Kommunikation som ger resultat

Svårt med kommunikationen på jobbet? Svårt att få till ett riktigt bra bemötande i telefon? Med enkla metoder går det att undvika språkliga snubbeltrådar.

Alla har vi säkert flera gånger varit med om att kommunikationen inte blivit som vi tänkt oss.

Missförstånd och konflikter kan lätt uppstå när kommunikationen fallerar. Med enkla tips kan du använda språket mer träffsäkert så att du slipper falla på språkliga snubbeltrådar.

HUR du säger något är viktigare än VAD

Grundläggande för all kommunikation är att det är viktigare HUR vi säger något än VAD. Om vi skulle ses nu och jag säger med entonig röst och med en känsla som signalerar att jag inte alls vill se dig ”å vad roligt att se dig” kommer du förmodligen inte tro på mina ord utan på den känsla jag har när jag förmedlar orden. Forskning om hjärnan visar att delarna i hjärnan som hantera känslor utvecklades långt före de delar i hjärnan som hanterar språket. Därför kommer vi alltid att först och främst lita till känslan som orden förmedlas med. Gör därför till en vana i alla sammanhang att planera inte bara VAD du ska säga utan HUR du ska säga det, dvs. med vilken känsla du vill förmedla orden. Det kommer att vara helt avgörande för hur du får fram ditt budskap oavsett om det är till en person eller 100, även om det är kommunikation i ledningsgrupp eller med dina barn.

Språkverktyg som fungerar i all kommunikation människor emellan

När vi lär oss om hur hjärnan hanterar kommunikation och knyter olika språkverktyg till den forskningen får vi stor nytta av det i vardagen. Eftersom det handlar om hur hjärnan fungerar är det också användbart på all kommunikation människor emellan. Det kan handla om bemötandet i telefon, kommunikationen med kunder eller den interna kommunikationen på arbetsplatsen både bland medarbetare och bland chefer.

Relaterat: Vanliga misstag i kommunikation mellan människor (flera av dem begår du med)

Du smittar

Hjärnforskning visar att vi genom spegelneuronerna (nervceller i hjärnan) sitter ihop i ett osynligt nätverk och för över våra filer till varandra hela tiden. Det är därför vi blir smittade av varandra, en börjar gäspa och snart får vi en känsla av att vi också skulle kunna börja gäspa. Filen med gäspning är översänd till vår hjärna helt omedvetet, filen blir inklippt och det skapar en impuls att gäspa. Undersök därför hur du kan inleda positivt – du smittar ner den eller de du pratar med och slår an en ton för samtalet eller mötet. Forskning visar dessutom att med en positiv känsla tänker vi bättre och lär oss bättre. De eller den du pratar med blir smartare och de smittar dessutom ner dig i sin tur med den känsla de får.

Kommunikationsskolan: Snabbkurs i kommunikation

Ställ in våglängden och bekräfta

Ställ också in våglängden - den som pratar som vi själva gör förstår vi bäst och får förtroende för. Vår hjärna känner igen det som liknar oss själva och rätt kanal blir snabbt inställd.

Ett annat språkverktyg för att lyckas med kommunikationen är att bekräfta det personen du pratar med säger. Bekräfta med minst tre meningar vad personen sagt och visa att du tagit det på allvar, även om du inte håller med om sakfrågan. Det handlar om att vi ska förstå varandra på bästa möjliga sätt, och inte falla på snubbeltrådar.

Fakta - några språkverktyg

Starta positivt: Börja kommunikationen med något positivt, exempelvis något roligt som har hänt. Du smittar personen med din känsla. Med en positiv känsla tänker vi bättre och lär oss bättre.
Bli en ja-sägare: Säg inte exempelvis "nej, jag har inte tid att träffa dig i dag", utan i stället "ja, vad kul! Jag ses gärna nästa vecka då har jag bättre tid".
Bli en jag-sägare: Säg inte "du förklarar så dåligt". Vänd på det och säg i stället "jag hängde inte riktigt med". Ta alltså ansvaret själv i stället för att skuldbelägga den du talar med.
Ange orsak: Säg alltid varför du behöver gå före i kön, blir försenad eller lämnar återbud. Anledningen behöver inte vara särskilt speciell, du får ändå större förståelse när du berättar varför. Hjärnan har nämligen lärt sig att efter "därför att" kommer en logisk orsak.
Om du är osäker: Låt säker på att du är osäker - det är känslan som smittar.
Undvik ordet men. ”presentationen var bra men slutet gav inte så mycket” Vi tror inte riktigt på det som blev sagt före men och väntar på det negativa som kommer. Använd ordet och istället ”presentationen var bra och slutet tror jag skulle kunna bli ännu bättre”
Avsluta positivt: Känslan hänger kvar efter ert samtal/möte och finns med i tankarna om det ni pratade om.