I Bergdala, några mil från Växjö, ligger ett av Sveriges anrika glasbruk. Här har det blåsts glas sedan 1889. Verksamheten har överlevt ekonomiska kriser, förändrade konsumtionsmönster och en allt hårdare internationell konkurrens.
Men nu har något inträffat som ägaren Roger Johansson har svårt att acceptera: Trots att kunderna finns och orderböckerna är fulla har han tvingats stoppa glasblåsningen.
– Vi stoppade i tre dagar, berättar han för Företagande.
Orsaken är de kraftigt stigande elpriserna i södra Sverige. När glasblåsarna öppnar ugnarna och produktionen kommer igång ökar energiförbrukningen kraftigt. Under dagar med höga elpriser blir kostnaden så stor att den hotar hela verksamhetens ekonomi.
Elräkningen kan sluka nästan hela omsättningen
Roger Johansson beskriver en situation där de normala ekonomiska kalkylerna inte längre fungerar.
– Jag brukar ligga runt 60 000 i månaden. Och nästa har jag nog räknat ut att jag hamnar på 350 000–400 000.
Det handlar alltså om en möjlig ökning med mer än 500 procent jämfört med en normal månads elkostnad. Siffrorna är Johanssons egen uppskattning av vad den kommande elräkningen kan landa på.
Roger Johansson vid ugnarna på Bergdala glasbruk. När elpriserna rusar blir glasblåsningen så kostsam att produktionen måste pausas, trots att kunderna väntar på sina beställningar. Foto: Bergdala glasbruk.
Samtidigt omsätter glasbruket, enligt honom, knappt en halv miljon kronor i månaden.
– För en verksamhet som kanske omsätter knappt 500 000 i månaden så kan man ju själv räkna på. Det behöver man inte vara Einstein för.
”Jag har aldrig varit med om något liknande. För jag trodde att man skulle jobba. Det är ju företagandet som driver Sverige. Det är ju det som är grunden. // Hade vi haft det dåligt med order, då hade det varit mitt fel. Då hade jag fått ta på mig det. Men när vi har ett välskött företag och yttre påverkan kommer på ett sådant här företag, då kan jag inte göra någonting.” – Roger Johansson, ägare Bergdala glasbruk
Fyra personer arbetar i verksamheten. Utöver elektriciteten ska löner, råvaror, lokaler och alla andra kostnader betalas.
Att stänga av produktionen är heller ingen lösning i längden. Glasbruket behöver tillverka och leverera de produkter som kunderna beställt.
Hur påverkas kunderna när ni tvingas stoppa glasblåsningen?
– Det blir ju det bortfallet som kunderna blir lidande för. Då är det tre dagar som går bort, och då blir det försenade leveranser och osäkerhet om när de får sina grejer.
Klarar ni att hantera sådana produktionsstopp?
– Tre dagar, det klarar vi oss på. Men skulle det vara långvarigt, då klarar vi oss inte. Då blir det jättesvårt för oss.
Om elpriserna fortsätter att ligga på de här nivåerna, går det då att bedriva verksamheten?
– Nej, nej, nej. Det går inte att bedriva en elintensiv verksamhet.
Johansson återkommer till att företag måste kunna planera sin ekonomi. Glasbruket kan inte ändra priset på sina produkter från dag till dag beroende på hur elmarknaden utvecklas.
Han anser att de stora och snabba prissvängningarna gör det närmast omöjligt att kalkylera med framtida kostnader.
”När vi har ett välskött företag kan jag inte göra någonting”
För Roger Johansson handlar frustrationen inte enbart om pengar. Han menar att situationen också slår mot själva grunden för företagandet.
Roger Johansson i mitten tillsammans med gruppen i Bergdala glasbruk. Verksamheten har anor från 1889, men de kraftiga svängningarna i elpriset hotar nu både produktionen och framtiden. Foto: Bergdala glasbruk.
Ett företag som saknar kunder, säljer för lite eller missköter sin ekonomi måste själv ta ansvar för konsekvenserna, resonerar han. Men när ett fungerande företag med efterfrågan på sina produkter drabbas av kostnadsökningar som det inte kan påverka blir situationen en annan.
Har du någonsin tidigare upplevt något liknande?
