och förbud.

Skolverkets färska statistik från de nationella proven visar tydliga skillnader mellan skolor. Elever i friskolor presterar genomgående bättre än elever i kommunala skolor, enligt en analys från Almega Utbildning. Trots det växer de politiska kraven på skärpta villkor – och till och med förbud – för aktiebolagsdrivna friskolor.

– ”Vi har nu svart på vitt från de nationella proven att friskolorna presterar oerhört mycket bättre än de kommunala skolor. I det sammanhanget blir det märkligt att prata om att förbjuda aktiebolag”, säger Andreas Mörck, förbundsdirektör för Almega Utbildning, till TN.

Av de 400 topplaceringarna på skolnivå i tio ämnen står friskolor för 63 procent, trots att endast 16 procent av eleverna går i friskola. Särskilt starka resultat syns i kärnämnena svenska, engelska och matematik.

Samtidigt presenterade regeringen nyligen ett slutbetänkande om vinster i skolan, med kraftigt skärpta villkor för friskolor. Liberalerna vill gå ännu längre och har beslutat om ett framtida stopp för aktiebolagsägda skolor.

I en tidigare artikel hos Företagande beskrivs vikten av vinst i företag för innovation och samhällsutveckling.

Resultaten ligger i linje med internationell forskning. Den tyske nationalekonomen och skolforskaren Ludger Wößmann, knuten till Ifo-institutet och Ludwig-Maximilians-Universität i München, har i flera studier av PISA- och TIMSS-data visat att skolsystem med konkurrens, skolval och hög grad av autonomi presterar bättre i genomsnitt. Effekten gäller både privata och offentliga skolor i system där föräldrar har valmöjligheter.

Wößmann pekar särskilt på så kallade charter- och voucher-system, som finns i bland annat USA, Nederländerna och Chile. Gemensamt för systemen är att finansieringen följer eleven, snarare än skolan. Charter schools är offentligt finansierade men drivs självständigt, medan vouchers innebär att offentliga medel kan användas även i privata skolor. Modellen liknar det svenska skolpengssystemet, som i internationell forskning ofta beskrivs som ett universellt voucher-system. Tanken är att skolor konkurrerar om elever genom kvalitet, inte genom regelverk eller huvudmannaskap.

Almega Utbildning varnar för att politiska ingrepp riskerar att slå sönder fungerande skolor.

– ”Det finns en uppenbar risk för att man raserar Sveriges bästa skolor och det kan leda till en kunskapskollaps”, säger Andreas Mörck.

Fakta: Vad är voucher-system och skolpeng i Sverige?

Voucher (skolpeng) innebär att offentliga utbildningsmedel följer eleven och kan användas i olika skolor.
I Sverige gäller skolpengen alla elever och kan användas i både kommunala och fristående skolor.
Charter schools är offentligt finansierade men självständigt drivna skolor, främst förekommande i USA.
Vouchers i andra länder är ofta mer begränsade eller behovsprövade, medan det svenska systemet är generellt och avgiftsfritt, men samtidigt mer statligt styrt, med nationella läroplaner, skolplikt och omfattande tillsyn.
Internationell forskning visar att system med skolval, konkurrens och skolautonomi i genomsnitt hänger ihop med högre elevresultat.

Debatt: Det är våra barn, inte statens – skolplikten som kontrollverktyg

Missa inte: Våra barn går från kreativa genier till kuggar i ett maskineri

Stöd vårt arbete

Bli medlem och hjälp oss försvara företagarnas villkor

Vi är en fri röst för företagare – utan presstöd eller särintressen. Med ditt stöd kan vi fortsätta granska myndigheter, dela kunskap och driva debatt i frågor som påverkar dig som företagare.
Tillsammans gör vi skillnad för landets värdeskapare.

Bli medlem