Kroatien var tidigare landet man åkte till om man ville ha det lite som Italien fast med en lägre prislapp. Idag ser det helt annorlunda ut. De flesta huvudrätter kostade mellan 200–300 kronor, alltså dyrare än i många italienska städer, och en öl går loss på 60 kronor.

Men de som lider mest är den kroatiska befolkningen.

En taxichaufför vid namn Marin sätter ord på den frustration som bubblar under ytan.

– Sedan vi gick med i euron har det snabbt gått utför, säger han uppgivet. Allt har blivit så dyrt att regeringen har tvingats sätta pristak på basvaror som mjölk, socker och mjöl för att vanligt folk ska ha råd att äta.

Marins vittnesmål bekräftas av landets ekonomiska verklighet. Kroatien införde euron den 1 januari 2023 utan en separat folkomröstning, då regeringen ansåg att frågan redan var avgjord i och med EU-inträdet 2013. Eurokritiska partier försökte stoppa skiftet genom ett medborgarinitiativ 2021, men misslyckades med att samla in de 370 000 underskrifter som krävdes för att tvinga fram en omröstning.

Även om vissa ekonomer menar att euron stabiliserat landets finanser på makronivå, har övergången i kombination med den globala inflationen slagit stenhårt mot konsumenterna. 

Just restauranger och andra tjänster hör till de områden där prisökningar kopplade till euroövergången har kunnat konstateras. Problemet är att lönerna inte har hängt med.

– De flesta jag känner har fortfarande samma lön. Den ligger på omkring 1 400 euro (ca 16 000 kronor) per månad efter skatt, berättar Marin. En kompis till mig har studerat i fem år och sitter nu på ett kontor och tjänar 1 500 euro. Inte mer.

Enligt Kroatiens statistikmyndighet låg medianlönen i april 2026 på 1 319 euro netto i månaden.

Samtidigt fortsätter turisterna att strömma till Kroatien. Splits hamn var full av lyxyachter, och på stränderna och i stan syntes gott om märkeskläder och dyra väskor. 

Marin skakar på huvudet innan han släpper av mig.

– Vi behöver turisterna, men allt går till dem nu. Vi som bor här får kämpa för att överleva.

Kanske är det något att tänka på nästa gång frågan om svensk euroanslutning hamnar på bordet.