Stiftelseurkunden är grunden för aktiebolaget. Den innehåller få uppgifter om bolaget och dess huvudsakliga syfte är istället att ange vilka personer som utgör bolagets styrelse och vilka som ska ha funktionen som stiftare, samt hur aktiekapitalet är fördelat mellan de som stiftar bolaget, dvs. de som grundar bolaget.
Obs! Alla stiftare behöver inte ha aktier.
Avseende aktier, märk skillnaden gentemot bolagsordningen där enbart det totala aktiekapitalets storlek anges eller dess lägsta och högsta gräns samt antal aktier. I bolagsordningen anges vidare enbart styrelseledamöters och styrelsesuppleanters antal, inte personuppgifter, som i stiftelseurkunden.
Stiftelseurkunden är tillsammans med bolagsordningen de enda dokument som egentligen behöver skickas in till Bolagsverket för att kunna starta aktiebolaget. Resten är bara en sedvanlig blankett från Bolagsverket som ni ska fylla i och betalar ni aktiekapitalet kontant ska ni få ett intyg från banken om det, och är det med uppstart genom apportbildning med apportegendom, ska ni få ett intyg från revisorn.
Apportegendom är annan egendom än pengar som tillförs vid en aktiebolagsbildning. Som exempel kan det vara aktier, varulager, fastighet, fordon, maskiner, patent/uppfinningar. Endast egendom som är av nytta för bolaget får användas som apportegendom.
Stiftelseurkunden är enkel att fylla i och undrar ni något så har vi bifogat enkel information. Så sätt igång och fyll i de få uppgifter som den kräver och följ de övriga stegen vi har i vår uppstarts-guide av ett aktiebolag. Lika snabbt har ni gjort allt som krävs för att få ett godkännande av Bolagsverket av ert nystartade aktiebolag.
Mallarna för stiftelseurkund är helt gratis.
Steg-för-steg guide hur du fyller i stiftelseurkunden
§ 1. Först föreslagna företagsnamnet - Obs! Ange det först föreslagna företagsnamnet i er rangordning, om ni har föreslagit flera olika företagsnamn i er ansökan!
Kontroll om företagsnamnet är upptaget - Obs! Bolagets företagsnamn är dess s.k. firmanamn. Firmanamnet skall tydligt skilja sig från annan förut i aktiebolagsregistret eller filialregistret införd, ännu bestående firma. Kontrollera därför företagsnamnet innan ni skickar in papperna! Cirka hälften av alla namnförslag som kommer in till Bolagsverket kan inte registreras. En kontroll av ert företagsnamn kan ske genom följande länk: https://www.verksamt.se/sok-foretagsnamn
Det bästa är dock att även ringa in till Bolagsverket och tala med en handläggare eftersom även om du inte hittar något liknande företagsnamn kan du inte veta i förväg om ditt företagsnamn kommer att kunna registreras. Bolagsverket tar även hänsyn till vissa lagbestämmelser. Ring därför till Bolagsverket och kontrollera ditt företagsnamn!
§ 2. Se mer om hur en verksamhetsbeskrivning ska gå till i vår kommentar till bolagsordningen.
§ 3. Vilket belopp kan man åsätta per aktie? Hur mycket som ska betalas för varje aktie är givetvis antal aktier/aktiekapitalet = belopp per aktie. Har ni ett aktiekapital på 50 000 kr och ni har bestämt er för att dividera detta kapital på 500 aktier är beloppet per aktie 100 kr.
Är aktiekapitalet fördelat på många aktier, skall aktiernas belopp lyda på samma belopp! Alla aktier i bolaget måste alltså ha vad man kallar för samma nominella belopp. Hela aktiekapitalet kan dock motsvaras av en enda aktie, vars belopp då överensstämmer med aktiekapitalet. Det finns inte någon bestämmelse om visst minimibelopp för aktie, varför det är möjligt att ge ut aktier med mycket lågt belopp per aktie, t.o.m. om det handlar om ören.
Obs! Särskilda bestämmelser för apportegendom - All egendom som är till nytta för bolaget och kan redovisas som en tillgång i bolaget kan godkännas som apportegendom. Exempel på sådant som kan tillskjutas som apport är bilar, varulager, maskiner och inventarier, fastigheter och fordringar. Ett aktiebolags tillgångar kan även utgöras av andelar i ett annat bolag, såsom aktier i ett annat bolag eller en andel i ett handelsbolag med tillgångar och skulder. Även immateriella tillgångar kan användas som apportegendom, exempelvis patent- och varumärkesrättigheter. Däremot kan en tjänst, som att utföra ett arbete, inte utgöra apportegendom.
- Apportegendomen ska värderas av en auktoriserad eller godkänd revisor. I yttrandet ska revisorn beskriva apportegendomen och ange vilken metod som har använts vid värderingen.
- Observera att apportegendom skall avskiljas för att den ska anses som apportegendom i aktiebolagsrättslig bemärkelse. Vad som skall anses som ett avskiljande bedöms enligt en juridisk disciplin som kallas sakrätt och bedöms i förhållande till typen av egendom och de särskilda regler som här finns för avskiljande. Ska ni således ha apportegendom som aktiekapital och är osäkra om ni har gjort ett korrekt avskiljande - kontakta revisor/jurist.
- Obs! En revisor ska upprätta ett s.k. revisorsintyg på apportegendomen, som ska bifogas ansökan om nybildning av aktiebolaget.
§ 4. Angående styrelseledamöter - I privata aktiebolag behöver ni inte ha mer än 1 styrelseledamot. I publika måste ni ha minst 3 styrelseledamöter.
Angående styrelsesuppleanter - I bolag där styrelsen har enbart en eller två ledamöter måste det finnas minst en suppleant.
Angående revisor - Bolagsordning utan revisor kan väljas av nästan alla aktiebolag (publika aktiebolag och vissa andra aktiebolag måste dock ha revisor). Först när aktiebolaget når vissa gränsvärden måste dock aktiebolaget ha revisor. Hur dessa gränsvärden bedöms framgår av följande redogörelse på Bolagsverkets hemsida: http://www.bolagsverket.se/aktiebolag/starta/revisor
Välj därför bolagsordning utan revisor om ni inte vill lägga pengar på revisor samt då ni inte
bedömer i nuläget att ni kommer att överskrida dessa gränsvärden.
§ 5. Om stiftaren är juridisk person, skriv även org.nr och företagsnamn. Ska undertecknas av behörig firmatecknare.
Obs! Avseende stiftare! Samtliga aktier måste tecknas, men samtliga stiftare behöver inte teckna sig för aktier. En person kan sålunda vara stiftare av ett bolag utan att vara aktieägare i detsamma. En tecknare kan vara både en fysisk och en juridisk person, dvs. även ett företag kan vara stiftare av ett aktiebolag. Det krävs att stiftare, fysisk person eller ej, har hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
