Vem får betala? Bankskatt på förhandlingsbordet – oklart för bolån och företagskrediter

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet har tillsammans 176 mandat, mot Tidöpartiernas 173. Centerpartiet sade inför valet nej till en ny bankskatt och har inte meddelat någon ny linje efter valet.

I vårmotionen för 2026 räknar Socialdemokraterna med fyra miljarder kronor från en tillfällig skatt på bankernas räntenetto – skillnaden mellan bankernas ränteintäkter och räntekostnader. Någon färdig skattemodell finns ännu inte.

I ett tidigare förslag ville S ta ut 23 procent på den del av räntenettot som översteg 150 procent av ett historiskt genomsnitt. Skatten skulle träffa bankernas samlade räntenetto, där både bolån och företagskrediter ingår.

Kan kostnaden hamna hos bolånekunderna?

Socialdemokraterna beskriver skatten som ett sätt att pressa bankernas marginaler. Partiet vill samtidigt använda statliga SBAB för att öka konkurrensen och göra det lättare att jämföra och byta bank.

Men S kan inte garantera att bankerna inte för över delar av kostnaden på kunderna. Mikael Damberg har sagt att förslaget måste utredas och att partiet hoppas att skatten inte ska behövas om konkurrensen pressar bankernas priser.

Kritiker menar att en bankskatt riskerar att ge högre räntor.

Hur mycket av ökade kostnader som förs över på kunderna varierar. Studier från europeiska bankmarknader visar att effekten bland annat påverkas av konkurrensen och typen av lån.

Osäkerheten för företagslånen

För småföretagen finns ytterligare en fråga. Företagslån är ofta mer riskfyllda än bolån och har därför högre räntemarginaler. Företagarna varnar för att en skatt på höga räntenetton kan ge banker större incitament att prioritera säkrare krediter framför lån till mindre företag.

Utgångsläget är redan ojämnt. Bankernas utlåning till hushåll var mer än 23 gånger större än utlåningen till små och medelstora företag, enligt Företagarnas finansieringsrapport från 2023.

Det betyder inte att företagsräntorna eller bolåneräntorna säkert stiger. Effekten beror på hur en eventuell skatt utformas, konkurrensen mellan bankerna och hur kostnaden fördelas mellan ägare och kunder.

Om bankskatten blir en del av en regeringsuppgörelse återstår därför en central fråga: går det att beskatta bankernas höga räntenetton utan att samtidigt göra lån dyrare eller svårare att få för hushåll och mindre företag?

Källor: Valmyndigheten, Socialdemokraternas vårmotion 2026, Socialdemokraterna om bankskatten, Sveriges Radio om Centerpartiets besked och Företagarnas analys.