Han satsade allt på företagandet – upptäckte hålet i Sveriges skyddsnät

För honom handlar krisen därför om betydligt mer än förlorade pengar. Den har också träffat självkänslan och hans egen bild av rollen som man och försörjare.

Andreas är ekonom med utbildning från Lund och hade arbetat med bland annat affärsutveckling inom förmögenhetsförvaltning.

Bara några månader efter studierna började han arbeta med fastighetsrelaterade finansieringsprodukter och byggde senare en digital plattform för distribution av sådana investeringar.

Efter några år inom finansierings- och rådgivningsverksamhet började han själv investera i fastigheter. Han hade tidigare gjort affärer i både Sverige och Spanien när blicken riktades mot USA.

Tanken var från början relativt enkel – köpa en investeringsfastighet och skapa en stabil inkomst. Det skulle sluta helt annorlunda.

Byggaren blev allt svårare att nå

Via kontakter kom Andreas och en tidigare chef och affärspartner i kontakt med en amerikansk byggare. Kalkylerna såg enligt Andreas bra ut och de beslutade sig för att satsa på två fastighetsprojekt, samtidigt som ytterligare projekt förbereddes.

Till en början gick arbetet någorlunda enligt plan. Men när projekten närmade sig slutskedet och stora delar av pengarna hade betalats började problemen.

När började ni känna att det här kunde handla om något riktigt allvarligt?

– Inte då. Inte vid den tidpunkten.

Men efter slutbetalningen förändrades situationen.

– Byggaren blev mindre och mindre responsiv.

Till slut kopplades en advokat in. Andreas och hans kompanjon försökte först få byggaren att färdigställa husen, men säger att de upptäckte att arbeten som uppgivits vara utförda inte alls var färdiga.

Ett nytt avtal upprättades med en betalningsmodell som skulle ge investerarna större kontroll. Ändå fortsatte problemen.

– Våra alternativ var rätt begränsade. Att sälja i det läget hade helt enkelt inneburit att vi förlorade allt eget kapital i projekten.

Andreas berättar att byggaren återkommande krävde ytterligare pengar för att fortsätta. Till slut satte investerarna stopp.

Då väntade nästa överraskning. Enligt Andreas upptäckte de både problem med installationer och obetalda fakturor till underentreprenörer som arbetat med fastigheterna.

För Andreas blev konsekvenserna förödande.

Hur mycket har situationen kostat dig personligen? Har dina privata besparingar också förbrukats?

– Ja. Alltihop.

Den sammanlagda förlusten i projekten uppskattar han till omkring 250 000 dollar. För hans egen del handlar det hittills om omkring 800 000 kronor. Och kostnaderna fortsätter.

”Jag önskar att jag kunde göra någonting”

Andreas problem illustrerar en särskild risk med företagande. En löntagare får normalt sin lön varje månad. I ett investeringsprojekt kan stora belopp i stället satsas under flera år innan någon inkomst uppstår.

I Andreas fall skulle intäkterna komma när fastigheterna var färdiga och kunde säljas.

När han vände sig till a-kassan möttes han därför, enligt egen utsago, först av ett blankt nej.

Vad sa a-kassan exakt när du kontaktade dem?

– Den första personen sa tvärt nej. Det här är ett amerikanskt bolag. Du har inte registrerat några inkomster. Framför allt var det det de gick på. Du har inte haft några inkomster under de här åren.

Andreas försökte förklara att fastighetsprojekten fungerade på ett annat sätt.

– Fastighetsprojektet är ju så att du får inkomster när du säljer. Då måste du bygga klart det först. Det kan ju ta lite tid.

Han fortsatte kontakterna och fick tala med ytterligare en person.

– Då var det en annan person som sa: ”Jag önskar att jag kunde göra någonting. Jag hör hur tufft det är, men vi kan inte göra något enligt lagen.”

Sedan den 1 oktober 2025 bygger den svenska arbetslöshetsförsäkringen i huvudsak på tidigare inkomster. För företagare finns särskilda regler.

En företagare kan normalt inte få ersättning samtidigt som verksamheten fortsätter, men företaget behöver inte alltid avvecklas – verksamheten kan under vissa förutsättningar betraktas som upphörd om inga åtgärder längre vidtas i den.

Det finns också ett särskilt skydd för den som nyligen blivit företagare. Om verksamheten upphör inom 60 månader från starten kan tidigare inkomster under vissa förutsättningar användas när rätten till ersättning prövas.

Det är den femårsregel Andreas syftar på när han berättar om sina kontakter med a-kassan. Problemet för honom är att verksamheten inte bara kan stängas av.

Företaget som han inte kan lägga ned

Det amerikanska LLC-bolaget finns fortfarande kvar. LLC (Limited Liability Company) är en amerikansk företagsform som delvis kan jämföras med ett svenskt aktiebolag.

Enligt Andreas är det nödvändigt för att färdigställa och sälja fastigheterna och för den rättsliga processen mot byggaren.

I det här läget står du alltså utan pengar?

– Ja, det kan man säga.

Vad säger kommunen då?

– De säger att du har ju kvar det här amerikanska företaget.

Och varför har ni kvar det?

– Vi avser ju att stämma den här byggaren och bygga klart projektet.

Enligt Andreas frågade kommunen inte om bolaget innehöll pengar som han faktiskt kunde använda för mat, hyra eller andra privata utgifter.

– De frågar ingenting om det. Det var bara det att du hade det här amerikanska bolaget.

Situationen har därmed blivit något av ett moment 22. Att avveckla verksamheten skulle enligt Andreas kunna äventyra möjligheten att rädda investeringen.

Behåller han verksamheten upplever han samtidigt att vägarna till ekonomiskt stöd stängs.

