Nu kör vi igång vår Oktoberspecial gällande distansarbete. Våra expertskribenter delar med sig av inspirerande  berättelser och användbara tips från alla tänkbara perspektiv. Distansarbete är framtiden – idag.

Mycket har sagts om vår tid. En stor del sades innan de flesta av oss var födda. ”I framtiden,” hette det då, årtionde efter årtionde. 

”Då,” var bland annat för hundra år sedan. Ultra-geniet och/eller utomjordingen Nikola Tesla berättade om hur mänskligheten en dag skulle gå omkring med mobiltelefoner i fickan, hålla videokonferenser med människor på andra sidan jorden eller kunna se filmer på Netflix. En journalist vid namn John B.  Kennedy från tidningen Colliers skrev ner Teslas ord och publicerade dem år 1926. Efteråt skulle en del förståsigpåare hävda att den där Tesla, han hade inte så bra koll, för han pratade om att när denna framtid inträffade, så skulle det också finnas enbart elektriska tåg och kvinnan skulle vara överlägsen mannen i samhällshierarkin och dessutom så nämnde Tesla varken Skype eller Netflix vid namn. Journalisten (eller kanske chefredaktören på Collier) tyckte i alla fall att det här med kvinnans överlägsenhet lät som en fångande rubrik, och döpte artikeln till ”When Woman is Boss”. 

Nikola Teslas visioner, liksom “legenden, myten och mannen” själv, föll i stort sett i glömska och mänskligheten fortsatte sin vardag i den slags bubbla som Platon kallade en mental ”grotta”. 

De följande långa perioderna av historiska minnesluckor kanske berodde på att den självuppoffrande gren av mänskligheten som kallas ”föräldrar” tenderar att ha en finkänslighet och ovilja gällande att påminna sina barn på samma bryska sätt som CIA-agenten Robert Kirsch i HBO-serien Berlin Station gjorde när denne lite retfullt sade till sin son: “My generation invented this technology. You get to play with it.”

Ett "Intergalactic Network"

Hur det än är med den saken så visade det sig i alla fall att ekot från Teslas visioner – med någorlunda jämna mellanrum – blossade upp likt ensamma tändstickor i mörkret och för en kort stund reflekterades av olika massmedier på olika håll i världen. Ofta härstammade dessa flammor från det amerikanska universitetet “Massachusetts Institute of Technology” (MIT).

På 1950-talet tog exempelvis J. C. R. Licklider över stafettpinnen från visionären Vannevar Bush och lade till egna framtidstankar om artificiell intelligens (AI).  Licklider skrev ner sina tankar om ett  “Intergalactic Network” 1963. Han bjöd in telebolagsjättarna AT&T och Bell Labs till samarbete. Dessa förstod inte vad Licklider pratade om och sade  ”pass” angående att vara med om att förverkliga framtiden.  

Björn Lundvall 1965

I Sverige däremot hade Marcus (”MW”) Wallenberg tålmodigt alltsedan 1930-talet köpt tillbaka LM Ericsson från USA. Det var en process som sammanlagt tog “MW” lång tid innan bolaget återigen ägarmässigt blev ett ”svenskt flaggskepp”. 1964 var styrelseordförande Marcus Wallenberg åtminstone i position att tillsätta den eftertänksamme långvägaren Björn Lundvall som Verkställande Direktör i bolaget. När Björn Lundvall året därpå blev intervjuad i Veckans Affärer om framtiden för LM Ericsson, så svarade den nye VDn:  

​”Genom ett helt datoriserat omkopplingssystem ska vi i framtiden kunna nås på våra telefoner, fast vi inte ens är hemma. Vi tror på telefonnätets utveckling till ett hela samhällets servicenät, över vilket tjänster av de mest skiftande slag överföres och förmedlas: tal, musik, bild, data, fjärravläsningar och fjärrstyrningar - samtidigt som detta nät med hjälp av kablar, länkar och satelliter byggs ut till ett globalt integrerat nät. Vi har ännu bara sett början av telefoniens utveckling.”

