Ansvar för kränkande personuppgifter
Personuppgiftslagen (PUL) är en av de lagar som har betydelse för vad du gör på nätet och syftar till att skydda människors personliga integritet. Ida förklarar att dem som ansvarar för t.ex. en hemsida, blogg eller facebooksida har ansvar för att se till att där inte förekommer några personuppgifter som är kränkande för någon annans personliga integritet. Detta gäller både det man som ansvarig själv publicerar och det som användarna skriver och postar i t.ex. kommentarsfält och på facebookväggen. Ansvaret enligt personuppgiftslagen innebär helt enkelt att man är skyldig att ta bort inlägg som kränker någons personliga integritet. Den som inte följer reglerna i PUL kan bli skyldig att utge skadestånd till den som har kränkts och i värsta fall dömas till böter eller fängelse.
- En personuppgift är en uppgift som på något sätt kan knytas till en levande fysisk individ. Det kan vara allt från namn och telefonnummer till uttalanden om någons sexuella läggning eller politiska åsikter, säger Ida och påpekar att även en bild av en person som går att identifiera kan vara en personuppgift.
Ansvar för kommentarsfält på bloggen
Även lagen om elektroniska anslagstavlor (ibland även kallad BBS-lagen där BBS står för bulletine board system) innehåller regler om ansvar för kommentarsfält och andra användares inlägg. En elektronisk anslagstavla är ett forum där andra användare kan posta meddelanden som t.ex. en annonssida eller ett kommentarsfält. BBS-lagen säger att du som ansvarar för anslagstavlan måste informera om vem du är. Du har även en skyldighet att hålla uppsikt över inlägg/kommentarer och ta bort dem om de uppenbart utgör barnpornografibrott, hets mot folkgrupp, uppvigling, olaga våldsskildring eller upphovsrättsintrång. Gör du inte det kan du dömas till böter eller fängelse. Ju fler kommentarer som skrivs, desto mer uppsikt behöver man hålla över sin hemsida.
Ida tipsar om att ett bra sätt att hålla uppsikt över sin sida kan vara att skapa en anmälningsfunktion där användarna själva kan anmäla kommentarer och inlägg som de uppfattar är kränkande eller olagliga. Genom den funktionen får du hjälp av användarna att se vilka kommentarer som bör tas bort.
- Tänk dock på att du inte enbart kan förlita dig på den här funktionen utan också själv regelbundet behöver hålla uppsikt över hemsidan, säger Ida.
Frivilligt utgivningsbevis
Ida berättar att den som har en hemsida har möjlighet att ansöka om frivilligt utgivningsbevis, vilket gör att hemsidan får samma grundlagsskydd som hemsidor som drivs av tidningsredaktioner. Grundlagsskyddet innebär bland annat att PUL och BBS-lagen inte är tillämpliga. Hemsidor med frivilligt utgivningsbevis måste precis som tidningar anmäla en ansvarig utgivare, som blir ytterst ansvarig för det som publiceras. Ett krav för att kunna få ett frivilligt utgivningsbevis är att ansvarig utgivare faktiskt har kontroll över det som publiceras på sidan, vilket gör att det inte får finnas interaktiva forum som kommentarsfält där innehållet styrs av användarna. Om ett kommentarsfält är tydligt separerat från hemsidans övriga innehåll kan däremot grundlagsskyddet ändå gälla för de delar av hemsidan som inte är interaktiva.
Modererat eller omodererat kommentarsfält
Ett alternativ är att välja ett modererat kommentarfält, dvs. att kommentarer måste godkännas av hemsidans innehavare innan de publiceras. Då kan du som ansvarig utgivare kontrollera även kommentarsfältet och det kan då omfattas av grundlagsskyddet.
- Väljer man att ha ett modererat kommentarfält måste man vara medveten om att man som ansvarig utgivare ansvarar för innehållet i de kommentarer man väljer att publicera, förklarar Ida.
Man kan välja att ha ett modererat kommentarsfält även för hemsidor som inte omfattas av utgivningsbevis och även i det fallet är det den som ansvarar för hemsidan som kommer att vara ansvarig för de kommentarer som publiceras. Detta är alltså på många sätt ett mer långtgående ansvar än vad du har om du väljer att ha ett omodererat kommentarsfält. Ida berättar att hovrätten i två fall från 2012 har dömt innehavaren av en hemsida med modererat kommentarsfält för förtalsbrott på grund av innehållet i kommentarerna. Trots att kommentarerna var skrivna av någon annan än hemsidans ansvarige, menade domstolen att uppgifterna som utgjorde förtal inte hade spridits om inte hemsidans innehavare hade valt att publicera kommentarerna. Därmed ansågs hemsidans innehavare vara gemensamt ansvarig för förtalsbrott tillsammans med den som skrivit kommentaren avslutar Ida Christensson.
