Hej,
Roligt att du kommit igång med firma!

1) precis som du skriver. Du behöver göra ett eget verifikat med en bra marknadsvärdering för det du köper in. Ju bättre underlag desto bättre. Har du hittat liknande produkt med liknande ålder och slitage på blocket är det bra att ha som underlag för värderingen. Är det Max 4000kr som du skriver behöver du inte lägga ner jättemycket tid på det.

Bokföring Egen insättning kredit. Debet bör du nog använda tex 5410 förbrukningsinventarier, då har du samtidigt tagit ställning att de ska skrivas av direkt och gör inget mer vid bokslutet. Ingen moms såklart.

2) du får ha i åtanke att det du säljer är en reparationstjänst. Arbete och reservdelar blir så att säga en del av den tjänsten och ska inte behandlas på något annat sätt. 25% moms rakt av. Du kan självklart speca upp på fakturan; arbete, reservdel, resa mm, men momsen på alla delar bestäms av huvudtjänsten, dvs reparationen, som har 25% moms.

Att hålla på att värdera småsaker var och varannan dag kan ju bli en del jobb. Du tar in det i firman på samma sätt som verktygen i fråga 1. Någon form av värdering behövs, omän kanske bara att du skriver upp det på verifikatet då det är så små belopp. Alternativet är att ta in allt och boka mot 40xx varuinköp. Vad du väljer är en smaksak. Ingen avdragsgill moms här heller då.

3) är det komponenter som ska användas till reparation mm av kunders produkter, saker som ska säljas eller annat som används i produktion så att säga bör du boka det mot något 40xx-konto. Annars får du missvisande bruttovinst. Du hanterar ändå lagerinventering på samma sätt.

Varulagret med värde under 5000kr behöver du inte ta upp i bokföringen sedan. Då räcker det med en enklare inventering vid bokslutsdagen.

4) du kan kolla Promikbook.se. Webbaserat och gratis i enklaste versionen. Hanterar faktura och leverantörsfakturor ganska bra. I övrigt är det mycket manuellt bokande, men du verkar ha koll på debet och kredit.

Hör gärna av dig och berätta vad du tycker om programmet ifall du testar. Det har vissa fördelar (som att man kan ge behörighet till redovisningskonsult utan att programmet kostar, gratis förståss, möjlighet att scanna in fakturor mm så att de finns i programmet). Vissa nackdelar finns också (som att det kommer reklam på fakturautskrifter, viss reklam för betaltjänster mm).

Hej och STORT tack för snabbt svar!
Jag har som sagt redan lagat ett instrument och kunden har hämtat det, men jag har inte skrivit någon faktura än och skulle gärna vilja göra det snart 🙂 Han vet att jag försöker starta upp firman.
(Jag har en maskin till här som är hans som pant så länge, hehe)
Jag har massa långa följdfrågor tyvärr 🙁

1)
Tack! Fast är det meningen att jag ska skriva en verifikation på papper med namn på varje inventarie och styckvärde och sedan göra en bokföring?
Det rör sig om t.ex. lödstation för 300, oscilloskop för 2000, multimeter för 1500. Eller räcker det med att jag skriver nån verifikation direkt i programmet och bokför den? Det ser inte ut att vara så mycket plats för information i programmens verifikationer alltså utan de ser mer ut som en ren bokföringsorder liksom...

2)
Okej men jag är ändå osäker på det praktiska här. Säg att jag gör egen insättning för komponenter för ett jobb:

2018 Egen insättning [Kredit] 150kr
40xx Varor [Debet] 150kr

I Zervant finns bara 4000 (Varor). I eFRedo finns dock 4010 (Inköp av Materiel och Varor). I Promikbook är 4010 Lånelitteratur :blink. Promikbook har även 4000 (Inköp av varor från Sverige). Jag antar att man namnge dem hur man vill om man har koll... *harkel*

När jag sedan fakturerar för jobbet och vill lägga på vinst för komponenterna, var hamnar vinsten så att säga och vilken "pool" tar jag komponenterna från?
T.ex. om arbetet kostar 1000kr exkl moms och jag vill lägga på 50% på komponenterna så ska det inkl moms bli:
1000*1.25 + 150*1.5*1.25 = 1250 + 281,25 = 1531,25kr inkl moms
Bokförs vid betalning genom banköverföring som

1930 Bankkonto [Debet] 1531
2611 Utgående moms [Kredit] 306
3041 Försäljning momspl tjänst 25% [Kredit] 1000
3051 Försäljning momspl varor 25% [Kredit] 225
???
(Avrundat lite som jag vill, det blir senare fråga)

Mitt problem är att det framgår ju inte på något sätt att jag säljer varor som jag satt in med värde 150 och gör vinst på 75kr, men det kvittar kanske?