Se alla artiklar om distansarbete här

En annan värld

Vill man sätta dessa visioner i perspektiv , vilket kan behövas i dagens science-fiction-vardag, så kan man se på samtida filmer (från 1960-talet) och bli påmind om eller inse hur annorlunda samhällets teknologiska kommunikationslösningar såg ut då jämfört med nu. Till exempel rollfigurer i kris var tvungna att försöka springa eller köra i timmar till en “telefonkiosk”  eller en telefon som satt fast med en sladd i väggen i någons hem eller på något kontor om de ville komma i kontakt med sin övriga omvärld.  Det finns till och med filmer där hela handlingen går ut på detta. Och i den legendariska svartvita reportage-filmen från Normandie i Frankrike (år 1964) där TV-mannen Walter Cronkite intervjuar President Eisenhower så kan man se en tjock mikrofon som sticker ut ur Cronkites jacka vid bröstkorgen, omöjlig för det professionella TV-laget att dölja. Idag ser det bara komiskt ut. Denna tidsperiod utspelade sig på samma jordklot som nu men i en annan värld. 

Drog in hundratals miljarder åt Sverige

Vissa uppfattade direktör Björn Lundvalls tankar som “flummiga”. De tyckte dessutom att LM Ericsson alltid hade tjänat mest pengar på sina växelsystem och borde sälja av alla störande “sidoprojekt”; såsom den i deras ögon ogenomtänkta strategin att bolaget självt skulle vara med och tillverka konsumentprodukter av eget märke samt driva på försäljningen av telefoner generellt på marknaden.  

Men att Marcus Wallenberg (ägarrepresentanten) och Björn Lundvall (förvaltaren) visade fingertoppskänslighet i sitt företagande och var uppmärksamma på Nikola Teslas respektive Lickliders visioner, det köpte ett försprång för LM Ericsson mot konkurrentjättarna i USA samt bidrog till att hundratals miljarder kronor rullade in till lilla Sverige och kunde sysselsätta tiotusentals svenskar. 

En global by

Parallellt hade den kanadensiske ord-ekvilibristen, kommunikationsforskaren samt litteraturprofessorn i engelska,  Marshall McLuhan, också fångat upp observationerna och beskrev ingående i vilken riktning utvecklingslinjerna pekade. McLuhan publicerade boken “Understanding Media” (1964) där han pekade på att människor redan hade kommit närmare varandra tack vare innovationer som radion, telefonin och TV och att folk kunde se eller höra samma händelse samtidigt trots stora geografiska avstånd. Elektriciteten i dessa medier, menade Marshall McLuhan, var i praktiken en förlängning av  individers egna nervsystem.  Världen hade krympt till att bli som en “Global By” och intryck kunde färdas via mänsklighetens världsomspännande elektriska “nervsystem” med nästan ljusets hastighet. Dagens “sociala medier” är kanske det mest avancerade exemplet hittills. 

LM Ericsson — sedermera enbart “Ericsson”— höll fast vid sin vision vilken blev tydligare ju närmare framtiden världen färdades. Bolagets årsredovisning 1990 lydde: “[...] under de drygt 110 år som telefonen existerat hade världens största maskin -det globala telenätet - byggts ut med 500 000 000 anknytningar till abonnenter. Under innevarande decennium förväntas detta tal fördubblas till närmare en miljard… Mobil-telefonin med allt mindre terminaler ger människan frihet att kunna vara anträffbar och att kunna nå andra, oberoende av tid och rum. Telenätet är alltid öppet.” En halv miljon telefonanvändare hade år 2010 blivit 6 miljoner mobiltelefonanvändare och år 2016 beräknades siffran gällande användare av mobil teknik till 5 miljarder.

Missa inte: Artiklar och intervjuer med digitala nomader

Internationellt från början

Samtidigt som utvecklingen inom telekommunikation inte skedde över en natt så skedde den inte heller i ett vakuum. Många andra relevanta händelser skedde parallellt, även om mänskligheten sällan såg vare sig helheten eller delarna och därför inte hängde med i att saker hade förändrats. En svensk professor som ledde en statlig utledning på 1980-talet beskrev det som “mänsklighetens eftersläpande förståelse”.

Bland annat så började ett antal svenska företagsledare kring 1960-talet (plus/minus 10 år) påpeka att de numera såg sina företag först och främst som internationella. Jaha, de är stora och finns i många länder, det är ju självklart kan tyckas. Men det var inte så dessa ledare menade.

