Födelsetalen faller snabbt i stora delar av världen. Under det senaste decenniet har den globala fertilitetsnedgången accelererat kraftigt, och utvecklingen går snabbare än vad demografer tidigare räknat med. Allt fler länder ligger långt under den nivå – 2,1 barn per kvinna – som krävs för att befolkningen ska kunna upprätthållas över tid.

Orsakerna är omdiskuterade och ofta politiskt laddade.

Vissa pekar på ökad individualism och en mer egocentrisk livsstil, där självförverkligande prioriteras framför familjebildning. Kvinnor väljer i högre grad utbildning och karriär, vilket ofta innebär senare barnafödande – ibland så sent att möjligheten försvinner.

Andra lyfter ekonomiska faktorer som en osäker arbetsmarknad och stigande levnadskostnader, vilket gör det svårare att våga skaffa barn.

En allt tyngre faktor bakom de sjunkande födelsetalen tros också vara bostadsmarknaden. En ny studie av ekonomen Benjamin K. Couillard vid University of Toronto visar att stigande hyror och bostadspriser kan förklara mer än hälften av nedgången i USA:s fertilitet sedan början av 2000-talet. Enligt analysen, som bygger på data från den amerikanska folkräkningen, hade omkring 13 miljoner fler barn kunnat födas fram till 2020 om bostadskostnaderna legat stilla sedan 1990.

– ”Det antyder att boendekostnader är en av de största drivkrafterna bakom fertilitetsnedgången. Bostadsfrågan handlar inte bara om ekonomi, utan om långsiktig demografisk hållbarhet”, säger Couillard.

Samtidigt frodas mer kontroversiella och konspiratoriska teorier, där vaccin eller miljöfaktorer pekas ut som orsaker till försämrad fertilitet, utan vetenskapligt stöd.

I en ny analys i Human Progress argumenterar redaktören Chelsea Olivia Follett för att teknikens roll i frågan fått för lite uppmärksamhet. Hon påminner om att 1900-talets babyboom sammanföll med ett genombrott för hushållsteknik.

– ”De nya maskinerna minskade bördan av hushållsarbete, frigjorde tid och gjorde föräldraskap enklare”, skriver hon.

I dag sker ett nytt teknikskifte. Robotdammsugare och robotgräsklippare är redan vardag i många hem, och mer avancerade humanoida hushållsrobotar utvecklas snabbt. Tanken är enkel: ju mindre tid som går åt till monotont hemarbete, desto lättare blir vardagen – särskilt för barnfamiljer.

– ”Tekniska framsteg kan höja levnadsstandarden, frigöra tid och ge människor större utrymme att följa sina livsval. För många innebär det att skaffa barn”, konstaterar Follett.

Om teknik ensam kan vända den negativa fertilitetstrenden och få folk att gå till sänghalmen är långt ifrån säkert. Men i en värld där allt färre barn föds och där det spås bli brist på människor i framtiden är det svårt att avfärda idéer som faktiskt kan göra vardagen enklare för barnfamiljer.