I så fall är det omöjligt att hålla någon form av lagervärdestatus om värdet på det man sätter in och det man säljer för inte måste matcha 1:1.
Förvirringen är total.

3)
Detta med lager alltså.. Jag har privat 5-6 små kartonger med småprylar, 100-tals olika komponenter i varierande mängd från 1 till 100st vardera med värden ca 10öre/st till några tiotal kronor styck. Anta att jag kommer föra över dessa till firman enligt 2) eller med tiden köpa nya komponenter så att jag ändå hamnar i samma situation med samma mängder...

Det är ju helt omöjligt att ha koll på och minska något lagervärde varje gång man använder lite smågrejer som är värda enstaka ören eller kronor, så att det blir exakt 0 när man använt hela lagret (om vi tänker oss det scenariot). Det måste finnas ett enklare sätt att "bulk"-hantera det. Man måste ju bara kunna säga
"Jag har köpt delar för 3000 spänn. Nu har jag sålt delar för 200 spänn.", utan att matcha varje liten detalj. Jag vet ju vad det är jag säljer och jag kan ju prissätta varje enskild komponent när jag räknar ut materialkostnaden, men att hela tiden sitta och kvitta det mot ett lager känns som dårskap.
Jag pratar inte om ren förbrukning nu som t.ex. lödtenn, lödfläta, isopropanol, div kemikalier, sladdstumpar. (Hur gör jag med det förresten? hehe)

Bankkontot 1930 är ju solklart hur det ska matcha faktiska bankkontot. Men finns det något "lagerkonto" som man måste använda på samma sätt, eller kan man inte bara behandla lagret som en klump och sedan sälja lite som man vill så man slipper matcha allt?

Inventering har jag ingen aning om hur det går till än men det hade ju varit en mardröm så som jag beskrivit situationen.

4)
Har testat Promikbook. Jag är ju inte rätt person att utvärdera olika program eftersom jag inte förstår bokföringen riktigt än 🙂 Har bara tittat lite på eFRedo och Zervant och kan bara jämföra med dem.
I vilket fall som helst verkar det bra, men extremt petigt med att man inte får ta bort saker. Jag gjorde t.ex. ett verifikat för min insättning av inventarier (det jag nämnde i punkt 1). Man kunde då välja att bifoga ett dokument. Jag undrar ju om jag ska skriva ett för hand och scanna, men det har jag inte gjort än så sparade verifikatet utan att bifoga något, tänkte det går att göra sen.
Sedan ser jag att man INTE kan bifoga dokument i efterhand och om man inte har 100% snorkoll på vad man gör man inte ta bort det man gjort och göra om det. Alltså om jag klantar till mitt verifikat och sparar det så MÅSTE jag göra en "nollning" och skriva nytt verifikat som får nytt nummer. Den gamla bokningen ligger kvar i huvudboken.
Det känns ju fullständigt meningslöst. Om jag gjort detta på papper istället för dator och jag hade gjort fel så hade jag börjat om, skrivit av allt som var rätt fram till misstaget, slängt den felaktiga bokföringen i papperskorgen och sedan skrivit in ett annat verifikat istället.
Det hindrar ju inte att man "trixar" bara för att det är på papper liksom, det blir bara omständigt.
Nu blir man ju bara irriterad för att det kommer vara fullt med skit i bokföringen när man suttit och labbat och lärt sig lite.
Både i Zervant och eFRedo verkar man kunna ta bort dem, fast de har andra irritationsmoment och småbuggar...
Promikbook lägger dessutom automatiskt till 2 kontrollsiffror på fakturanumret, så att 1 blir 133. Faktura 2 fick nummer 232.
Jag trodde det var lag på att serien skulle vara obruten...

Känns som att man alltid måste välja vilka begränsningar och buggar man vill leva med >🙁

Igen, SUPERSTORT TACK till dig för att du tog dig tid att svara, hoppas du orkar med denna rundan också :-[

Hej,
Jag ser att frågan växer. Hoppas jag inte rörde till det.

Verifikat:
Vissa grundläggande regler om bokföring och verifikat hittar du här: www.bfn.se/info/att-fora-bo.... Det finns lite delar om budget mm. Läs först om hur verifikat ska vara och resten om du känner behov.

Ur bokföringen ska du kunna se vad transaktionen avser, och för att göra det krävs oftast mer än bara bokföringstransaktionen. Tex måste du spara in- och utgående fakturor.

