På arbetsplatser, å andra sidan, verkar det vara tvärtom. Trots betydligt mer kunskap lyser idéerna ofta med sin frånvaro. Därför efterlyser ledningspersonal det entreprenöriella tänkande som man ofta ser hos barn. Men istället för geniala idéer kommer rapporter om ohälsa på jobbet.
Människan har ett psyke som inget annat djur. Vi föds med förmågan att laborera scenarier framåt i tiden. Vi kan också samarbeta för att lösa komplexa problem. De här två mentala fakulteterna är allmänna. Det betyder att alla människor besitter dem. Dessa mentala förmågor är resultatet av årmiljoner av evolution och startade för ca 4 miljoner år sedan när våra förfäder ändrade kost och började lägga animaliskt baserad mat ‘på tallriken’. Genom att använda stenar för att krossa ben på stora döda djur kom de åt en så kallad matris av mikronutrienter. Den nya näringstäta maten startade en expansion av deras hjärnor, från 450 till 930 kubikcentimeter. (Kemeny 2019 och Pringle 2016)
Se även: Kött påverkar inte klimatet
Den stora hjärnan hänger samman med introduktionen av vår art och mentala förmågor som social och spatial kognition. De kunde nu börja utforska sin omgivning och samarbeta för att lösa komplexa problem. Men samarbete kräver rytmisk synkronisering av beteende. Eftersom det grammatiska språket ännu inte framträtt använde de rytmisk kroppsrörelse, dvs. det vi idag kallar dans. När vi rör oss tillsammans har vi lättare att komma överens, t ex. om det råder åsiktsdivergens. Att kunna resonera - utbyta idéer genom språk från olika synvinklar - är avgörande för social kreativitet.
Men våra förfäder använde också minne i kombination med perception - intuition för beslutsfattande. Det var praktiskt för att undkomma omedelbara faror. Men i dagens moderna samhällen har intuitivt baserade beslut blivit mentala fallgropar. När någon ringer och erbjuder ett trepack med strumpor där ‘bara’ frakten tillkommer, tenderar vi att tycka att det är ett enastående erbjudande. Samma mentala fallgropar griper an i oss om vi i media läser om katastrofer som mer eller mindre utlovar världens undergång. Denna oro blockerar exekutiva funktioner som är viktiga för att entreprenöriellt tänkande.
Lite förvånande spelar maten en betydande roll för vårt mentala välbefinnande, dvs. hur vi hanterar hot och möjligheter. Aktuell forskning visar att människor som avstår animaliskt baserad mat också oroar sig mer för framtiden, upplever sämre välbefinnande och rapporterar svårigheter i sociala situationer. (Forestell & Nezlek 2018) Tänk samarbete för att lösa komplexa problem. Det står i bjärt kontrast till de allmänt etablerade sociala och exekutiva förmågor som gett oss det moderna samhället och som barn utan uppmaning tillämpar i all oändlighet. Fler länkar till källor här.