Bland annat ska företag inte få använda allmänna uttryck som ”grön”, ”miljövänlig” eller ”klimatvänlig” utan att kunna visa en relevant och erkänd miljöprestanda. Hållbarhetsmärkningar ska bygga på ett certifieringssystem eller ha införts av en offentlig myndighet.
Reglerna begränsar även påståenden om att en produkt är klimatneutral eller har minskad klimatpåverkan när budskapet bygger på klimatkompensation utanför produktens egen värdekedja. Konsumenterna ska dessutom få tydligare information om produkters hållbarhet, reparerbarhet och garantier. EU-kommissionen beskriver reglerna här.
Sverige har ännu inte beslutat om den nationella lagstiftningen. Den statliga utredningen föreslår att ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2027, men någon lagrådsremiss eller proposition har ännu inte publicerats.
Det innebär däremot inte att falsk eller vilseledande miljöreklam är tillåten under tiden. Den svenska marknadsföringslagen kräver redan att miljöpåståenden är tydliga, sanningsenliga och möjliga att bevisa. Konsumentverket beskriver därför EU-direktivet som ett förtydligande av vad som i stor utsträckning redan gäller.
De växande kraven kan också sättas i samband med fenomenet greenhushing, där företag tonar ned sin hållbarhetskommunikation för att undvika kritik eller juridiska risker. Företagande.se har tidigare skrivit om hur allt fler företag tystar sin klimatsignalering.
Bli Premium och hjälp oss försvara företagarnas villkor
Vi är en fri röst för företagare – utan presstöd eller särintressen. Med ditt stöd kan vi fortsätta granska
myndigheter, dela kunskap och driva debatt i frågor som påverkar dig som företagare.
Tillsammans gör vi skillnad för landets värdeskapare.