Socialstyrelsens regler är mer nyanserade än att förekomsten av ett företag automatiskt innebär att ekonomiskt bistånd ska nekas.

Bedömningen ska vara individuell och när socialtjänsten bedömer en persons tillgångar bör man enligt Socialstyrelsens allmänna råd bara beakta sådana tillgångar som personen faktiskt kan förfoga över eller få tillgång till.

”Jag antar att jag får försöka dra in pengar. Jag ska testa en app och se om jag kan dra in pengar på det. // Det största för mig är att förlora min partner.”

Samtidigt kan ett företag vara en realiserbar tillgång som påverkar rätten till bistånd. Andreas är dessutom gift, vilket innebär att makarnas ekonomi bedöms gemensamt när rätten till försörjningsstöd prövas.

Men hans upplevelse är ändå tydlig – det skyddsnät han räknade med fanns inte när han behövde det.

”Vi går på bristningsgränsen”

Nu har krisen också flyttat in i äktenskapet. Andreas gifte sig relativt nyligen. När hans egna besparingar förbrukats har hustrun börjat använda sina pengar för att projekten ska kunna färdigställas.

Hur mycket påverkar det henne och hennes ekonomi?

– Enormt. Vi går ju på bristningsgränsen. Verkligen enormt. Det är ju nästan allt hon har.

Vad händer om du inte hittar ett arbete inom en månad?

– Jag antar att jag får försöka dra in pengar. Jag ska testa en app och se om jag kan dra in pengar på det.

Han är beredd att göra i princip vad som krävs. Men när samtalet kommer in på vad han fruktar mest är svaret varken banken, fordringsägarna eller den amerikanska byggaren. Det är relationen.

– Det största för mig är att förlora min partner.

För Andreas handlar den ekonomiska krisen också om att inte längre kunna fylla den roll som han själv betraktar som en naturlig del av att vara man. Att kunna ”provide”, som han uttrycker det – att försörja.

Varför blir just det så viktigt?

– Det har väl att göra med manlighet, så att säga.

Han resonerar utifrån en traditionell syn på relationen mellan könen och betonar samtidigt att han inte vill använda den för att tycka synd om sig själv.

– Jag har det ansvaret, så att säga. Det tycker jag är ganska naturligt.

Den ekonomiska krisen blir därmed också en identitetskris. Pengarna är borta, hustrun tvingas skjuta till sina besparingar och mannen som såg det som sitt ansvar att skapa ekonomisk trygghet är plötsligt beroende av henne.

”Det fanns inte i min världsbild att det inte skulle vara så. // Jag trodde att vi hade ett av världens tryggaste system.”

Samtalet kommer också in på en större samhällsförändring. Kvinnor utgör sedan länge en majoritet av studenterna vid svenska universitet och högskolor. I vissa storstadsregioner tjänar unga kvinnor till och med mer än jämnåriga män. Enligt en studie från Pew Research Center hade heltidsarbetande kvinnor under 30 år högre medianårsinkomst än män i samma ålder i bland annat New York och Washington D.C.

Han frågar sig vad det på längre sikt kommer att innebära för mäns traditionella försörjarroll om kvinnor fortsätter att dominera högre utbildning och därmed många akademiska yrken.

För honom är frågan inte teoretisk längre.

Ekonomiska kriser kan bli livskriser

Företagande.se har tidigare uppmärksammat att en företagskris sällan stannar i bokföringen.

Konkursombudsmannen Bengt Hedberg har beskrivit hur företagare i ekonomisk kris kan ligga vakna om nätterna och älta samma fråga: Hur ska jag lösa det här?

Han har beskrivit den psykiska pressen som stenhård och pekat på hur ekonomiska problem kan följas av skam, sömnproblem och konsekvenser för familjen.

Det finns också en allvarligare dimension. Socialstyrelsen konstaterar att det finns ett tydligt samband mellan ekonomisk utsatthet, psykisk ohälsa och förhöjd risk för suicid.

Myndigheten framhåller därför vikten av att personer i ekonomiskt utsatta situationer bemöts med kunskap om deras sårbarhet.

För en företagare kan dessutom företaget vara tätt sammanbundet med den egna identiteten. Ett haveri innebär då inte bara att inkomsten försvinner. År av arbete, besparingar, framtidsplaner och känslan av att kunna försörja familjen kan rasa samtidigt.

Andreas beskriver inte direkt självmordstankar. Men hans berättelse visar hur snabbt en företagskris kan växa till något betydligt större än ett ekonomiskt problem.

”Det fanns inte i min världsbild”

När Andreas startade företag hade han aldrig föreställt sig att han skulle kunna hamna där han befinner sig idag.

Hade du tidigare uppfattningen att det svenska trygghetssystemet skulle fånga upp dig om allt gick fel?

– Ja. Det fanns inte i min världsbild att det inte skulle vara så.

Du tänkte att det i princip var omöjligt att falla igenom?

– Ja. Jag trodde att vi hade ett av världens tryggaste system.

Han kopplar den föreställningen till det svenska skattetrycket och den samhällsmodell som många växer upp med – man betalar in när det går bra och räknar med att systemet finns där när katastrofen inträffar.

Vad skulle du säga till andra företagare som tänker: ”Jag har betalat skatt hela livet, samhället hjälper mig om allt rasar”?

– Det verkar inte vara så. Du har inget skydd.

Och sedan återkommer han till situationen som han själv upplever sig ha fastnat i.

– Om du hamnar i en situation där du av någon anledning måste ha kvar företaget, då får du ju inget stöd någonstans.

Efter år av företagande, investeringar och risktagande återstår därför en sista fråga.

Skulle du hellre vilja vara löntagare och bara ta en anställning?

– Ja. Jag tror det hade varit en väldigt mycket bättre position. Verkligen.