– Nej, jag har aldrig varit med om något liknande. För jag trodde att man skulle jobba. Det är ju företagandet som driver Sverige. Det är ju det som är grunden.
Vad är det som gör dig mest upprörd?
– Hade vi haft det dåligt med order, då hade det varit mitt fel. Då hade jag fått ta på mig det. Men när vi har ett välskött företag och yttre påverkan kommer på ett sådant här företag, då kan jag inte göra någonting.
Han beskriver också en växande frustration över att kommuner och myndigheter enligt honom inte reagerar tillräckligt kraftfullt på företagens situation.
Johansson berättar att han själv kontaktat kommunens näringslivsansvariga för att diskutera problemen. Hans uppfattning är att beslutsvägarna är alltför långa och att politikerna riskerar att reagera först när företag redan har tvingats lägga ned.
– Det är vi som skapar jobb åt folket, säger han.
Vattenfalls vd tjänar 1,6 miljoner i månaden
Roger Johanssons frustration riktas även mot ledningen för statliga Vattenfall. När Företagande tar upp vd Anna Borgs höga månadslön reagerar glasbruksägaren kraftigt och ifrågasätter vad företagsledningen gör för att komma till rätta med situationen.
– Vad gör hon? undrar han.
Enligt Vattenfalls egen ersättningsrapport uppgick Anna Borgs grundlön under 2025 till drygt 19,2 miljoner kronor, motsvarande omkring 1,6 miljoner kronor i månaden. Till detta kommer pensionsavsättningar och förmåner som innebär att den totala ersättningen överstiger 25 miljoner kronor per år.
I oktober uppmärksammade Företagande att Borgs grundlön dessutom höjdes med närmare 65 600 kronor i månaden under 2025. Samtidigt redovisade Vattenfall en kraftigt förbättrad vinst under första halvåret 2026.
”När det kommer så här med kort varsel är det väldigt svårt att ta det vidare i nästa steg. Det blir en fördröjning, såklart. Man måste ju bära priserna. Men initialt är det ju vi som företag som bär kostnaden, såklart.” – Pamela Carlstedt, vd Trensums Food AB
Johansson konstaterar att Vattenfall visserligen är ett företag som förväntas gå med vinst, men ifrågasätter situationen där ett statligt energibolag kan redovisa stora vinster samtidigt som mindre svenska företag riskerar att slås ut av elkostnaderna.
För honom handlar det ytterst om vilka förutsättningar staten ger det näringsliv som ska skapa arbetstillfällen och skatteintäkter.
Fazerägda Trensums Food: ”Initialt är det vi som företag som bär kostnaden”
Problemen begränsar sig inte till glasbruken och den traditionella tillverkningsindustrin. I Tingsryd, några mil söder om Bergdala, finns livsmedelsproducenten Trensums Food AB, som ingår i den finländska Fazerkoncernen.
Här ser förutsättningarna annorlunda ut. Livsmedelsproduktion är beroende av fungerande produktionskedjor och leveranser som ofta planeras långt i förväg.
Pamela Carlstedt, vd för Fazerägda Trensums Food i Tingsryd. Företaget kan inte pausa produktionen när elpriserna stiger, utan måste inledningsvis bära kostnaderna. På sikt kan även konsumenterna drabbas. Foto: Trensums Food.
Företagets vd Pamela Carlstedt berättar för Företagande att det därför inte är möjligt att helt enkelt stoppa verksamheten när elpriserna skjuter i höjden.
Skulle ni kunna göra som vissa andra industriföretag och stoppa produktionen under de dyraste dagarna?
– Nej, vi har inte möjlighet att göra det.
Varför inte?
– Det beror på att vi redan har bekräftat våra leveranser och då måste vi hålla det till våra kunder.
Därmed hamnar företaget i en annan situation än exempelvis Bergdala glasbruk. Produktionen måste fortsätta och kostnaderna hanteras.
Kan de här kostnadsökningarna i slutändan drabba konsumenterna?
– Det kan det absolut göra så småningom. Så är det ju alltid.
Carlstedt förklarar att det inte är möjligt att omedelbart föra vidare plötsliga kostnadsökningar till nästa led.
