EU-kommissionen vill att vår e-post och alla våra elektroniska meddelanden skall avkrypteras, öppnas och att dess innehåll skall granskas.

Detta är en kränkning av de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens. Ändå sägs eller skrivs inte ett ord om detta i svenska media.

Man kan tycka att rätten till privat korrespondens borde ligga i medias intresse. Det handlar om källskydd och möjligheten för visselblåsare att slå larm om oegentligheter. Och om redaktionell integritet.

Genom sin totala tystnad sviker svenska media såväl sitt demokratiska uppdrag som sina journalistiska principer.

För var dag som går utan debatt om eller kritik mot förslaget om #ChatControl/#CSAR – ökar risken för att den digitala brevhemligheten går förlorad.

Några nyckelpunkter:

  • Idag finns regler som låter sociala media och meddelandetjänster frivilligt kontrollera innehållet i sina användares kommunikationer.
  • EU-kommissionen med kommissionär Ylva Johansson i spetsen vill göra detta obligatoriskt.
  • Det skäl som anges är kampen mot sexuellt utnyttjande av barn, men kan med tiden komma att utökas – som det brukar bli med övervakningslagar.
  • Innehållet i dina elektroniska kommunikationer kommer att granskas av maskiner och i förekommande fall automatiskt sändas över till Europol.

Rätten till privatliv och privat korrespondens är en mänsklig rättighet, inskriven i till exempel Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och EU:s rättighetsstadga.

Mänskliga rättigheter offline skall gälla även online.

Undantag från rätten till privat korrespondens kan göras om det finns misstanke om brott.

Sådana undantag kan dock inte vara generella – det vill säga att de inte kan omfatta alla, alltid. Det måste finnas en konkret misstanke och misstänkta att inrikta övervakningen mot.

Där liknande system testats har nio av tio flaggningar visat sig vara felaktiga och drabba oskyldiga.

Vad gäller sexuella övergrepp mot barn ligger det redan outredda ärenden på hög hos medlemsstaternas polismyndigheter. Utred dessa istället för att snoka i vanligt hederligt folks kommunikationer.

FN:s människorättskommissionär säger:

"Moreover, in the general scanning of communications, frequent false positives cannot be avoided, even if accuracy rates are high, thereby implicating numerous innocent individuals. Given the possibility of such impacts, indiscriminate surveillance is likely to have a significant chilling effect on free expression and association, with people limiting the ways they communicate and interact with others and engaging in self-censorship."

Österrike säger nej, vilket Tyskland också lär göra. Dock räcker det inte för en blockerande minoritet i ministerrådet. Fler länder måste säga nej.

Den svenska regeringens position är än så länge oklar. Samtidigt kommer frågan att landa i det svenska EU-ordförandeskapets knä, första halvåret 2023.

Först publicerad på Femtejuli.se


1 kommentarer
2022-12-01 07:26
Detta har myndigheterna redan gjort i flera årtionden, skillnaden är nu att man vill göra det lagligt, varvid det kan användas även juridiskt.
0
Du måste logga in för att skriva en kommentar. för att registrera dig som medlem.