Osäkerhet inför beslutet
Senaste månaderna har varit fyllda av samtal om de nya 3:12-reglerna, som ännu inte är beslutade. Varför då, jo fastän de föreslås träda i kraft från 1 januari 2026 så påverkar de hur svenska företagare kan agera redan under 2025. Det här rör primärt de som idag kan räkna på löneunderlag. Det nuvarande 3:12-regelverket har nämligen en retroaktiv koppling till ägarnas löneuttag i relation till möjlig lågbeskattad utdelning året därpå. Och det är just vilken lön man ska ta under 2025 som många företagare uttryckt en osäkerhet kring, i övergångsfasen till det nya regelverket.
Enklare regler för alla
Den förenkling som nu föreslås består i att den lön som du som ägare av bolaget idag behöver ta ut för att kvalificera dig för att få nyttja bolagets löneunderlag, tas bort och ersätts med ett individuellt avdrag på 8 IBB (644 800 kr för 2025). Samtidigt slås dagens huvudregel och förenklingsregel ihop till en gemensam modell. Alla får då ta del av det som i förslaget kallas grundbeloppet.
Det här är en välkommen förenkling då 1 krona för lite i lön med dagens regelverk kan ha stor påverkan på möjlig lågbeskattad utdelning, en fallgrop som nu föreslås tas bort.
Större utdelningsutrymme för många
Den stora grupp av svenska företagare som idag inte kan nyttja löneunderlagsberäkningen i huvudregeln (på grund av de inte uppfyllt löne- och ägarandelskrav) får en förbättring. Det beror på att dagens schablonbelopp som för 2025 är 209 500 kr ersätts i den nya förslaget med ett grundbelopp som för 2026 föreslås vara 322 400 kr. En tydlig ökning och därmed en förbättring, för de företagare som genererar vinst och kan ta utdelning.
Risk för försämringar för vissa
Men förslaget ger inte odelat positiva effekter för alla, nedan listar jag 3 situationer där man som företagare bör vara uppmärksam:
- Stora löneunderlag och många delägare
De bolag som idag har många anställda, höga löneunderlag och många aktiva delägare kan få lägre gränsbelopp utefter det nya löneavdraget på 8 IBB. - Ägande i flera fåmansbolag
Äger du andelar i flera fåmansbolag måste du med de nya reglerna fördela gränsbeloppet mellan dessa, en tydlig skillnad från nuvarande ordning som kräver planering. - Ingen eller låg ägarlön
Även om de formella kraven på löneuttagsnivå föreslås slopas, kvarstår regeln om att lönebaserad utdelning maximalt får uppgå till 50 gånger den egna lönen. Tar man ingen lön alls, får det effekten att man inte får ta del av någon lönebaserad utdelning.
Allt i livet är inte skatt
Att 4-procentspärren föreslås avskaffas kan medföra att ett antal ägarförändringar nu kommer att genomföras. I de här transaktionerna vill jag passa på att nämna att det är klokt att inte bara se till skatteeffekterna. Vi revisorer kommer ofta in och granskar en transaktion efter att den har skett, har erfarenhet av att man inte tänkt igenom andra relevanta områden kopplade till transaktionen som kanske inte direkt är kopplade till skatt, men likväl kan ha stor påverkan. Här är några väl valda områden som är värda att beaktas:
- Risken för förbjudna lån,
- Förmåns & uttagsbeskattning av transaktioner till över- eller för den delen undervärde,
- Due diligence- och avtals-brister samt,
- Att man inte skriver/skriver om aktieägaravtal direkt i anslutning till transaktionen.
Och det finns fler situationer där man bör vara vaksam, exempelvis tas uppräkningen på sparade gränsbelopp bort. Mitt enkla råd är att man inte bara snabbt stämmer av med en AI-tjänst utan diskuterar med sin redovisningskonsult, revisor eller skattespecialist som förstår just din situation.
Sammanfattning
Att förslaget inte skulle innebära en total översyn och reformera de historiskt krångliga 3:12-reglerna stod klart redan i det direktiv som styrt arbetet med de nya 3:12-reglerna. Det är tråkigt men också förklarligt i och med att en sådan reform skulle innebära ett omtag av inte bara 3:12 utan även inkomstbeskattningens systematik mellan tjänst & kapitalbeskattning.
Trots bristerna är förenklingarna ett steg i rätt riktning – och gör det lättare för företagare att undvika misstag.