– När det kommer så här med kort varsel är det väldigt svårt att ta det vidare i nästa steg. Det blir en fördröjning, såklart. Man måste ju bära priserna. Hon fortsätter:
– Men initialt är det ju vi som företag som bär kostnaden, såklart.
Hon vill inte spekulera i några omedelbara politiska lösningar, men understryker att frågan är betydligt större än det enskilda företagets situation.
– Det är en ganska stor fråga för väldigt många av våra företagare i Sverige. Särskilt här i södra Sverige, såklart.
Finns det en risk att de höga elpriserna på sikt gör det svårt att över huvud taget bedriva företagsverksamhet?
– På sikt så kan det absolut påverka det. Det kommer ju påverka alla oss företagare här i södra Sverige, såklart.
Även pappersbruket tvingas stoppa produktionen
Bergdala glasbruk är långt ifrån ensamt om problemen. I samma småländska kommun ligger Lessebo Paper, där de höga elpriserna har fått produktionen att stå stilla under sammanlagt sex dagar.
Enligt SVT skulle elen under en enda produktionsdag ha kostat pappersbruket 390 000 kronor. Företagets vd Jens Olson har riktat skarp kritik mot de stora prisskillnaderna mellan norra och södra Sverige.
I norra Sverige skulle motsvarande elförbrukning under samma period ha kostat omkring 6 000 kronor, enligt företagets jämförelse.
Skillnaden illustrerar hur de svenska elområdena kan skapa helt olika ekonomiska förutsättningar för företag med likartade energibehov.
”Om det nu skulle bli en grön omställning så stänger man väl inte av de här kärnkraftverken tio år innan man är färdig med den här så kallade gröna omställningen.” – Roger Johansson, ägare Bergdala glasbruk
Lessebo Paper har dessutom varslat 20 av sina 85 anställda. Elkostnaderna uppges vara en av faktorerna bakom företagets ekonomiska svårigheter.
Bakom de höga priserna ligger bland annat begränsad överföringskapacitet, variationer i elproduktionen och kopplingen till den europeiska elmarknaden. För företagen innebär detta att produktionskostnaderna kan förändras dramatiskt från en dag till en annan.
”Samma spelregler över hela landet”
Tillbaka på Bergdala glasbruk är Roger Johansson tydlig med vad han vill se från politikerna. Han är starkt kritisk till att kärnkraftsreaktorer har lagts ned samtidigt som samhället förväntas elektrifieras i allt högre takt. Enligt honom borde den planerbara elproduktionen ha behållits tills ny kapacitet fanns på plats.
– Om det nu skulle bli en grön omställning så stänger man väl inte av de här kärnkraftverken tio år innan man är färdig med den här så kallade gröna omställningen, säger han.
Han vänder sig också mot att företag i södra Sverige ska behöva konkurrera med helt andra energikostnader än företag längre norrut.
Vad skulle du vilja säga till energi- och näringsminister Ebba Busch om hon stod här i glasbruket i dag?
– Skaffa samma spelregler över hela landet. Och framför allt sätta ett fast pris på elen.
Johansson anser att politikerna måste hitta en lösning som gör det möjligt för svenska företag att planera sina kostnader och bedriva verksamhet utan att riskera ekonomin varje gång elpriserna skjuter i höjden.
Han beskriver läget i södra Sverige som akut.
Om de här kraftiga prissvängningarna fortsätter under vintern, finns det en risk att Bergdala glasbruk till slut måste stänga permanent?
– Ja, definitivt.
Han berättar att han brinner för sitt företag och tidigare har kämpat sig igenom svåra perioder. Men den här gången är han inte säker på att han är beredd att göra samma uppoffringar igen.
För ett glasbruk som har tillverkat svenskt hantverksglas i mer än 130 år kan framtiden därmed komma att avgöras av något helt annat än efterfrågan på produkterna. Kunderna finns. Beställningarna finns. Viljan att fortsätta finns.
Men frågan är om företaget har råd att hålla ugnarna igång.
Bli Premium och hjälp oss försvara företagarnas villkor
Vi är en fri röst för företagare – utan presstöd eller särintressen. Med ditt stöd kan vi fortsätta granska
myndigheter, dela kunskap och driva debatt i frågor som påverkar dig som företagare.
Tillsammans gör vi skillnad för landets värdeskapare.