När det gäller inventarierna du ska köpa in måste du ha ett underlag så att man i efterhand kan se vad det är som tagits in och hur värderingen gått till.

Vissa program, som Promikbook, har möjligheten att scanna in underlag. Normalt tycker jag själv att det ändå är bättre att spara underlag främst på papper. Du kommer nog ändå ha papper hörande till bokföringen som du måste spara. Att då ha några saker i pärm och några i datorn gör det ofta mer rörigt. Och ifall du byter program måste du då ha kvar programmet i 7 år för att visst bokföringsmaterial finns där.

Lager:
Enklast bokar man mot konto 40xx lager när man köper in material. Då gör man sedan vid bokslutsdagen en lagerinventering och bokar så att balanskonton för lager 1400 stämmer mot vad som ligger i fysiska lagret. Då behöver du inte löpande hålla koll på vad du tar ut ur lagret (annat än att du kan vilja ta betalt för det på fakturan).

I den andra metoden bokar man mot 1400 lager både vid inköp och försäljning. Då blir det som du säger att man måste hålla koll på vad varje del kostade vid inköp. Denna metod används nog främst om man har ett bra lagersystem kopplat till redovisningen.

1) verifikation på papper JA. Om du vill kan du ju bifoga den till verifikationen i bokföringsprogrammet också. Du behöver inte göra något avancerat underlag utan ungefär som du skrev. Pryl A 500kr, pryl B 1000kr, osv. Datum och verifikationsnummer också.

2) du bokför insättningen som ditt förslag.
Det är lite fritt vilka kontonummer och namn man använder. Håll dig dock inom rätt 2 första siffror så hamnar inget allt för fel på rapporterna sedan. Men om du vill använda 4000 eller 4010 spelar ingen roll. Ibland har man också en direkt koppling mellan 30-konton. Tex 3001 är försäljning skruv A, 4001 är inköp skruv A, men det kräver mer jobb att få det att funka.

Om du vill lägga på säg 50% på komponenter måste du på något sätt ha koll på alla inköpspriser. Har du inte det i programmet får du ha en separat lista eller liknande. När du sedan skriver fakturan får du lägga på de 50%. Har du en lista så vet du ju att du tar 50% extra på alla delar. Ska du hålla den kollen via bokföringen krävs en hel del extra arbete. Du får väl fundera på vilket sätt du vill arbeta.

På fakturan kan du speca arbete och material för sig. Arbete hamnar lämpligen på konto 3041 och material på tex 3010 (såg att du lagt in ett extra momskonto 26xx istället).

Arbete 1000kr
Material 150*1,5kr= 225kr
Moms 1000+225kr*0,25 =306,25kr
Totalt 1531,25kr (går mot bank 1930). Ev avrunda.

Använder du den enkla lagermetoden kommer du först efter lagerinventering se vilken vinstvdu gör på material. Du bokar ju upp 40xx vid varje inköp (som sker först) och sedan vid försäljning mot 30xx. Sedan har du säkert saker kvar i lager som justeras 1400/40xx först vid bokslutet.

3) enkla metoden ger inte det arbetet med lagervärdet. På bekostnad av kontrollen då (men den kan väl inte vara så viktig vid en sidoverksamhet). Testa så kommer du att märka att det inte är något stort problem. Det blir enklare än bulk-beskrivningen du skrev. Du köper in för 100kr+3000kr+500kr, vilket allt först bokas som kostnad på konto 40xx. Vid bokslutet kollar du hur mycket du har i lager, och ökar eller minskar kostnaden på 40xx samtidigt som du justerar balanskonton lager 1400 till det värde som ligger i lagret. Så om du köpt in för 3600kr men samtidigt ökat lagret med 600kr är kostnaden för material 3000kr.

4) jag håller med. Man får välja vilka problem man vill leva med i bokföringsprogrammen.

Men bakgrunden till varför det inte går att radera vissa saker är att lagen säger att det inte får raderas. Men programmen hanterar det på olika sätt och olika bra. Ofta väldigt inkonsekvent inom ett program också.

Ok. Hoppas jag inte rört till det ännu mera nu 🙂
Tror att du kan hitta en del svar i länken jag gav ovan också.

Är det oklart får vi väl prata vidare om hur lagret hanteras i bokföringen och i praktiken.

Du är ju The Man!
Respekt att du orkar läsa igenom allt och dessutom ge svar i samma storleksordning!

1)
Tack!

2)
Oj, copy-paste fel i bokningen 🙂 Ändrade till 3051 enligt eFRedos kontoplan. Antar att det duger som exempel.