1992 gav Robert B Reich, en man som varit professor, sedan amerikansk arbetsmarknadsminister, sedan professor igen, ut en bok där han förklarade att idén om nationella (t.ex. “svenska”) företag har varit en illusion sedan länge. Företaget kanske grundades och registrerades i Sverige eller har sin bas och sitt huvudkontor i landet, men ofta så händer det så många viktiga saker utanför landet, vilka är avgörande för företagets överlevnad, att enbart allmänt flaggviftande inte räcker för att hålla ihop skutan. Professor Reich hade därför hela kapitel som beskrev digitala nomader samt “symbolanalytiker”, personer som inte var låsta inom nationella gränser utan i princip kunde arbeta från var som helst i världen. 

På denna punkt höll Marcus “MW” Wallenberg med när han tillsammans med några andra företagsledare publicerade antologin  ”Företag i verkligheten” (1974). I sin uppsats, “Världen och Vi” underströk  Wallenberg att:

“Uppmärksamhet på de internationella betingelserna är ett krav, somdet finns anledning att resa inte bara för politiker, företagsledare och nationalekonomer utan för alla och envar. I själva verket så är det ju ändå så, att praktiskt taget varje svensk och hans familj är en del av ett internationellt sammanhang i minst lika hög grad som av ett rent svenskt.”

De springer vidare med stafettpinnen  

Härom månaden blåste vi i hornet efter skribenter som kunde tänka sig att bidra till vår Oktober-special om distansarbete. En del skrev till oss, andra ringde, somliga gjorde både och.

Vi blev överväldigade av kalibern på dessa individer och de många perspektiven som de bidrog med till temat. Samtliga var olika men de flesta hade vissa saker gemensamt: Utöver att läsa Företagande.se och vara intresserade av entreprenörskap, så är de också nomadsjälar. Framför allt är de modiga: cirka hälften av svenska befolkningen skulle gärna starta eget men få vågar ta steget. Våra expertskribenter däremot har inte bara doppat tån i vattnet utan kastat sig ut i vida världen.

Från busfröet Emils Mariannelund i Småland till Egypten, Libanon, Australien, Jordanien och numera Tanzania. Vi fick brev från Los Angeles, Bali och Dubai och blev uppringda från Portugal. Vi upptäckte att medan vi som sitter kvar här i Sverige börjar dra på oss vinterkläder och nätterna ibland blir så kalla att vi behöver ligga och huttra under flera lager täcken, så har en del av våra läsare och skribenter runtomkring i världen nästan det motsatta problemet. En del försöker svalka sig i havet – bara för att upptäcka att det är 33° (ja, 33 grader Celsius!) i vattnet.

Somliga hade bytt chefsposter i Londons finanskvarter eller på storföretag som Volvo mot att exempelvis segla på medelhavet. Någon bosatte sig i den afrikanska vildmarken under ett års tid där hon levde tillsammans med en grupp vilda babianer. Med sin sambo köpte hon sedan en husbil och reste genom Europa och ut i övriga världen. Kontoret driver hon från den plats där parets Van/husbil befinner sig, vare sig det är på en sandstrand i Puerto Rico eller Nicaragua, en nationalpark i Sicilien – eller den skånska landsbygden.

Inte alla har fortsatt leva som digitala nomader. En man föredrar att jobba som “remote worker”,  hemifrån i landsbygden och bo i naturen nära det egna växthuset där han odlar tobak och grönsaker. 

Dessa är bara några exempel, det är omöjligt att nämna alla här.

Tillsammans delar dessa skribenter med sig av snart sagt allt man behöver tänka på gällande distansarbete.

En sak till som månadens expertskribenter har gemensamt är att de verkligen – som Marcus MW" Wallenberg hoppades på 1974, är "en del av ett internationellt sammanhang i minst lika hög grad som av ett rent svenskt".  En nomadsjäl har förresten lärt sig franska.; en annan talar numera utöver svenska och engelska även arabiska och swahili. Samtliga dessa driftiga individer har  tagit Hilda och Lars-Magnus Ericssons, J. C. R. Lickliders, Björn Lundvalls och Marcus Wallenbergs stafettpinne och sprungit vidare in i framtiden. Dessa distansarbetare, digitala nomader och 'remote workers' är sanna barn av sin tid!

Missa inga nyheter! Anmäl dig till ett förbaskat bra nyhetsbrev.
0 kommentarer
Du måste logga in för att skriva en kommentar. för att registrera dig som medlem.