Vad är ett testamente och varför skriva det?

Testamente är en handling, ett juridiskt bindande dokument, där du talar om vad som ska hända med dina ägodelar och pengar efter din död. Att skriva ett testamente kan underlätta mycket för anhöriga då konflikter och osämja om vem som har rätt till vad är vanligt efter att någon gått bort. Ett testamente minskar risken för konflikter inom familjen.

Allt utom bröstarvingars laglott går att testamentera bort till vem som helst, även en organisation, stiftelse eller förening. Ett ej gemensamt barn till ett gift par och barn till sambor har alltid rätt till sin laglott oavsett vad som står i testamentet. När du har fyllt 18 år har du rätt att skriva ditt testamente. Ett testamente ska upprättas skriftligt och namnteckningarna ska bevittnas av två samtidigt närvarande och ojäviga vittnen. Ett tips är att prata med anhöriga och fundera igenom vad du vill ska ske efter din död och efter du skrivit det, placera det på en plats där det går att hitta.

Detta gratis mallpaket innehåller totalt fem stycken mallar för testamente i Word-format som är enkla att färdigställa:

• Testamente mellan makar med särkullbarn
• Testamente för särskild fördelning av egendom/arvslotter
• Testamente till förmån för en organisation
• Testamente mellan Sambor
• Testamente för ogift person

Vi går även igenom arvsrätten längre ner på sidan så du vet vilken av mallarna som passar din familjesituation.

Dessa mallar är gratis att ladda ner, du behöver bara skapa ett konto utan kostnad för att få ta del av alla våra gratis avtalsmallar.

Arvsklasser - arvsordningen

I svensk rätt finns tre arvsklasser.

Första arvsklassen omfattar arvlåtarens egna avkomlingar (bröstarvingar). I första hand ärver barnen, med lika lott för var och en.

I andra arvsklassen ärver i första hand arvlåtarens föräldrar och i andra hand arvlåtarens syskon. Således, beroende på vem som är levande, ärvs den avlidne av följande personer i denna ordning: barnen, föräldrarna, syskonen.

Tredje arvsklassen består av övriga släktingar.

Efterlevande makes rätt till arvet

Men, nu är det så att för att ytterligare förbättra efterlevande makes ekonomiska ställning har genom 1987 års lagstiftning efterlevande make dessutom tillerkänts rätt till arv även i det fallet då makarna har gemensamma bröstarvingar. De gemensamma bröstarvingarna får – liksom den först avlidna makens arvingar i andra arvsklassen då bröstarvingar saknas – sin arvsrätt uppskjuten till tidpunkten för den efterlevande makens död. Den efterlevande maken övertar alltså den avlidna makens kvarlåtenskap med s.k. fri förfoganderätt. Mall för äktenskapsförord har du här.

Testamentsförordnanden: makes rätt till arv och basbeloppsregeln

Efterlevande makes arvsrätt är dock inte skyddad mot den avlidna makens testamentsförordnanden. Denna kan alltså genom ett testamentariskt förordnande ha modifierat eller t.o.m. upphävt den efterlevande makens arvsrätt. Det bör dock i detta sammanhang erinras om den s.k. basbeloppsregeln. Den ger den efterlevande maken ett bottenskydd, som går före testamentsförordnanden. Den efterlevande maken har rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra gånger det prisbasbelopp enligt lagen om allmän försäkring som gäller vid tiden för dödsfallet.

Särkullbarns arvsrätt i testamente

Vad menas med särkullbarn?

Särkullbarn är barn från ett tidigare förhållande, alltså barn som man har tillsammans med någon annan än sin partner. Det gäller andra regler för testamente och arvsrätt, här går vi igenom dem.

I förhållande till bröstarvinge på endast den avlidna makens sida, så kallat särkullbarn, gäller dock inte efterlevande makes arvsrätt. Den först avlidna makens särkullbarn kan dock givetvis avstå från att göra sin arvsrätt gällande redan vid dennes död. Om det finns ett särkullbarn efter den avlidne och om testamentet till förmån för den efterlevande maken kränker särkullbarnets laglott, har ett sådant barn naturligtvis rätt att genast få ut laglotten (vilket är hälften av arvslotten), eftersom makens arvsrätt generellt får vika för särkullbarns arvsrätt. I fråga om gemensamma bröstarvingar är det naturligt, när testamentet förstärker den efterlevande makens rätt, att tillämpa samma synsätt som i fråga om själva arvsrätten. De gemensamma bröstarvingarna bör följaktligen – i motsats till ett särkullbarn – få vänta på sin laglott på samma sätt som de får vänta på arvslotten tills den efterlevande maken avlidit.