Alltså jag kan väl sätta priserna lite hur jag vill? 50% var mest ett exempel och en riktlinje liksom.
Om en komponent kostar 19 öre tänker jag inte höja den till 28,5 öre. Jag kan väl sätta 1kr? 🙂 Beror väl på också om jag använder en eller 100st också.

Det jag var ute efter är att om jag kör med konto 1400 och har 10kr på lagret men säljer för 15kr, får man gå minus på det kontot liksom eller kommer det hamna på ett annat konto? Något helt separat "vinstkonto" ?

3)
När jag säger "bulk" så menar jag den enkla metoden med 40xx, alltså man ser det som en stor klump utan detaljjustering av lager varje gång 🙂 Jag är lite skeptisk till inventeringen vid bokslutet dock... Fast det är kanske något man helt enkelt får acceptera?

Vad händer med allt underskott/överskott av lager för de båda sätten vid bokslutet? Du nämner något om "balanskonton". It's all new to me 🙂 Det är kanske inget svårt. Jag frågar mest för att det hjälper mig bestämma mig för vilken metod jag ska använda 🙂
Ska läsa på länken du postade. Har nog laddat hem nåt sånt dokument från bfn redan men det var nog för mycket att ta in på en gång.

Okej, men om man kör med konto 40xx så ska jag bara debitera det när jag köper in komponenter. Det har ingen 1:1-koppling som bankkontot 1930 har menar jag?

4)
Tack! Förslag på andra billiga och bra betalprogram? eFRedo känns väldigt flexibelt men är inte så användarvänligt (gömmer fönster konstigt, scrollar inte bra, känns som det är designat på 90-talet). Zervant känns inte lika utvecklat som Promikbook men man slipper reklam och sånt. Bra med Promikbook att man i fakturorna kunde skriva poster som är längre än en rad, t.ex. om man vill räkna upp alla komponenter man använt under en och samma post.
Jag får se vad jag väljer. 🙂

Jag är skyldig dig en glass eller nåt :cheer:

Hej,

2) du är helt fri att välja vilket påslag du vill ha. 50% var bara som exemplet du använde.

Du får ju fundera på hur du ska bestämma påslaget och hur det ska tillämpas på olika kunder. Kommer skruv A alltid att kosta 1kr eller blir det en bedömning vid varje fakturering.

Har du väldigt många smådetaljer kanske man delar in dem i 1kr-lådan, 5kr-lådan etc. Det väljer du själv. På något sätt vill du ju veta att du inte säljer delarna med förlust i alla fall.

Enkla lagermetoden:
Som sagt så, i den enkla metoden, bokar du alla inköp på 40xx-konto och alla försäljningar på 30xx-konton. Då blir det ju inget 1:1 förhållande. Under löpande år ger inte metoden något värde på lagret, utan visar bara hur många kronor du lagt på inköp och hur många du tjänar vid försäljning.

Skulle du sälja för samma pris som du köper skulle du kunna följa lagret genom att ta inköp minus försäljning. Men du tar ju inte samma pris, så det visar inte lagrets värde.

Vid bokslutet räknar du igenom lagret. Är det värt tex 10000kr så ska du bokföra så att konto 1400 lager är 10000kr. (Bokas 1400 lager / 4090 lagerförändring).

Jobbiga metoden:
När du köper in till lager bokar du inget mot resultatkonton, istället bokar du debet 1400 lager.

När du säljer bokar du först som vanligt vid faktureringen (som vi gick igenom i förra inlägget). Därtill måste du veta till vilket pris du köpt in delarna som faktureras, för samtidigt med faktureringen minskar du lagret med det som sålts (inköpspriset) kredit 1400 lager / debet 40xx varuinköp.

Som du säkert förstår måste du hela tiden ha koll på alla delars inköpspris i denna metod. Har man inte det automatiskt i programmet är det en tidskrävande metod och används sällan hos mindre företag. Har du inte det stödet är det inget jag rekommenderar.

Tankemässigt kan den jobbiga metoden vara enklare dock. Köper jag in något läggs det i lager 1400. Först när jag säljer något tas det ur lagret -1400.

3) balansräkning/ balanskonton:
Visar dina tillgångar och skulder (konton som börjar på 1 och 2).
Tex bankkonto 1930. Bokföringen ska visa samma belopp som banken.
Kassa 1910, har du tio kronor i kassa ska 1910 ha tio kronor i debet. Andra balanskonton är tex banklån, momsskuld, anläggningsrillgångar (bil, maskin mm). Även lager 1400 är balanskonton, och ska således motsvaras av värdet på ett verkligt lager som man fysiskt kan ta på.

