Att interaktionsdesign ibland förväxlas med användarupplevelse är något som Jan kan förstå, begreppen är nära besläktade med varandra.
– För att få en bra användarupplevelse av till exempel ett beställningssystem krävs ett smidigt flöde och en genomtänkt arkitektur, alltså bra interaktionsdesign. Den ena fungerar inte utan den andra. Det behövs absolut en bra interaktionsdesign för att uppnå en positiv användarupplevelse och en positiv användarupplevelse är en förutsättning för att användaren ska vilja använda systemet.
Brist på interaktionsdesign genererar missnöjda kunder
Dålig användbarhet visar sig på olika sätt. Det kan exempelvis vara svårt för användarna att greppa hur systemet eller produkten fungerar, arbetsmomenten kan kännas onödiga och meningslösa eller så tar arbetsuppgifterna för lång tid att utföra. Det upplevs helt enkelt som lättare att göra saker och ting på det gamla vanliga sättet.
– Systemet kanske gör allt som det ska och lite till. Men en användare som inte upplever att produkten skapar det mervärde som han eller hon har förväntat sig blir väldigt snabbt en missnöjd användare och en missnöjd kund, sammanfattar Jan.
Därför tycker han att koncept och principer för interaktionen ska finnas med redan i planeringsstadiet, för då lyfts många frågeställningar och potentiella problem tidigt. Det kostar mindre att göra förändringarna i god tid innan användargränssnittets funktionalitet är utformad.
Interaktionsdesign utgår från användarens behov
Enligt Jan är det tre frågor som bör ligga till grund för hur interaktionsdesignen tar form: Vilka behov har användarna? Hur ska produkterna och systemen utformas för att tillfredsställa dessa behov? Hur ska produkterna och systemen sedan testas för att företaget med säkerhet ska veta att de motsvarar kundernas behov, krav och önskemål?
Ifall det finns tydliga och bra svar på dessa frågor så har företaget tillräckligt fokus på både interaktionsdesign och användarvänlighet.
Nyttan med interaktionsdesign
Jan skiljer mellan nyttan för tillverkarna och nyttan för konsumenterna.
– Företag som arbetar aktivt med interaktionsdesign har lägre utvecklingskostnader än företag som inte gör det och engagemanget, både i personalen och från kunderna, ökar. Att leverera bra produkter som användarna gillar och rekommenderar till andra stärker varumärket och ökar försäljningen.
Fördelarna för användarna är att deras inlärningstid blir kortare och att systemet blir en naturlig del av deras vardag och rutiner väldigt snabbt.
Några fällor att undvika
Jan förespråkar lagom tilltro till interaktionsdesign. Att bygga en produkt utifrån gissningar och kompromisser är inte bra – men att säga att enbart interaktionsdesign är hemligheten bakom en fantastisk produkt är också ett misstag. Kunskap om kundens behov är en förutsättning, men det är många faktorer som bidrar till att göra en produkt framgångsrik.
Andra fällor är att se interaktionsdesign som ett tillägg till projektarbetet, som stör det vanliga projektflödet. Eller att förvänta sig att programmeraren på egen hand ska göra alla analyser och utifrån det skapa användargränssnittet. Ett annat kostbart misstag är att genomföra olika analyser, tester och intervjuer som genererar en massa information som företaget sedan inte vet hur de ska använda och dra nytta av.
– Gå inte på myten om att användbarhet är samma sak som sunt förnuft, varnar Jan.
Interaktionskunskap i framtiden
Han är övertygad om att fler och fler företag kommer att inse nyttan med interaktionsdesign.
– Just nu är interaktionsdesign och användarupplevelse på tapeten och det betraktas som nytt och lite hippt. Förhoppningsvis leder det till att interaktionsdesigners och experter inom användarupplevelse blir en självklarhet i alla projekt. Om tio år kanske det är så, avslutar Jan.