”Man är väldigt orolig över hur elpriserna kommer utvecklas i år”, säger han om de småföretag som organisationen representerar.

Situationen påminner om förra årets kris, med allvarliga konsekvenser för näringslivet.

”Det gjorde ju så företaget inte vågade anställa, man vågade inte expandera för man visste inte hur kostnadsbilden skulle bli”, förklarar Nilsson.

Perfekt storm närmar sig

Flera faktorer skapar vad Nilsson kallar ”en giftig cocktail för elpriserna”. Vattendepåerna ligger under normalnivå och kärnkraften har omfattande driftstopp.

”Och det ärliga svaret är att vi inte är särskilt rustade”, medger han.

Nilsson varnar också för att den norska modellen med högkostnadsskydd, vilket gör situationen än mer oroande.

Norska staten tar alla kostnader över 40 öre, vilket innebär att kunderna kan förbruka el utan att tänka på höga priser. Detta riskerar att även höja de svenska elpriserna.

Företagarna kräver kraftigt sänkt elskatt

Organisationen kräver nu att elskatten sänks till EU:s miniminivå på 0,6 öre per kilowattimme och att den årliga indexeringen slopas.

”Halva elfakturan man betalar i Sverige är ju skatter och avgifter. Det är ju pengar som går från livskraftiga verksamheter och hushåll som behöver de pengarna in till statskassan”, argumenterar Nilsson.

Han konstaterar också att många företagare är besvikna eftersom regeringen hittills inte infriat vallöftet om sänkt elskatt. Tvärtom ligger skatten fortfarande högre än 2022.

Andra menar att Tidöregeringens föreslagna skattesänkning på el endast är ”symbolpolitik” som inte kommer att ha någon större effekt.

Regeringens kärnkraftssatsningar välkomnas men kommer för sent.

”Den kraften kommer ju först om kanske 10–15 år ifall man är optimistisk”, påpekar Nilsson.