För den händelse att ett särkullbarn avstår från sitt arv till förmån för den efterlevande maken skall en sådan bröstarvinge ha samma rätt till efterarv som makarnas gemensamma bröstarvingar. Maken ärver således bara denna lott med s.k. fri förfoganderätt För att ett särkullbarn skall få efterarvsrätt när det avstår från att ta ut sitt arv genast vid sin förälders död krävs att arvsavståendet uttryckligen görs ”till förmån för den efterlevande maken”. Om inte detta uttryckligen framgår av arvsavståendet, förlorar särkullbarnet sin efterarvsrätt.

Definition: Efterarv innebär i detta fall att den lott som särkullbarnet har efterskänkt skall detta barn erhålla efter att maken som fått lotten dör, genom en s.k. kvotdelsberäkning.

Definition: Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken kan fritt förfoga över de särskilda föremålen genom att förbruka dem, avyttra eller annars genom 'livsrättshandling' disponera över dem osv. Den efterlevande maken kan dock inte testamentariskt disponera över den först avlidna makens kvotdel i boet.

Bröstarvingarnas laglott – vad gäller om arvsrätt testamenteras bort?

Det sista testamentet som finns att ladda ner från vår ”testamentsdatabas” är ”testamente av ogift person”. När en sådan person skriver ett testamente skall denne tänka på följande:

Att en arvlåtare själv kan – genom testamente – disponera över sin kvarlåtenskap betyder, att denna inte alltid kommer att fördelas enligt arvsordningens stela regler. Testamentet tillåter anpassning efter skilda önskningar och behov. Sedan gammalt har lagstiftningen i de flesta länder dock inte velat ge arvlåtaren en fullständig frihet att genom testamente åsidosätta arvingarnas rätt. Begränsningar kan göras på olika sätt; de kan avse viss egendom (t.ex. fast egendom) eller viss kvotdel av kvarlåtenskapen. Den sistnämnda formen av begränsning kallas laglottssystemet.

Laglottsinstitutets syfte är dels att garantera de närmaste släktingarna – bröstarvingarna – en del av kvarlåtenskapen, dels att garantera viss rättvisa bröstarvingarna emellan. Som exempel på betydelsen av den sistnämnda funktionen brukar ibland nämnas att laglottsinstitutet kan förhindra att en förälder genom testamente gör en bröstarvinge arvlös som påföljd för att denne i något avseende inte handlat i överensstämmelse med förälderns vilja, t.ex. då det gäller val av yrke eller make.

Laglott tillkommer endast arvlåtarens barn och, om ett barn är dött, dess barn, dvs. arvlåtarens barnbarn osv.

Definition: Med laglott förstås den del av en arvinges arvslott, som inte kan berövas honom genom testamente. Laglottens storlek är hälften av arvslotten. Summan av laglotterna blir hälften av kvarlåtenskapen. Resten av kvarlåtenskapen brukar kallas den disponibla kvoten, eftersom arvlåtaren kan genom testamente fritt förfoga över densamma.

Observera! Det finns en begränsning över hur lång tid ni kan vänta med att påkalla jämkning i testamentet till fördel för en bröstarvinges laglott.

Testamente mellan sambor

Vi har en grundmall för testamente mellan sambor. (Mall för att skriva samboavtal finns här) Givetvis kan ni kombinera denna grundmall med en bestämmelse om era barn, som exempel med orden:

”Våra barn har rätt att begära ut sin laglott, men vi vill gärna att de väntar till bådas vår bortgång. Tar våra barn ändock emot laglotten, skall denna vara barnens enskilda egendom. Detsamma skall gälla all avkastning samt allt som kan komma att träda istället för denna egendom. Vill de genom äktenskapsförord göra egendomen till giftorättsgods får de göra det.”

Ni kan vidare införa en bestämmelse om att vissa barn eller andra personer skall erhålla vissa lotter, dvs. vissa egendomar eller viss summa pengar. Vidare kan ni i testamentet mellan sambor införa en bestämmelse om att någon viss organisation ska motta en viss summa pengar osv.