Svenskar är eftertraktade

Nyligen kommenterade USA:s tidigare president Donald Trump att landet gärna tar emot ”bra människor”, och nämnde bland annat svenskar, norrmän och danskar som attraktiva exempel. Svenskar har generellt ett gott rykte internationellt, ofta kopplat till ärlighet, arbetsmoral och utbildningsnivå – något som kan vara en fördel för den som söker stöd för en flytt eller vill etablera verksamhet utomlands.

Bakgrunden till satsningarna är i grunden demografisk. Småstäder och landsbygdsområden tappar invånare när unga flyttar till storstäder och när födelsetalen sjunker. För att bromsa utvecklingen använder myndigheter olika verktyg: bidrag, subventionerat boende och riktade stödprogram.

I flera fall står entreprenörer och företagare högt på önskelistan.

Länder som jagar dig just nu

Ett av de mest kända internationella exemplen finns i Chile. Genom det statliga programmet Start-Up Chile erbjuds entreprenörer från hela världen upp till 80 000 dollar i finansiering, helt utan krav på att staten tar ägarandelar. Programmet inkluderar även uppehållstillstånd i upp till ett år. Målet är att locka innovativa företag som kan skapa jobb och stärka landets techsektor.

I Italien är det ofta kommunerna som driver utvecklingen. Ett exempel som Euronews nyligen lyft är den toskanska småstaden Radicondoli, där kommunen avsatt över 400 000 euro för att locka nya invånare. Där erbjuds bland annat bidrag till bostadsköp och att kommunen täcker upp till halva hyran under de första två åren – mot krav på att man stannar långsiktigt.

Även Sardinien använder ekonomiska incitament för att vända befolkningsutvecklingen. Enligt Euronews handlar satsningarna inte bara om tomma hus, utan om långsiktig befolkningsutveckling. Förutom bostadsstöd erbjuds barnbidrag utöver det vanliga, samt stöd till nya företag i byar med färre än 3 000 invånare.

I Spanien finns ett särskilt entreprenörsvisum som riktar sig till personer som vill starta företag i landet. Den som uppfyller kraven kan få ekonomiskt stöd på upp till cirka 50 000 dollar. Här går att ansöka om entreprenörsvisum till Spanien.

Utöver detta finns direkta flyttbidrag. I byn Ponga i Asturien kan par som flyttar dit få omkring 3 000 euro, med ytterligare 3 000 euro per barn, mot att familjen bor kvar i minst fem år.

Även Irland har valt en tydligt ekonomisk modell. Genom satsningen Our Living Islands kan personer som köper och renoverar tomma hus på landets öar få upp till 70 000 euro i bidrag. Stödet är kopplat till renovering av äldre fastigheter och kräver att bostaden används långsiktigt.

I den schweiziska alpbyn Albinen erbjuds inflyttare upp till 20 000 schweizerfranc, med extra ersättning per barn, mot krav på bostadsköp och långvarigt boende.

På den lilla grekiska ön Antikythera, med färre än 50 invånare, erbjuds nya hushåll ett månatligt stöd på omkring 500 euro i utbyte mot att man bosätter sig där i minst tre år.

Växande trend – men inte utan krav

De flesta satsningar kommer dock med krav. Den som flyttar förväntas stanna i flera år, köpa eller rusta upp bostad och i många fall bidra till den lokala ekonomin genom arbete eller företagande.

Detta är en trend vi sannolikt kommer att få se mer av. När allt färre barn föds och fler lämnar landsbygden behöver politiker skapa incitament för en levande landsbygd. Ekonomisk ersättning är en modell, men framöver lär även skattelättnader bli vanligare i vissa regioner i Europa och världen.

För den som är beredd att byta miljö och prova något nytt kan det här vara en möjlighet. En sak är i alla fall säker: konkurrensen har hårdnat om det som länge tagits för givet – arbetsföra människor.