Nästan alla balanskonton motsvaras av något som går att ta på och även veta ett värde på (även om det kan finnas olika värden, som bokfört, anskaffningsvärdet, marknadsvärde etc).

Resultaträkning/ resultatkonton
Visar vad du sålt för och vad du gjort av med, intäkter och kostnader (konton som börjar på 3-8 ). Här visar 3xxx vad du låt för under året. 4xxx visar kostnaden för det du sålt.

40xx varuinköp är en kostnad, alltså vad du betalat för varor som du förbrukat eller sålt. 1400 lager är ingen kostnad, utan visar vad du har i lager. Som du ser så bryr man sig inte om lagervärdet 1400 i enkla metoden (förutom vid bokslutet där man då justerar både 1400 lager och 40xx kostnad för sålda varor).

4) själv använder jag Fortnox. Inte lika billigt som de andra, men det har andra styrkor. Annars är ju Visma Administration bra (men tror det är lite dyrare också).

Yes, ser fram mot glass 😛

Hej igen!
Har kommit igång lite nu och har en fråga till 🙂

Jag använde mig av Promikbook till sist för det verkade bra. Tack för tipset om det!
Nu har jag skrivit två verifikationer för (och bokfört) insättning av privata inventarier samt lite delar för den första reparationen.
Verifikationerna fick nummer 1 och 2 och bokfördes i PromikBook och fick där samma verifikationsnummer (eller ja, det var de numrena jag skrev på mina pappersverifikationer, men jag visste ju vilka det skulle bli).
Själva verifikationerna är skapade i OpenOffice Calc, utskrivna och insatta i pärm.

I förrgår mailade jag iväg fakturan (skapad i PromikBook) för reparationen jag gjort och idag såg jag att pengarna var överförda till mitt nyöppnade konto jag tänker ha till firman.
I Promikbook har jag markerat fakturan som betald och då bokfördes den och rätt mängd trillade in på alla konton. (Jag kör kontantmetoden)

Den automatiska bokföringen kallas för verifikation med nummer 3.
Verifikationen har en dokumentlänk till fakturan inne i programmet.
Jag trodde själva fakturan var verifikationen? Osäker som jag är skrev jag ut fakturan, tog en bläckpenna och skrev en 3:a uppe i höger hörn och la till "Betald 2014-10-30" undertill.

Är det rätt?
Gör jag onödigt extrajobb eller har jag gjort för lite?
Borde jag ha tagit en skärmdump av kontoutdraget och använt DET som verifikation 3 istället? Vet inte riktigt vad som är vad här...

Hej,
Låter ju som att du kommit igång bra nu.

När du använder kontantmetoden bokförs fakturor först vid betalningstillfället. Fakturan är verifikationen.

Det är oftast enklast i längden att skriva ut fakturan och sätta in den på rätt plats. Annars kommer du att ha vissa saker på papper och vissa inte.

Vanligen försöker man nog ha utgående fakturor på en egen verifikationsserie om man bara vill hålla den i programmet och inte på papper. Har du inte väldigt många utgående fakturor så är det ändå lättare att skriva ut dem.

Sammanfattningsvis gjorde du helt rätt!

Hej!
Tack för svar 🙂 Ja, jag har valt att ha samma serie på allt då jag inte väntar mig att det kommer hända så mycket att det är värt att sprida ut olika typer i olika serier och pärmar.

Fast fakturan innehåller ju inget om själva affärshändelsen (mer än att specificera vad som ska hända, inte ATT något hänt). Själva betalningen, alltså "kvittot", måste ju vara beviset för att händelsen ägt rum och det syns enbart på kontoutdraget.
Så därför undrar jag om det inte är kontoutdraget som ska vara verifikationen, eller är det både och?

En annan fråga:
Jag gjorde ett inköp från en webbutik och betalade direkt från 1930 (banköverföring var ett betalningsalternativ). Jag fick ingen faktura utan bara en orderbekräftelse. Framförallt här tycker jag det känns som att kontoutdraget tjänar som själva verifikationen, men det är kanske någon följesedel eller liknande jag ska få vid leveransen som ska anses vara verifikationen?

Mitt grundproblem är att jag inte tycker att en faktura är en affärshändelse om man använder kontantmetoden. Tänker jag konstigt?

Mvh,
Peter

Hej,
Läs gärna i Att föra bok i länken jag gav dig förut.

Jag kan garantera att fakturor är underlag du måste spara vare sig du använde kontant- eller fakturametod. Fakturan är normalt verifikatet. Sedan säger jag inte att du ska slänga kontoutdraget. Dock räcker det normalt med just kontoutdraget, att spara detta tillsammans med övriga verifikat.