Det har blivit en laddad fråga. Under de senaste åren har generativ AI pekats ut som en drivkraft bakom uppsägningar och minskad nyanställning, särskilt inom tech, kundservice och programmering.

En ny studie från Harvard Business Review visar att många företag agerar som om AI redan ersatt människor trots att tekniken ofta fortfarande väntar på sitt genombrott.

AI som ursäkt för att skära kostnader

I en enkät bland 1 006 globala chefer i december 2025, framkommer att personalneddragningar ofta sker i förväntan på AI:s potential, inte på grund av faktiska resultat.

• 39 procent har gjort små till måttliga nedskärningar i förväg
• 21 procent har gjort stora nedskärningar i väntan på AI
• 29 procent anställer färre än normalt
• Men bara 2 procent har minskat personalstyrkan på grund av faktisk AI-implementation

Med andra ord säger företagen upp folk innan de ens vet om AI fungerar i praktiken.

Forskarna Thomas H. Davenport och Laks Srinivasan beskriver fenomenet som delvis konstlat:

”AI är en sexigare anledning att tillkännage uppsägningar än att man helt enkelt behöver skära kostnader.”

Klarna gick för långt

Klarnas offensiva budskap om att deras AI-assistent utförde arbetet motsvarande 700 kundtjänstagenter fick bakslag.

Under 2023 införde bolaget ett nyanställningsstopp och satsade aggressivt på AI i kundservice. Förra året, i maj 2025, sa VD Sebastian Siemiatkowski till CNBC att Klarna krympt personalstyrkan med omkring 40 procent, från cirka 5 000 till strax över 3 000 anställda, delvis tack vare AI och naturlig avgång.

”Vi har helt enkelt kommunicerat att vi ska krympa, så vi slutar anställa,” sa han.

I en intervju med Bloomberg medgav Siemiatkowski senare att Klarna gick för långt i sin automatisering av kundkontakten.

”Det är så kritiskt att du är tydlig mot din kund att det alltid kommer att finnas en människa om du vill ha det.”

Han medgav också att fokus på kostnad blev för dominerande:

”Det slutar med lägre kvalitet.”

Klarna började därefter åter rekrytera kundtjänstpersonal.

Problemet: AI gör uppgifter, inte jobb

Harvard-forskarna betonar att AI sällan tar hela yrken. Den tar delar av arbetsuppgifter.

Radiologer är ett klassiskt exempel: AI har i tio år spåtts ersätta dem, men ingen massarbetslöshet har inträffat eftersom jobbet innehåller långt mer än att läsa bilder.

Dessutom är det svårt att mäta AI:s ekonomiska värde. 44 procent av cheferna i studien säger att generativ AI är den svåraste tekniken att utvärdera affärsmässigt.

Klarna är långt ifrån ensamma. En IBM-studie visar att bara var fjärde AI-satsning levererar den avkastning som utlovats.

Ändå investerar företag aggressivt, ofta av rädsla att hamna efter.

Forskarna varnar för att tidiga AI-uppsägningar skapar oro och kan bromsa utvecklingen. I stället bör företag testa tekniken stegvis innan de fattar stora personalbeslut.

Det råder ingen tvekan om att AI kommer förändra arbetsmarknaden, men Klarna visar vad som händer när företag springer före verkligheten. Automatiseringen kan bli billig, men billigt är inte samma sak som bra.